Kvinnors trygghet äventyras när vem som helst kan byta kön
Replik GP – Stefan Svensson och Pernilla Wendesten
Liberalerna anklagar Kristdemokraterna för att använda grova brott som slagträ i debatten om den nya könstillhörighetslagen. Det är en allvarlig anklagelse. Den är också fel. Kvinnors trygghet, barns beskydd och rättsstatens funktion kan aldrig reduceras till retoriska grepp. Det är grundläggande samhällsansvar.
Vår kritik handlar inte om att skuldbelägga transpersoner eller om enskilda individer. Den handlar om en felkonstruerad lag. Den drevs igenom trots omfattande kritik från medicinska remissinstanser, där barnläkare, psykiatriker och andra professionella varnade för bristande evidens, psykisk sårbarhet hos unga, identitetsosäkerhet och avsaknad av långtidsdata. Även kvinnoorganisationer har uttryckt oro för hur lagen påverkar skyddade miljöer och kvinnors trygghet.
När juridiskt kön frikopplas från biologi, medicinsk prövning och social konsekvensanalys reduceras det till ett administrativt beslut, en sifferändring i ett register. Men den biologiska verkligheten förändras inte av ett ändrat personnummer.
Liberalerna menar att de problem som uppstått ska hanteras genom individuella bedömningar hos myndigheter. Men lagstiftarens uppgift är inte att skapa risker som andra ska lösa i efterhand. Ansvarsfull lagstiftning ska förebygga problem, och inte lägga bördan på andra myndigheter. Att hänvisa till Kriminalvårdens ansvar är i praktiken att erkänna att lagen saknar nödvändiga skyddsvallar.
En central brist i lagen är att den suddar ut skillnaden mellan upplevd könsidentitet och biologiskt kön. Upplevelser är viktiga, men de är inte alltid stabila och kan inte ensamma utgöra grund för juridiska kategorier med långtgående konsekvenser för andra. Detta är särskilt problematiskt när åldersgränsen sänks till 16 år.
Ungdomstiden präglas av identitetssökande och psykisk sårbarhet. För många unga som mår dåligt blir identitetsfrågor ett sätt att försöka förstå sitt lidande. När staten då erbjuder en snabb juridisk lösning riskerar man att ersätta medicinsk och psykologisk omsorg med verklighetsfrämmande juridik.
Den biologiska verkligheten är komplex. Den låter sig inte ändras genom en administrativ justering i passet. När politiken bortser från detta får vi absurda konsekvenser i sjukvården, i kriminalvården, i skyddet av kvinnor och i bemötandet av unga i kris. För de unga erbjuder lagen en farlig juridisk genväg, när de i stället behöver tid, vård och professionell prövning. Identitetsupplevelser kan inte ersätta medicinsk förståelse och vård.
Att påtala detta är inte att använda slagträn. Det är att ta ansvar. Därför står vi fast vid att könstillhörighetslagen är felkonstruerad. Den bör upphävas.
Stefan Svensson (KD), regionråd
Pernilla Wendesten (KD), regionrådsersättare