Motion: Pulskontroll för att hitta förmaksflimmer och därmed spara liv och pengar i den svenska sjukvården

Var 17:e minut får någon i Sverige stroke och tyvärr är det en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Det finns ett antal riskfaktorer som ökar risken, såsom högt blodtryck, diabetes, rökning, låg fysisk aktivitet, åderförkalkning och genetiska faktorer. En ytterligare känd riskfaktor är förmaksflimmer, en hjärtåkomma som gör att det lättare bildas blodproppar i hjärtats förmak. Stroke är också den i särklass mest kostsamma kroppsliga sjukdomen i Sverige, eftersom den leder till fler vårddagar på sjukhus än någon annan sjukdom. Det är den vanligaste orsaken till behov av vård och omsorg under lång tid.

Därför är det angeläget att förebygga ohälsa, stroke och för tidig död. Kan man undvika det så är mycket vunnet, naturligtvis för den enskilde men även för samhället i stort. Kristdemokraternas prioritering bör vara att använda våra gemensamma skatteintäkter på bästa sätt och prioritera förebyggande och tidiga insatser. Det är alltid mer kostnadseffektivt.

Ett viktigt steg för att hitta personer som är i riskzonen för att drabbas av stroke är att mäta pulsen och därmed upptäcka oregelbunden hjärtrytm. Därför föreslår vi att systematiskscreening av förmaksflimmer på patienter som är över 65 år ska genomföras. Det går till så att patienter som är över 65 år och aldrig diagnostiserats för förmaksflimmer får pulsen kontrollerad av vårdpersonal i samband med besök på vårdcentralen. Om pulsen är oregelbunden utförs EKG direkt och vid behov även ytterligare någon gång. Med denna metod nydiagnostiserades förmaksflimmer hos ett antal patienter. Behandling med antikoagulantia (blodförtunnande 392 392 medel) kan erbjudas vilket leder till att antalet fall av stroke kan begränsas och belastningen på svensk sjukvård på sikt minskar. Även det europeiska hjärtförbundet European Society of Cardiology, ESC rekommenderar systematisk screening i sina riktlinjer hos individer över 65 år med hjälp av pulsmätning och EKG. Rekommendationerna bygger på en stor engelsk studie där man jämfört allmän screening, där ett helt befolkningssegment kontrolleras, med systematiskscreening. I studien hittade man, oavsett vilken av metoderna man använde, ungefär lika många patienter med förmaksflimmer i de bägge grupperna. Dessa åtgärder skulle kunna bidra till minskat lidande både för drabbade och anhöriga samt spara pengar och vårdplatser.

Med hänvisning av ovanstående förslår vi Rikstinget besluta:

Attsats 1: Att ge partistyrelsen i uppdrag att driva frågan om systematisk screening av förmaksflimmer för patienter över 65 år i svensk primärvård.

Birgitta Södertun och Anders Lundström

Helsingborg 2021-01-26