Skäms Socialdemokrater (insändare i Smålänningen 2016-11-07)

De flesta känner liksom jag någon som har så grava fysiska hinder att denne har behov av och rätt till assistans enligt lagen om stöd till vissa funktionshindrade, LSS. Jag känner fem sådana personer. Jag har känt dem mellan 20 – 50 år. Jag känner väl deras behov av  assistans. Utmärkande för dem är att de har en ålder som gör att deras föräldrar, som en gång i tiden dragit ett tungt lass, antingen är döda eller har uppnått en hög ålder.

LSS-reformen genomfördes då Bengt Westerberg var socialminister och är ett uttryck för den dåvarande borgerliga regeringens omsorg om de mest utsatta i samhället.

Denna reform håller nu på att nedmonteras av den socialdemokratiska regeringen. Finansministern har angivit att det finns utrymme till nedskärningar i assistentersättningen. Statsrådet Åsa Regnér har i regleringsbrev till Försäkringskassan direkt beordrat denna att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistentersättningen d v s minska antalet beviljade assistent-timmar. Detta slår mot en av de svagaste grupperna i samhället.

Mina ovan nämnda bekanta som har stöd enligt LSS har antingen redan fått besked om minskning av tidigare beviljade assistenttimmar eller att deras ärenden är under omprövning.

Som kommunpolitiker är det frusterande att se hur välfärden monteras ned utan att kunna påverka det. Mina socialdemokratiska kommunala politikerkollegor torde ha svårt att tala om välfärdssamhället utan att rodna i fortsättningen.

 

Christer Henriksson (KD)