För stora risker med att göra det lättare att ändra juridiskt kön

Debattartikel GP – Stefan Svensson och Pernilla Wendesten
Juridiskt kön är en social konstruktion, men politiska beslut bör vara förankrade i verkligheten. Självbestämmande och upplevelser ska inte ligga till grund för passets uppgifter. Att förneka den biologiska verkligheten är en dålig politik, som i förlängningen kan bli kaotisk och livslångt obarmhärtig för barnen.

Vissa debatter ger man sig ogärna in i. Inte minst när känslorna är starka och bemötandet blir hårt. Men här handlar det om ungdomar som upplever disharmoni med det biologiska könet. Vi förstår att de har det oerhört svårt. Vi vill visa respekt för dem genom att ta upp denna problematik.
Socialdepartementet bearbetar nu två lagförslag med rubriken Förbättrade möjligheter att ändra kön. De är ett arv från tidigare regering. Det första handlar om kirurgiska ingrepp i könsorganen och det andra om ändring av det kön som finns i folkbokföringen. Förslagen syftar till att skilja ett ”juridiskt kön” från det biologiska samt att förenkla möjligheterna att ”ändra kön”.

Målet med politik är att verka för det gemensamma goda. Det betyder var människas rätt att förverkliga grundläggande rättigheter som till exempel liv, hälsa och frihet. Problemet är bara att ingen alltid vet vad som är gott. Samtidigt som politiker har goda intentioner så har vi också skyldighet att förebygga och mildra verklighetens negativa effekter. Men vi kan inte ändra på de biologiska villkoren.
Över stora delar av världen går nu meningarna isär om vad kön är. Ska det kön som anges i pass gå tillbaka på upplevelse eller på biologi? Enligt utredningen Juridiskt kön och medicinsk könskorrigering SOU 2014:91 är det ur rättslig synvinkel okomplicerat. Orsaken är att ”det enbart innebär en personnummerändring.” Utredningen föreslog att ett tolvårigt barn skulle kunna ansöka om detta tillsammans med vårdnadshavare. Men allt är inte juridik.

Efter Lagrådets tunga kritik och tre remissomgångar föreslås nu att en sextonåring ska kunna ändra sitt juridiska kön efter en förenklad prövning av könsidentiteten. Är detta klokt?

I februari 2022 slog Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) fast att det vetenskapliga underlaget för hormonbehandling av barn och unga med könsdysfori är otillräckligt. I december 2022 tvärvände Socialstyrelsen och ändrade sina rekommendationer till beslutsfattare inom sjukvården. Det reviderade nationella kunskapsstödet Vård av barn och ungdomar med könsdysfori påbjöd försiktighet med ”könsbekräftande” behandling. Det gällde såväl pubertetshämmande och könskonträr hormonbehandling som kirurgi, eftersom riskerna och skadorna sannolikt är större än anförd nytta.

Antalet unga med upplevd könsdysfori har dessutom ökat lavinartat och biverkningar som har registrerats är bukfetma, diabetes, blodtryck, stroke, hjärtinfarkt och inte minst benskörhet. Hur ska en ung människa i en identitetskris kunna förstå möjliga konsekvenser som dessa? Socialstyrelsen ger ändå klartecken för behandling men ”inom ramen för forskning”. Men är det god forskningsetik? Vad som borde göras är ju en oberoende vetenskaplig och klinisk uppföljning av de medicinska ingrepp som redan gjorts.

Det är inte rimligt att socialdepartementet nu går emot Socialstyrelsens tvärbromsning. En förenklad lagstiftning att byta könsregistrering innebär ju att släppa på bromsen och trycka på gasen. Karolinska institutet (KI) hänvisar i sitt remissvar till internationella studier som visar att 80 till 90 procent av barn och ungdomar ångrar sig. De ”behöver i stället erbjudas hjälp och psykologiskt stöd”. KI hävdar att det inte finns någon evidens för att byte av ”juridiskt kön” skulle upplevas som något annat än ett första steg i en transitionsprocess, det vill säga en övergång från ett kön till ett annat.

Svensk förening för pediatrisk endokrinologi och diabetes ser det som ”en tydlig initiering av en könsbytesprocess”. Enligt dessa experter på hormonproducerande organ hos unga, så har ungdomarna gjort tydligt hur svårt det är att ändra sig och vända en process med ”könsbyte”. Som Socialstyrelsen nu hävdar bör förstahandsalternativet vid behandling vara ett efter behov anpassat ”psykosocialt stöd som hjälper ungdomen att leva med den kroppsegna pubertetsutvecklingen utan medicinering”. Den psykiska ohälsan och kampen mot den egna kroppen behöver mötas med ”stödsamtal, psykoterapi, barnpsykiatrisk behandling och, vid behov, suicid-preventiva åtgärder”.

Juridiskt kön är en social konstruktion, men politiska beslut bör vara förankrade i verkligheten. Den registrering av kön som görs vid födseln är inte något vi tilldelas. Det upptäcks. Självbestämmande och upplevelser ska inte ligga till grund för passets uppgifter. Att förneka den biologiska verkligheten är en dålig politik, som i förlängningen kan bli kaotisk och livslångt obarmhärtig för barnen. Därför avstyrker vi lagförslaget.

Stefan Svensson (KD), regionråd
Pernilla Wendesten (KD), regionrådsersättare


Regionstyrelsens ordförande gömmer sig i debatten


Läs mer

Regionen måste korta vårdköerna


Läs mer

Rödgrön ledning chansar med regionens ekonomi som insats


Läs mer

Västsveriges infrastruktur är eftersatt


Läs mer

Vi säger nej till sänkt åldersgräns för juridiskt könsbyte


Läs mer

Studiebesök SkaS Skövde


Läs mer

Vänsterns skattehöjningar slår främst mot låginkomsttagarna


Läs mer

GrönBlå Samverkan kommer fortsätta att lägga egna förslag


Läs mer

Kristdemokraterna i Västra Götalandsregionen presenterar budgetförslag för 2024


Läs mer

Åtgärdsförslag för ekonomiskt ansvarstagande


Läs mer