Regional utvecklingsstrategi måste ta ned huvudet från molnet

Kristdemokrater i länets alla kommuner har genom digitala möten arbetat med, och synat, Region Västerbottens utkast för en ny regional utvecklingsstrategi (RUS). Tyvärr har vi funnit flera områden som saknas: alltifrån landsbygd och infrastruktur till företagande och civilsamhälle.

Denna viktiga strategi, som ska prägla länet under en lång tid framöver, behöver därför ett rejält omtag. RUS står trots allt överordnad kommunala och regionala dokument och alla projektmedel vi söker i länet ska kunna hänvisas till strategin.

I RUS-förslaget fokuserar regionen mycket på digitalisering, innovation och global hållbarhet. Dessa frågor är viktiga men bortser från de mer aktuella utmaningar som länet står inför, ofta kopplade till demografi och infrastruktur. Det är bra att kunna tänka globalt, men regionen verkar ha fastnat med huvudet bland molnen. Många företag och projekt i länet är trots allt verksamma främst på en lokal eller nationell nivå. Eftersom RUS tagits fram i dialog med offentlig, privat och frivillig sektor är det märkligt att kopplingen till Västerbotten inte syns tydligare.

Länets kommuner har vitt skilda förutsättningar och ett större fokus bör läggas på landsbygdsfrågorna. I regionens förslag står att ny teknik kan skapa obemannade servicenoder. Men även i framtiden kommer det finnas behov av fysiska möten för att säkerställa tryggheten för boende i landsbygd. Vi kristdemokrater trycker på vikten av fortsatt bredbandsutbyggnad till länets alla hörn, samtidigt som vi säkerställer service även till de som lever utanför den digitala världen. Digitala vårdmöten kan förvisso innebära mycket positivt, som att restider avskaffas eller att personer inte behöver ta ledigt från jobbet en heldag för ett vårdbesök långt bort. För att möjliggöra vård och service i hela länet kan digitaliseringen vara till hjälp, men den ersätter inte betydelsen av goda pendlingsmöjligheter.

I vårt stora län är ett fungerande vägnät helt avgörande, men denna fråga nämns inte alls i det 24-sidiga RUS-förslaget. Istället står det att kollektivtrafiken ska öka med mer fokus på städerna och ”flexibla trafiklösningar” i glesbygden. Det är oklart vad detta innebär, men sett till att det redan idag är svårt att upprätthålla trafiklösningar i hela länet är bilberoendet inget man kommer undan. Vägar i gott skick är viktiga för Västerbottens fortsatta utveckling. Vi behöver höja vägnätsstandarden istället för att bara sänka hastigheterna.

Även fortsättningsvis kommer den alltmer klimatanpassade flygtrafiken spela en stor roll för att Västerbottens företag och invånare ska kunna kopplas samman med världen och vi vill se ett tillägg i RUS om betydelsen av länets flygplatser. Likaså är tågtrafikens utbyggnad i norra Sverige avgörande för en övergång till mer hållbara transporter av såväl människor som varor, något som bör uttryckas i strategin.

Den regionala livsmedelsstrategin nämns inte alls, trots att den ska vara en av utvecklingsstrategins uttalade områden. RUS behöver uppmärksamma att regionala livsmedelsproducenter skapar lokala arbetstillfällen, bidrar till en hållbar mat- och transportkedja samt ökar vår lokala livsmedelsberedskap. En annan fråga som saknas är företagandet, själva nerven i jobbskapandet, där regionen bör uppmuntra och underlätta etableringar i hela länet, i alla branscher.

Kompetensförsörjning och att attrahera människor som vill bo och arbeta i länet, blir en central fråga att hantera inte bara inom innovativa företag på den globala marknaden utan också bland lokala företag samt inom skola, vård och omsorg. Strategin bör därför lyfta fram vikten av ökad samverkan mellan kommunerna, utan intern konkurrens. Civilsamhället nämns inte alls, trots att det fyller en viktig funktion i utvecklandet av fungerande och attraktiva gemenskaper där människor vill bo. Många gånger erbjuder civilsamhällets insatser något utöver det offentliga eller privata. Frivilligorganisationer har dessutom en stor roll att spela när det gäller integrationsfrågorna, som för övrigt inte heller tas upp i RUS-förslaget.

Istället för detta väldigt övergripande dokument, vill vi se fler konkreta och praktiska mål kopplade till Västerbottens utmaningar och möjlighet. Det behövs även en tydlighet i hur de olika målen är tänkta att följas upp. Den nya regionala utvecklingsstrategin måste ta ned huvudet från molnet och istället, som tänkt, anpassas för oss regionalt i Västerbotten.