-
PSA pro-prov skall erbjudas alla män som är 50 fyllda
Idag är prostatacancer den cancer som skördar näst flest liv. Trots den höga dödligheten kallas män inte till allmän provtagning för prostatacancer. Män generellt söker vård i mindre utsträckning än kvinnor. Det är viktigt att männen får regelbundna kallelser.
Tidigare fanns det argument mot allmän provtagning då provet inte ansågs vara tillräckligt tillförlitligt, och att män som fick en diagnos som inte var livshotande, oroades i onödan. Cancern har inte alltid ett aggressivt förlopp...
-
Hörseltest för alla över 67 år
Aktuell forskning visar att det finns ett starkt samband mellan nedsatt hörsel och demens, depression och sämre livskvalitet. Därför är det viktigt att införa hörselundersökningar tidigt och kunna få en hörapparat utprovad.
Dessa hörseltester bör ingå i hälsoundersökningar på samma sätt som när man mäter blodtryck och blodfetter. KD Senior föreslår därför hörseltester för alla över 67 år.
-
Mammografi utan övre åldersgräns
I dag är den övre gränsen 74 år. Det finns inga vetenskapliga medicinska argument för den gränsen; en person som är 80 plus kan svara lika bra på behandling som en som är 70 år.
Idag finns bröstmottagningar på flera håll i landet, det är bra, men fortfarande måste kvinnan själv aktivt söka vården, och det krävs remiss för en undersökning/screening. De som kommer till vården gör det ofta då de upptäckt något som oroar. Då kan det vara försent.
Det är viktigt att nå invandrarkvinn...
-
Fler läkare specialiserade på geriatrik
Dagens utbildningstakt räcker inte för att täcka behovet i framtiden. Det nuvarande innehållet av geriatrik i läkarnas utbildning och allmäntjänstgöring medför att 9 av 10 legitimerade läkare inte har mer än 1-2 veckors utbildning i geriatrik under sammanlagt sju år. ST-platser i geriatrik är också mycket ojämnt fördelat runt om i landet. Det ger en bristande kunskap och kännedom om vad geriatrisk verksamhet innefattar. Det finns också ett flertal studier som visar på en mer kostnadseffektiv ...
-
Ökad kunskap om palliativ vård
Mer utbildning behövs i läkarutbildningen, sjuksköterskeutbildningen och undersköterskeutbildningen. I dag saknas ofta kunskap om hur man håller de nödvändiga brytsamtalen inom sjukvården, till exempel. En äldre person som insjuknar och är känd inom sjukvården ska av läkare kunna remitteras direkt till ett hospice, eller till avdelning med palliativ vård, och inte behöva ta omvägen via akuten.
-
Palliativ vård ska utvecklas och omfatta alla som behöver och önskar den
Den palliativa vården ska utvecklas både på de geriatriska avdelningarna, inom primärvården, i omsorgsboenden och i sjukhusansluten hemsjukvård, ASIH.
Det finns flera goda exempel på så kallade hospice i landet, för vård och omsorg i livets slutskede, men det behövs fler. Alla som efterfrågar hospice (eller motsvarande) den sista tiden i livet ska kunna få det. Verksamheten ska kunna drivas i kommunal regi, på sjukhus, av privat utförare eller i stiftelseform.
Den palliativa hem...
-
Kommuner ska ha rätt att anställa läkare
För att garantera en god och säker vård för äldre inom äldreomsorgen ska kommunerna ha rätt att anställa en medicinskt ansvarig läkare med geriatrisk kompetens, MAL. Även en medicinskt ansvarig person för rehabilitering ska finnas, en MAR. Förstås också en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS.
Alla äldre ska ha rätt till en fast läkarkontakt inom primärvården. I äldreomsorgen ska den boende ha tillgång till sjuksköterska dygnet runt. Det kan vara fysiskt, digitalt eller per telefon, ...
-
Seniormottagningar i alla kommuner
Det ska finnas seniormottagningar i primärvården i alla kommuner. Där ska finnas ett team av olika kompetenser. Till exempel distriktssköterska, läkare, kurator, dietist, arbetsterapeut, fysioterapeut, psykolog, hälsopedagog, apotekare – för att ge äldre personer, ofta multisjuka, ett helhetsomhändertagande och förebygga akuta inläggningar på sjukhus. Alla personer från 75 års ålder som så önskar ska ha tillgång till en seniormottagning. Den kan finnas i anslutning till en vårdcentral.
... -
Rätt utbildade enhetschefer
Det är viktigt att enhetschefer har en för uppgiften passande utbildning och kompetens. Det ska införas en nationell ledarskapsutbildning med inriktning på ledarskap i geriatrik, för en kvalitetshöjning.
-
Kvalitetshöjning av undersköterskors kompetens och enhetlig utbildning
År 2035 beräknas det saknas 161 000 undersköterskor i Sverige. Undersköterskornas utbildning och därmed kunskaper är inte homogen, det skiljer sig över landet. Det finns många olika aktörer som har tillstånd att utbilda undersköterskor. Kontrollen över de kunskaper som undersköterskorna har med sig ut i yrkeslivet är bristfällig.
Det behövs en kvalitetssäkrad utbildning och skyddad yrkestitel för undersköterskor. En skyddad yrkestitel innebär tydliga kompetenskrav och reglerade utbildn...