Hur skapar vi jämlik vård?
Debattartikel – Conny Brännberg
Är landstingen bäst på att ansvara för sjukvården? Kanske, men landstingen får aldrig bli självändamål. En jämlik, tillgänglig och säker vård av hög kvalitet måste vara målet. Med den utgångspunkten kan man verkligen ifrågasätta om 21 huvudmän är det optimala sättet att styra över och ansvara för sjukvården.
Kristdemokraterna menar att denna fråga måste ses över. Vi menar att staten bör ta över ansvaret för den mer avancerade sjukhusvården. En sådan omorganisation skulle skapa bättre förutsättningar för en jämlik vård som förhindrar att enskilda personer hamnar mellan stolarna eller får sämre vård för att de råkar bo i fel landsting.
När landstingen bildades genom 1862 års kommunalförordning hade vi ett helt annat samhälle. Att resa några mil var ett stort företag och ett sjukhus var på den tiden något helt annat än de sjukhus vi har idag. Landstingens huvudmannaskap var säkert logiskt vid den tidpunkten. Men detta är sannolikt inte den mest ändamålsenliga ordningen i dagens Sverige.
På det nationella planet finns en rikssjukvård, som avser den högspecialiserade vården. Där avgörs vilka landsting som ska ha i uppdrag att bedriva viss högspecialiserad verksamhet. I dag finns det 15 verksamheter som har rikssjukvårdsstatus och flera av dem i Västra Götalandsregionen. T ex kan nämnas att hjärttransplantationer kan utföras vid två universitetssjukhus i landet, varav SU är det ena.
Kristdemokraterna anser att det är dags för nationell sjukvårdsreform. I takt med att vården blir alltmer avancerad ökar behovet av att centralisera den alltmer specialiserade kompetensen för att uppnå högsta möjliga kvalitet. Den avancerade sjukhusvården styrs därför inte längre bäst av många landsting, med i vissa fall, relativt tunna patientunderlag. Vi menar att en patient med en ovanlig diagnos inte ska få sämre vård för att denne råkar bo i ett landsting där ett särskilt ingrepp utförs väldigt sällan än en patient som bor i ett landsting där samma ingrepp utförs ofta av rutinerade läkare. Därför behövs ett rejält omtag.
Likadana tankar pågår också inom Västra Götalandsregionen. Samverkan mellan de olika sjukhusgrupperna är nödvändigt och det finns en stor acceptans bland invånarna att resa till ett sjukhus där man får kvalitativ vård. De flesta reser gärna lite längre bort då man t ex ska gå igenom en höftoperation om man vet att just den vård man behöver håller högre kvalitet där än vid ett mer närliggande sjukhus. En van och erfaren operatör vill alla ha. Däremot vill människor gärna ha den basala vården, vård som man behöver ofta, så nära hemmet som möjligt.
När landstingen fick huvudmannaansvaret för vården var det inte ovanligt att man vistades under långa perioder på ett sjukhus. Idag är vårdtiden betydligt kortare för de flesta. Därför är många benägna att göra en något längre resa till ett sjukhus.
I Västra Götalandsregionen håller en ny typ av sjukhus på att introduceras. Förebilden är Angereds Närsjukhus som 2015 slog upp portarna. Flera närsjukhus planeras och tanken är att dessa sjukhus ska erbjuda vård och behandling som kan utföras under dagen och som inte kräver att patienten stannar över natten. Tack vare vårdens utveckling och effektivisering kan alltfler ingrepp utföras under dagen och patienten kan gå hem redan efter någon eller några timmar.
Denna utveckling leder också till en förändring av akutsjukhusens roll. I dag är ett av våra största problem att alltför många måste vänta alldeles för länge på akutmottagningarna. GrönBlå samverkan, som sedan förra valet leder regionen, har satt som ett prioriterat mål att öka tillgängligheten på akutsjukhusen. Detta kommer att ske genom en rad åtgärder, som sammantaget tar lite tid. Men arbetet med att förändra vården pågår med full fart, och stora belopp satsas. Det som sker i Västra Götaland är ett viktigt steg i rätt riktning, men min övertygelse är att samordning också behöver ske nationellt. Som regionpolitiker kan jag inte påverka det nationella arbetet, men jag kan försäkra väljarna i Västra Götalandsregionen om att arbetet här pågår för fullt. Nästa år är det val igen och vi ber då om väljarnas förtroende att få vara kvar i majoritet för att kunna genomföra de nödvändiga förändringarna i vår region. Jag ser gärna att fler partier på nationell nivå väljer att ta strid för en jämlik och säker vård snarare än för de gamla landstingens fortsatta existens.
Conny Brännberg (KD)
Regionpolitiker