Viktigt förändra organisationen för att ge bättre vård mot cancer

Ytterligare två sjukhus ska få bedriva icke-kirurgisk cancervård i Stockholm. Syftet är bland annat att lösa de problem som finns i dag. Det finns ett starkt stöd för att genomföra förändringen så att vården får en tydligare organisation med förbättrat patientperspektiv och effektivitet.

Kristdemokraternas landstingsråd Ella Bohlin som har ansvar för cancervården kommenterar förändringen i Svenska Dagbladet i dag:

– Min bild är att många är positiva, inte minst när det gäller den patientnära forskningen. Däremot har vi haft problem på Radiumhemmet med många chefsbyten, IVO-anmälningar, väntetider och budgetunderskott.

Radiumhemmet på Karolinska Universitetssjukhuset är i dag det enda sjukhus som bedriver icke-kirurgisk onkologi. Det sättet att organisera cancervården möter inte de mål som landstinget har satt upp. Det förslag som landstingsstyrelsen tar upp nästa vecka går därför ut på att förstärka cancervården genom att bedriva den på tre sjukhus: Karolinska, Södersjukhuset och S:t Görans sjukhus.

Omorganisationen har ett brett politiskt stöd. Beslutet i hälso- och sjukvårdsnämnden i våras var blocköverskridande. Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland, ansvariga på Södersjukhuset respektive S:t Görans sjukhus, personal och patienter välkomnar också förändringen.

Vid sidan av detta kan fyra andra fördelar med den nya organisationen nämnas:

1. Patientperspektivet
Vårdgivarna får nu ett tydligt ansvar och patienterna kommer att ha en klar bild av vilket sjukhus som har ansvaret för deras vård. När personalen tillhör samma organisation blir överlämningar lättare. Det blir lättare att ha ett samlat ansvar för patientens väg genom vården.

2. Personalperspektivet
Chefer kommer att kunna ha bättre närvaro och kontakt med sin personal, vilket gör styrningen tydligare. Personalen får lättare att anpassa sig till den kultur som kan finnas på det aktuella sjukhuset. Det blir också möjligt att välja bland olika arbetsgivare inom cancervården i Stockholm. Beslutsvägarna blir kortare och verksamheten blir mer sammanhållen.

3. Forskningsperspektivet
I dag finns tendenser till en vetenskaplig monokultur, där forskningsprojekt i mångt och mycket liknar varandra samtidigt som vissa områden inte har någon forskning. Patienter som vårdas på Södersjukhuset har ofta varit tvungna att byta klinik för att kunna delta i studier eftersom dessa genomförs på Karolinska. Södersjukhuset, som 2016 blir ett av Europas största bröstcancercentrum, kan med den nya organisationen bedriva oberoende forskning. Fler patienter kan erbjudas att delta i kliniska forsknings- och utvecklingsprojekt under hela vårdprocessen. Karolinska Institutet kommer även i fortsättningen att ha en viktig samordnande roll, men pluralism och mångfacetterad kultur inom cancerforskningen underlättas.

4. Logistik och organisation
När cancervården tillhör samma organisation som driver övrig verksamhet och service på sjukhuset (apotek, transport, IT, brandskydd, förråd, tvätt med mera) underlättar det verksamheten. Arbetet underlättas också på de tre nya bröstcancercentra som nu byggs upp på Karolinska Universitetssjukhuset, Capio S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset.

Tvärtemot uppgifterna i Svenska Dagbladet har omorganiseringen ingenting att göra med kostnader för lokaler på Nya Karolinska Solna. Förstärkningen är ett viktigt steg i den regionala cancerplanen och sker i linje med modellen för nätverkssjukvård som ligger till grund för Framtidens hälso- och sjukvård.

Läs mer:
Förstärkt cancervård med tre onkologiska kliniker – Stockholms läns landstings webbplats >>