Industrins nya elbehov i Västsverige är lika stort som för hela Stockholm
Debattartikel Ny teknik – Magnus Berntsson m.fl.
Elbehovet för kemiindustrins installation av elektrolysörer i Lysekil, Stenungsund, Göteborg och Bohus motsvarar hela det framtida elbehovet i Stockholm, skriver fem politiker för C, M och KD Göteborg och Västra Götalandsregionen.
Engagemanget i klimatfrågan började i hög utsträckning i bostadssektorn i slutet av 70-talet. Sverige bytte från oljeuppvärmning till fossilfri fjärrvärme under bara två-tre årtionden. Sedan dess har fokus varit att ställa om till en fossilfri transportsektor. Där fullföljer fordonsindustrin och resten av sektorn nu sina löften efter flera decenniers ansträngningar för ett fossilfritt transportsystem.
I dag är klimatfrågan också en central del av industrins ekonomiska utveckling. Konkurrensfördelarna finns hos de företag som snabbast ställer om till en klimatsmart produktion, alla andra industrier riskerar att slås ut, eftersom det finns en överkapacitet i Europas industriproduktion. Omställningen från en fossilberoende industriproduktion till en fossilfri processindustri kommer att accelerera kraftigt de närmaste åren. Elektrifieringen framstår alltmer som huvudinriktningen för den omfattande omställning som nu sker globalt.
Sverige har en stor fordons- och kemiindustri och vårt lands ekonomiska beroende av fordonsindustrin är bland de största i Europa. Kemiindustrin i Göteborg, Stenungsund och Lysekil står för en väsentlig del av Sveriges samlade exportvärde som också genererar stora mängder koldioxidutsläpp.
Sverige och särskilt Västsveriges framtid hänger i hög grad på möjligheten att ställa om snabbare än övriga industriregioner i världen. Många industrinationer börjar nu förflytta sig från fossilberoende till fossilfri produktion. På grund av covid-19 är tendensen att omställningstakten ökar överallt.
I flera nationer i Europa sker omställningen genom industripolitiskt stöd. Denna utveckling bland våra konkurrentländer ställer krav på en industrination som Sverige att agera. Om Sverige även fortsättningsvis kommer att vara restriktiv med industripolitiskt stöd samt även behålla en striktare tillämpning av EU-stöd är det angeläget att andra kraftfulla åtgärder kan genomföras för att underlätta en snabb omställning. De medel som Sverige tilldelats inom ramen för EU-fonden ” Faciliteten för återhämtning och resiliens ” (RRF) bör användas för att underlätta en snabb svensk omställning.
Västra Götaland har sedan länge satsat på storskalig etablering av vindkraft och har störst andel installerad effekt av alla län i Sverige. Den utbyggnad som nu behöver ske av vind- och solel, inklusive lagringssystem och kapacitetshöjning av elnät, är omfattande och kräver ansträngningar för att genomföras i praktiken.
Om Sverige ska lyckas med denna omfattande omställning för att slutföra transportsektorns samt att fullfölja fordons- och processindustrins omställning krävs ett sektorsövergripande helhetstänkande. Det handlar om att behålla jobb och välfärd i Sverige.
I Västsverige finns kompetens och industriell struktur kring fordonsutveckling och batteriforskning samt närvaro av globala fordonsaktörer som gör det möjlighet att bygga ett framtida systemtänkande inom hela transportsektorn inklusive fordons- och processindustrin i Västsverige. Det finns stora samverkansmöjligheter och synergier med kemi- och raffinaderiindustrins omställning till förnybar vätgas. Skandinaviens största hamn med stora transportflöden kan utvecklas till ett konkret testarena och skyltfönster för satsningen.
Vår slutsats är att det behövs två stora utvecklingsspår för att komma framåt.
1. Utveckling av elsystemet inklusive vätgas.
Efterfrågan på förnybar el ökar snabbt inom industrin. Priset på sol- och vindel sjunker och eletrifieringstrenderna inom transportsektorn och industrin ökar ännu mer. Gamla produktionsmetoder slås ut och ny produktionskapacitet behöver snabbt komma på plats. Elektrolyskapacitet för vätgasproduktion, distribution, lagring och balansering ökar kraven på eltillförsel. Utvecklingen inom transportsektorn inklusive behov av laddinfrastruktur och tankstationer för vätgas driver på behovet ytterligare.
En ökning av överföringskapacitet i elnäten, samt installation av batterier och elektrolysörer i elsystemet för stabilitet och systemeffektivitet är angeläget. Med tillgång till ektrolysörer inom kemi- och raffinaderiindustrin för produktion av förnybar vätgas frigörs utrymme för processenergi vid tillverkning av exempelvis kemikalier, plast och biodiesel. Elektrolysörer öppnar stora möjligheter för vätgasleveranser direkt till transportsektorn.
Vi är många som har ett stort ansvar för att snabbt lösa de tillkommande el- och energibehoven. Inom sol- och vindel behövs 40 TWh i kapacitet för elproduktion i Västra Götaland. En del av detta behöver vara helt nya installationer. Bara installationen av elektrolysörer i industrin i Lysekil, Stenungsund, Göteborg och Bohus skapar ett behov av installerad effekt som är i nivå med hela det framtida elbehovet i Stockholmsområdet.
2. Utveckling av fordonsindustrins värdekedjor för elektrifiering.
Det behövs en satsning på kompletta produktutvecklings- och produktionssystem för elektriska drivlinor. Ett sådant komplett system bör omfatta även återvinning. Det behövs investeringar i utvecklingsmiljöer samt olika typer av samarbeten som kan stärka konkurrenskraften för fordonsindustrins elektrifiering. Samarbeten mellan tillverkare av tunga fordon är särskilt intressant. Bränslecellssystemens utveckling kan skyndas på genom etablerandet av ett svenskt FoU-center.
Produktionskapacitet behövs i Västsverige där de nya teknologierna kan implementeras. Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad kommer att anstränga sig och bidra med resurser för att utveckla redan etablerade styrkor inom industri och transportsektor. Volvo Cars besked om en batterifabrik någon stans i Västeuropa väcker förhoppningar.
Vi ser förstås stora fördelar med en etablering i Västsverige. Det skulle öka våra möjligheter att stärka konkurrenskraften ännu mer. Volvo tjänar sannolikt på att fortsätta satsa på orter i Västsverige som ingår i ett redan välutvecklat kluster med gott om kompetens och en stark tradition kring fordonstillverkning.
Västra Götalandsregionen fortsätter nu att satsa på Science parks i Skövde, Göteborg och Trollhättan. Det sker också viktiga samarbeten med exempelvis Chalmers samt IDC ( Industrial Development Center West Sweden) och Assar i Skövde, som är avgörande för att åstadkomma resultat i arbetet för att stärka västsvensk industri i en ny tid.
Kristina Jonäng (C), regionråd samt regionutvecklingsnämndens ordförande, Västra Götalandsregionen
Emmyly Bönfors (C), kommunalråd samt ordförande i miljö- och klimatnämnden, Göteborgs stad
Magnus Berntsson (KD), miljönämndens ordförande Västra Götalandsregionen
Anders Sundberg (M), ordförande Business region Göteborg, Göteborgs stad