SKL styrs från regeringskansliet

Debattartikel Dagens Samhälle – Monica Selin m.fl.
SKL. Den rödgröna majoriteten i Sveriges Kommuner och Landsting tär på organisationens höga trovärdighet, när man låter sig styras från Rosenbad och Socialdemokraternas partihögkvarter på Sveavägen i Stockholm.

Nu när halva mandatperioden passerat i SKL kan vi konstatera att det ligger mer i skämtet om ”Statens Kommuner och Landsting” än en felsägning. Tyvärr. Makten över ordförandeklubban i SKL finns i Rosenbad och på Sveavägen.

Majoriteten (S, V, MP) tär på den höga trovärdighet SKL skapat sedan bildandet 2007. Lägg därtill att den bortser från en av de viktigaste principerna medlemmarna förväntar sig att förbundet försvarar, den kommunala självstyrelsen.

SKL:s uppgift är att kritiskt granska vilka konsekvenser regering och myndigheters förslag har för dess medlemmar, med andra ord: Är det bra eller dåligt för landets kommuner och landsting?

På senaste styrelsen beslutade majoriteten att det är bra för medlemmarna med flygskatt. Luleås kommunalråd Niklas Nordström (S) konstaterar att ”i stora delar av norra Sverige är flyget kollektivtrafik”. Han är ordförande i Svenskt Flyg vars tidigare ordförande hette Lena Micko (S), SKL:s ordförande. Förbundets förste vice ordförande, Anders Henriksson (S), röstade för flygskatt i styrelsen, men på hemmaplan sa han nej, med hänvisning till de negativa konsekvenser skatten får för Kalmar län.

Reepalu-utredningen har fått massiv kritik, inte minst för att det sannolikt bryter mot regeringsformen, Europakonventionen och EU-rätten. Det nonchalerar majoriteten när de ger tummen upp för att staten i någon form ska reglera företag, kooperativ och ideella föreningars bokslut.

Flera S-märkta kommuner har fattat självständiga beslut och avstyrkt förslaget, allt från Kil till Norrköping. Reepalu-utredningen är ett exempel på hur regeringen riggar frågor, först väljer de ut främst rödgröna kommuner och landsting som remissinstanser, sedan får kamraterna i SKL knyta ihop säcken. Sveriges andra största landsting, Västra Götaland, skickade därför som så många andra in ett yttrande – avslag.

Majoriteten har en förkärlek för förslag som inskränker andras val och ägande. Den anser exempelvis att det är korrekt att i detaljplan reglera upplåtelseform. I praktiken innebär det att kommunala bostadsbolag kan bygga som de vill, men att andra skulle få en inskränkning i äganderätten när kommunen bestämmer upplåtelseform. Det är inte sådana förslag som löser bostadskrisen.

Utan en stark kommunal självstyrelse skulle SKL:s 310 medlemmar inte vara mer än lydriken under staten. Den är en grundsten i lokal demokrati. Förutsättningarna är olika beroende på var i landet hen bor. En statlig standardlösning passar inte alla.

Det tycks ha varit viktigt för majoriteten att bistå regeringen i att skrota genomförda reformer, oavsett hur. När regeringen ville ta bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, mot Försäkringskassans vilja, bistod de rödgröna. Och när regeringen ville begränsa driftsformerna för universitetssjukhus, bistod förstås de rödgröna. Det blev så hårda begränsningar att inte bara självstyrelsen försvann utan även möjligheten att styra och organisera innehållet i hälso- och sjukvården.

Regeringen fick även stöd från de rödgröna när de skrotade fritidspengen för barn i ekonomiskt utsatta familjer trots att bland andra Rädda Barnen ville behålla det.

Den kommunala självstyrelsen förverkligar viktiga medborgarvärden och därmed får den inte begränsas på ett lättvindigt sätt. SKL:s uppgift är att säkerställa att så inte sker.

Anders Knape, andre vice ordförande (M), SKL
Carola Gunnarsson, gruppledare (C)
Helene Odenjung, gruppledare (L)
Monica Selin, gruppledare (KD)