Dags att planera för vården till 2040

Framtidens hälso- och sjukvård kräver långsiktig planering. Alliansen vill ta ansvar för framtidens utmaningar och tillsätter därför en långtidsutredning om vården i Stockholms län fram till 2040. Patientmakt, digitalisering och rekrytering är viktiga frågor som ska tas upp i utredningen. Förändringar kräver kommunikation och samverkan med medarbetare och patienter.

Pressmeddelande
21 november 2017

– Sjukvården måste följa samhällsutvecklingen i fråga om digitalisering, patienters önskemål och nya arbetssätt som utvecklas. Här behöver vi vara proaktiva för att Stockholm även i fortsättningen ska erbjuda vård i världsklass. Vi måste sätta visionerna för 2040. Det handlar om omsorgen för de allra sköraste patienterna, men även att utveckla en arbetsmiljö som gör att människor ska vilja arbeta inom hälso- och sjukvården. Oavsett sjukdomsdiagnos ska vården hålla högsta kvalitet, säger Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd.

– Vården i Stockholms län håller en hög nivå men vi behöver fortsätta moderniseringen för att ge alla patienter den vård de har rätt att förvänta sig. Fler äldre, ökade förväntningar, strävan efter en mer jämlik hälsa, en snabb medicinsk och teknisk utveckling – det innebär stora möjligheter men kräver också förändringar av organisation, finansiering och arbetssätt. Vi ska dra erfarenheter av den nu pågående stora omställningen av vården, med ett förändringsarbete som tydligt involverar medarbetare och patienter. Därför ger vi uppdraget om en långtidsutredning om vården till 2040, säger hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink (L).

– Vår utgångspunkt är att patienter ska ha full valfrihet, vara delaktiga i och involveras i sin vård. Hela vårdens organisation behöver utgå ifrån patienternas egen situation och behov. Detta kräver ett målmedvetet arbete, och att vi säkerställer en långsiktig planering för valfrihet, tillgänglighet och köfri vård. säger Marie Ljungberg-Schött (M), akutsjukvårdslandstingsråd.

– År 2040 är det mycket i Stockholm som kommer att ha förändrats, så också vården. Med nya behandlingsmetoder och genom teknisk och medicinsk utveckling kan vård som i dag görs på sjukhusen komma att kunna göras i hemmet till exempel. Kraven på primärvården kommer då självklart att vara helt andra. Stockholms invånare förväntar sig också att vården ska hänga med i den digitala utvecklingen, i forskningen och i innovationer inom hälso- och sjukvård. Det kräver att primärvården ständigt förbättras och förändras, säger Karin Fälldin (C), talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor.

Hälso- och sjukvårdens långsiktiga utveckling
Alliansen lägger i en skrivelse till hälso- och sjukvårdsnämnden fast uppdraget till hälso- och sjukvårdsdirektören att återkomma tmed en plan för en långsiktig utredning om hälso- och sjukvårdens utvecklingen till år 2040. Till det som behöver tas upp i en utredning hör enligt Alliansens skrivelse bl a följande:

• Stärk patientens ställning i vården. Vi ska ge utrymme för de patienter som vill och kan att forma sin egen vård. Vården ska vara präglad av kontinuitet och tillgänglighet. Individens möjligheter att ta ansvar för sin egen hälsa med stöd från vården behöver stärkas. Vi behöver också säkerställa den mångfald av vårdgivare som behövs för att möta patienternas behov.
• Framtidens hälsoutmaningar måste mötas. Det gäller såväl den växande psykiska ohälsan som hur vården och omsorgen kring de sjuka äldre kan utvecklas så att den blir mer trygg och sammanhållen. Prevention, tidigare upptäckt av sjukdomar och därmed möjlighet till tidiga insatser är andra viktiga aspekter att belysa. Stockholms läns landsting behöver stå väl rustad för att möta framtida hot mot hälsan i form av epidemier, pandemier och ett förändrat klimat liksom av nya former av sjukdomar. Effekter av den allt mer utbredda antibiotikaresistensen behöver förebyggas.
• Modernisera vården. Digitalisering och innovation ger fantastiska möjligheter som måste tillvaratas och användas för att utveckla vårdutbudet och ge patienterna en bättre service och goda möjligheter att själva vara aktörer i sin egen vård. Samtidigt måste moderna arbetsredskap erbjudas medarbetarna. Profession och patienter är de viktigaste resurserna när det gäller att utveckla och implementera nya innovativa lösningar. Den nödvändiga omställningen till den moderna, tiden som präglas av digitalisering måste fullföljas.
• Säkra vårdens kvalitet och tillvarata kompetensen. För att ge de bästa förutsättningarna för patienten är det högsta grad avgörande att säkerställa möjligheterna till en fortlöpande förbättring av kvaliteten och kunskapsspridningen i sjukvården, liksom vårdprofessionens konstanta kompetensutveckling. En ödesfråga för sjukvårdens långsiktiga framgång är hur kompetensförsörjning ska säkras. Vårdens medarbetare måste vara en självklar del i formandet och genomförandet av utvecklingen inom hälso- och sjukvården.
• Hälso- och sjukvårdens långsiktiga finansiering behöver säkras. Lika viktigt är att resurserna i framtiden används för att på bästa sätt främja hälsa och ge vård av hög kvalitet där omställningen mot mer öppenvård och en stark primärvård är en naturlig del. Den kraftiga kostnadsutvecklingen inom vården behöver stagnera, och motsvaras av en lika hög kvalitetsstegring. Nödvändiga prioriteringar måste noga utredas och genomföras med modiga beslut. En växande administrativ belastning i vården får inte tillåtas sluka resurser. Styrningen av hälso- och sjukvården behöver utvecklas för att säkerställa att kvalitet och kostnadskontroll uppnås
• Forskningens och utbildningens betydelse för ständig utveckling måste vara en självklar inriktning. Dess roll och möjlighet i det nya vårdlandskapet måste belysas och strategiska vägval göras för att forskningen ska vara en grundläggande del av hela sjukvårdssystemet och för att innovationer bättre ska kunna tillvaratas.