Varje år försvinner mångmiljardbelopp från välfärden genom oriktiga utbetalningar och fusk. Därmed sker en urholkning av såväl de gemensamma tillgångarna som tilliten till välfärdssystemet. Fusk har länge kunnat fortgå utan tillräckliga åtgärder från det offentliga. Även om regeringen sömndrucket vaknat till inför problematiken kvarstår handfallenheten. Exempelvis gör sekretessregler det fortsatt svårt för myndigheter att dela information med varandra.
Välfärdssvinnet beräknas uppgå till omkring 18 miljarder per år. Det rör sig dock med stor sannolikhet om ännu högre belopp och kartläggningen fokuserade dessutom på statliga utbetalningar. Mindre är känt om hur det ser ut i kommunerna, men fusket anses av bedömare vara vanligt förekommande även där. Stockholm är Sveriges i särklass största kommun och det är således rimligt att anta att fusket i kronor räknat är som störst just här. Staden har stärkt arbetet mot välfärdsfusk under vår tid i den styrande majoriteten, bland annat har resurserna till arbetet mot felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd ökat rejält och en central samordnare mot välfärdsfusk har tillsatts. Likväl återstår en hel del att göra.
Kristdemokraterna vill under nästa mandatperiod ta ett helhetsgrepp i arbetet mot välfärdsfusket, där ett första steg är en kartläggning av dess omfattning. Den ska inbegripa ett brett spektrum av områden som föreningsbidrag, ekonomiskt bistånd, assistansersättning, folkbokföring och företag som har ekonomiska förbindelser med staden.
Utöver det har vi tio konkreta förslag i arbetet mot välfärdsfusket:
• Utöka antalet hembesök i syfte att upptäcka oegentligheter, så som olovlig uthyrning eller svartarbete. För det krävs en revidering av stadens riktlinjer som reglerar handläggning av ekonomiskt bistånd.
• Inrätta en central nämnd för föreningsbidrag, för bättre samordning och överblick.
• Fler stickprovskontroller hos organisationer som mottar skattemedel.
• Förbättra samverkan med statliga myndigheter som Polisen, Försäkringskassan och Skatteverket. För att ge två exempel:
– Socialtjänst och polis bör som standard finnas samlokaliserat.
– Socialtjänsten bör på ett tidigare stadium få information om inkomst från Skatteverket, så att felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd kan undvikas.
• Säkerställa att invånare faktiskt bor där de uppger sig bo. För det krävs åtgärder som en ny folkräkning och kontroll av folkbokföringen i Stockholm.
• En översyn av möjligheterna att få in tips från allmänheten för att utöka antalet informationskanaler.
• Fortsatt satsning på handläggare för att motverka felaktiga utbetalningar.
• Öka kunskapen hos berörda medarbetare i staden om välfärdsfusk och hur det påverkar stadens verksamheter.
• Ännu striktare bakgrundskontroller av stadens anställda för att bekämpa otillbörlig påverkan.
• Punktmarkera svartverksamhet i lokaler, vilket varit en framgångsrik strategi i Norrköpings kommun.
Varje år försvinner mångmiljardbelopp från välfärden genom oriktiga utbetalningar och fusk. Därmed sker en urholkning av såväl de gemensamma tillgångarna som tilliten till välfärdssystemet. Fusk har länge kunnat fortgå utan tillräckliga åtgärder från det offentliga. Även om regeringen sömndrucket vaknat till inför problematiken kvarstår handfallenheten. Exempelvis gör sekretessregler det fortsatt svårt för myndigheter att dela information med varandra.Välfärdssvinnet beräknas uppgå till omkring 18 miljarder per år. Det rör sig dock med stor sannolikhet om ännu högre belopp och kartläggningen fokuserade dessutom på statliga utbetalningar. Mindre är känt om hur det ser ut i kommunerna, men fusket anses av bedömare vara vanligt förekommande även där. Stockholm är Sveriges i särklass största kommun och det är således rimligt att anta att fusket i kronor räknat är som störst just här. Staden har stärkt arbetet mot välfärdsfusk under vår tid i den styrande majoriteten, bland annat har resurserna till arbetet mot felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd ökat rejält och en central samordnare mot välfärdsfusk har tillsatts. Likväl återstår en hel del att göra.Kristdemokraterna vill under nästa mandatperiod ta ett helhetsgrepp i arbetet mot välfärdsfusket, där ett första steg är en kartläggning av dess omfattning. Den ska inbegripa ett brett spektrum av områden som föreningsbidrag, ekonomiskt bistånd, assistansersättning, folkbokföring och företag som har ekonomiska förbindelser med staden.Utöver det har vi tio konkreta förslag i arbetet mot välfärdsfusket:• Utöka antalet hembesök i syfte att upptäcka oegentligheter, så som olovlig uthyrning eller svartarbete. För det krävs en revidering av stadens riktlinjer som reglerar handläggning av ekonomiskt bistånd.• Inrätta en central nämnd för föreningsbidrag, för bättre samordning och överblick.• Fler stickprovskontroller hos organisationer som mottar skattemedel.• Förbättra samverkan med statliga myndigheter som Polisen, Försäkringskassan och Skatteverket. För att ge två exempel:– Socialtjänst och polis bör som standard finnas samlokaliserat.– Socialtjänsten bör på ett tidigare stadium få information om inkomst från Skatteverket, så att felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd kan undvikas.• Säkerställa att invånare faktiskt bor där de uppger sig bo. För det krävs åtgärder som en ny folkräkning och kontroll av folkbokföringen i Stockholm.• En översyn av möjligheterna att få in tips från allmänheten för att utöka antalet informationskanaler.• Fortsatt satsning på handläggare för att motverka felaktiga utbetalningar.• Öka kunskapen hos berörda medarbetare i staden om välfärdsfusk och hur det påverkar stadens verksamheter.• Ännu striktare bakgrundskontroller av stadens anställda för att bekämpa otillbörlig påverkan.• Punktmarkera svartverksamhet i lokaler, vilket varit en framgångsrik strategi i Norrköpings kommun.