Så mår stockholmarna – Folkhälsorapporten är här

En kartläggning av befolkningens hälsa är ett viktigt redskap för beslutsfattare inom sjukvården. Folkhälsorapporten 2015 belyser många viktiga områden och en kort sammanfattning av de viktigaste beröringspunkterna är därför viktig för framtidens hälso- och sjukvård. Här är några highlights.

Fler blir sjuka, färre dör

Cancer är den diagnos som står för drygt 30 % av all förtid död och 15 % av sjukdomsbördan i Sverige. Det som framkommer tydligt i rapporten är att insjuknandet har ökat med hela 24 % sedan år 2000 i Stockholms län. Dock har dödligheten sjunkit med 11 %. Det innebär att fler insjuknar men allt färre dör. Folkhälsorapporten menar att en orsak till denna förändring är att det är cancerformer med god prognos som har fått en ökning.

Malignt melanom och prostatacancer ökar

Bland de två största cancersjukdomar som ökar finns prostatacancer och malignt melanom. Dödligheten bland män som drabbas av cancer är 30 % högre än bland kvinnor. Där ökningen av cancerfall för män är främst inom prostatacancer. Den vanligaste tumörrelaterade dödsorsaken i Stockholms län utgörs av just prostatacancer som också är den absolut vanligaste cancerformen. År 2014 fick 3 427 män i Stockholms län diagnosen prostatacancer. Det är 1 000 fler än föregående år. För att förstå denna ökning är det viktigt att notera att 60 % av alla män mellan 50-59 har PSA-testat sig minst en gång de senaste 5 åren. Män har blivit väldigt bra på att låta sig testas för prostatacancer, i många fall omotiverat bra då det i tre (3) av fyra (4) fall inte hittas någon cancer.

Malignt melanom är en tumörform som ökar snabbast. Det är inte något unikt för Stockholms län utan en ökning för hela Sverige och många andra västländer. Under 1990-talet fick malignt melanom en stabilare period för att nu åter öka i takt. Skillnaden är dock att numera är prognosen god och dödligheten inte lika hög. Folkhälsorapporten påvisar att det finns socioekonomiska skillnader och att sjukdomen är vanligare bland personer med kort utbildning.

Färre har smärta i rörelseapparaten

En av de vanligaste orsakerna till att man söker vård är smärta. Den långvariga smärtan beräknades kosta samhället år 2003 ungefär 87,5 miljarder kronor. Just av den anledningen är det glädjande att besvären i rygg och nacke har sjunkit för män från 14 till 11 procent och för kvinnor från 21 till 18 procent. Att leva med denna typ av smärta drabbar inte bara kroppen fysiskt utan försämrar ofta det vardagliga livet och arbetsförmågan.

Siffrorna för diabetes och KOL ligger ganska oförändrade

Den vanligaste formen som utgör 85-90 % av all diabetes är en Typ 2-diabetes. Typiska orsaker till diabetes är ålder eller ärftlighet men livsstilen är också av betydelse. Risken att drabbas är högre om man är inaktiv, överviktig, har osunda kostvanor och tobaksbruk. En diabetiker har högre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt, problem med njurarna och ögon. Siffrorna för de som uppgett att de diagnosticerats med diabetes har nu legat oförändrat jämfört med 2010 enligt SFHE. Rapporten visar också att diabetes är vanligare bland män än kvinnor samt att utbildning och födelseland visar tydliga variationer. Självklart är det goda nyheter med stabila prognoser men det behövs ännu mer tidiga insatser och förebyggande vård som förbättrar stockholmarnas levnadsvanor. Livsstilen är A och O för en god hälsa där regelbunden fysisk aktivitet i kombination med hälsosam kost har en avgörande betydelse för huruvida en person drabbas av diabetes eller inte.

När det gäller sjukdomen kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) finns det i Sverige ungefär 400 000 till 700 000 personer som lider av diagnosen. Antalet personer som dör av sjukdomen varje år uppskattas till omkring 2 700. Men det finns om än liten men en ljuspunkt i Folkhälsorapporten som visar att sedan 2006 har den självrapporterade förekomsten av KOL legat stadig på 2 procent. Dödligheten och förekomsten av KOL ska naturligtvis ner däremot visar siffrorna att det finns goda förhoppningar att nå ett sådant mål.

Självmord minskar över tid

Självmord minskar över tid och det kan bero på de investeringar som landsting och regering har gjort inom området psykisk ohälsa. De insatser som gjorts inom hälso- och sjukvården innefattar självmordspreventiv utbildning av sjukvårdspersonal och även allmänheten. Det har varit viktigt att avstigmatisera psykisk ohälsa så att fler vågar be om hjälp. I och med ett helhetsgrepp om psykisk ohälsa har därför ett omfattande arbete att implementera strukturella förändringar kring behandling så att ett omhändertagande tydligt går hand i hand med större kunskap inom hälso- och sjukvården. Även den medicinska och terapeutiska behandlingsdelen har fått förbättringar som också kan kopplas till att Stockholms län nu har en lägre självmordsstatistik.

Här finns hela Folkhälsorapporten från Stockholms läns landsting för nedladdning >>