VGR:s borgerliga styren sköt till mer medel till sjukvården
Debattartikel GP – Stefan Svensson
Att ”VGR:s borgerliga styren hållit sjukvården i strypkoppel” stämmer helt enkelt inte. Likaså ökade antalet anställda i Västra Götalandsregionen under de grönblåas år vid makten.
Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.
Under åren 2014-2022 styrdes Västra Götalandsregionen (VGR) av GrönBlå Samverkan. Är det något som kännetecknar denna period är det en relativt god konjunktur med ökande skatteintäkter. Det innebar också reella tillskott till hälso- och sjukvården. Tar vi exempelvis sjukhusen som exempel så erhöll de en uppräkning på drygt fyra procent årligen 2018-2022. Att ”VGR:s borgerliga styren hållit sjukvården i strypkoppel” stämmer helt enkelt inte. Likaså ökade antalet anställda i Västra Götalandsregionen under de grönblåas år vid makten. Totalt var det 44 046 nettoårsarbetare i VGR i utgången av 2022. Motsvarande siffra 2017 var 42 991. Under motsvarande period har antalet undersköterskor ökat från 6 907 till 7 006 nettoårsarbetare.
Sedan är det alltid en diskussion om vad som är ett vettigt resultat i en region, men även vad ett resultat består av. Socialdemokraternas politik i opposition var att budgetera med svaga resultat och pressa upp kostnaderna. Det kräver ständig högkonjunktur för att en sådan politik ska vara framgångsrik. Som vi vet ser verkligheten inte ut så.
Ska man bygga verksamhet på de medel man får in i den regionala kassan krävs det att de inte är tillfälliga utan bestående på längre sikt. Verksamheternas finansiering kräver således varaktiga intäkter, såsom skatter och varaktiga statsbidrag. Ett bra börsår påverkar exempelvis regionens bokslut positivt men är inget man bygger verksamhet på. Andra tillfälliga tillskott kan möjligtvis användas till projekt och andra temporära satsningar, men inte till att öka personalvolymen. Ett budgeterat nollresultat är också otillräckligt då det gör regionen oerhört känslig för svängningar i konjunkturen och kan tvinga fram en ökad skuldsättning vid investeringar som inte är önskvärd.
Västra Götalandsregionen går liksom all offentlig verksamhet i Sverige igenom ett ekonomiskt stålbad. Den höga inflationen gör det omöjligt att ”satsa sig ur krisen”. Prognoserna för innevarande års resultat ser ut att bli värre än de -1,4 miljarder som den rödgröna ledningen budgeterade för i 2023 års budget. Det om något utgör ett hot för verksamheterna.
Då skattesatsen inte skiljer sig åt mellan de olika partierna i regionfullmäktige har den politiska ledningen inte mer pengar att röra sig med än de grönblå partierna. Det innebär att Socialdemokraternas oppositionspolitik under det gångna åtta åren skulle ha pressat upp kostnadsläget ytterligare, om den blivit verklighet. Deras minusbudget för innevarande år fortsätter på samma sätt och innebär att mer pengar används än vad som tas in. Det om något innebär en ökad press på såväl ekonomin som verksamheterna.
Stefan Svensson (KD)