Ökat stöd till barn med autismspektrumdiagnos

Under 2017 bygger Stockholms läns landsting ut stödet från habiliteringen så att alla barn och unga till och med 18 år med autismspektrumdiagnos, till exempel autism eller Asperger, får individuella insatser.

Pressmeddelande
3 januari 2017

– Vi ser behov av att möta varje barn utifrån hans eller hennes förutsättningar. Nu skjuter vi till 13 miljoner kronor för att täcka in alla åldersgrupper, säger Ella Bohlin (KD).

Stödet handlar till stor del om att lära sig mer om vad funktionsnedsättningen innebär för varje barn. Landstingets enhet Habilitering & Hälsa ger stöd i att anpassa och strukturera vardagen.

– Många har frågor om situationen i skolan eller hur familjen ska göra med det sociala samspelet. Jag tycker det är väldigt viktigt att barnen får de här insatserna så att de får så bra förutsättningar som möjligt i livet, säger Ella Bohlin.

Autismspektrumdiagnos står för flera tillstånd som bland annat autism och Aspergers syndrom. Patienter med autismspektrumdiagnos har under de senaste åren ökat kraftigt i antal i Stockholms län. Inom Habilitering & Hälsa hjälper man patienterna att förstå sin funktionsnedsättning, till exempel hur man bäst använder sina förmågor och vad det kan finnas för hjälpmedel för att stötta upp i vardagen.

Från den 1 januari tar Habilitering & Hälsa emot även 11-åringar med autismspektrumdiagnos för individuella insatser successivt. Därefter kommer målgruppen för individuella insatser att utökas successivt med 12-, 13-, 14- och 15-åringarna. Den 1 november 2017 ska alla barn med autismspektrum oavsett ålder kunna erbjudas individuella insatser.

De individuella insatserna handlar till stor del om psykoedukation, det vill säga att lära mer om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser för patienten. Men det handlar också om råd och stöd kring vad det offentliga kan och ska erbjuda för stöd till en person med diagnosen. Många frågor handlar om skolsituationen för skolbarnen. För de vuxna handlar det ofta om sociala samspelet och relationer, förändringar i livet (som att flytta hemifrån eller få barn) eller hjälp med hur man ansöker om stöd från Försäkringskassa eller kommunens LSS.

Utöver de individuella insatserna har Habilitering & Hälsa utvecklat koncept med grupper och kurser för att kunna hjälpa så många som möjligt. Habilitering & Hälsa arbetar mycket i samverkan med kommuner och ser att det finns behov av stöd och kompetens i skolans vardag. Dessa barn är överrepresenterade i gruppen med långvarig ogiltig skolfrånvaro, ofta på grund av krav från skola och omgivning som inte anpassas tillräckligt utifrån barnets behov.

Det är mycket vanligt att barnen utvecklar depression eller andra psykiatriska tillstånd, som inte räknas som tillräckligt allvarliga för att de ska få stöd via barnpsykiatrin. En vanlig svårighet vid denna diagnos är låg motivation, vilket innebär att den behandlare som barnet möter måste veta mycket om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser för att hjälpen ska ge resultat.

Det är också vanligt med sömnstörning, specifika krav kring ätande (en del vill till exempel bara äta vit mat), svårigheter med tidsuppfattning och låg koncentration utom för specialintressen – som istället kan vara oerhört svårt att avsluta.

Med det individuella stödet för barnen och deras föräldrar bör vi kunna minska risken för samsjuklighet – alltså minska risken för att ytterligare ungdomar utvecklar depression eller andra psykiatriska tillstånd. Det kommer att innebära bättre förutsättningar för att delta i samhället på samma villkor som andra.