skriv ut

Vår politik

> Kristdemokraternas Ideologi och principprogram

JODÅ, KÖPING KAN BÄTTRE! Kommunpolitiska program KD Köping 2022-2026

> Kommunprogram för Köping 2018

Sammanfattande programpunkter för Köping

KD Budget 2021 Köpings kommun

KÖPING KAN BÄTTRE!
Rapport från 130 företagsbesök om Köpings näringsklimat

Några Kristdemokratiska ageranden i Köping

Kristdemokraternas kommunprogram för KÖPING 2018-2022

Innehållsförteckning:

1. Förord 2
2. Våra värderingar 2
3. Stöd till familjerna för trygga uppväxtförhållanden 4
4. Tid för varje barn – valfrihet och mindre barngrupper i förskolan 4
5. Skola för trygghet, kunskap och bildning 6
6. Gymnasieskola – fortsättning in i vuxenlivet 7
7. Äldreomsorg med valfrihet och delaktighet 8
8. Funktionsnedsättning och tillgänglighet 10
9. Socialt ansvar 11
10. Hjälp unga från utanförskap och kriminalitet 12
11. Kultur ock fritid för livskvalitet 13
12. En kommun för hållbar utveckling 14
13. Stadsplanering för trivsel och trygghet 16
14. En jobbpolitik med fler i arbete 17
15. Kommunal ekonomi 18
16. Lokal och regional tillväxt – näringslivets betydelse 18
17. Kolsva kommundel och andra kommundelar. 19
18. Samarbete inom KAK 19

1. Förord

Kristdemokraterna gör ett varmare och modigare Köping
Vi jobbar för att Köping ska bli Sveriges bästa stad att växa upp i Barns och ungas uppväxtvillkor påverkar förutsättningarna för hur vårt Köping och samhället i stort skall utvecklas. Människor som mår bra, lär sig mer och presterar bättre. Hemmiljön, familjelivet och uppväxtförhållandena påverkar vår hälsa och livskvalitet.
En sund och framgångsrik utveckling måste därför utgå från familjens villkor, oavsett hur familjen ser ut. Ingen människa kan fungera i sina olika positiva roller i livet utan balans i tillvaron. Det är viktigt för oss vuxna, men inte minst viktigt för barnen som är helt beroende av vuxnas och föräldrars omsorg och fostran.
Ett modigare Köping som vågar ta plats Alla kommuner i Sverige har olika förutsättningar och utmaningar, men i Köping är vi beroende av att stärka kompetensförsörjningen och, att det skapas fler arbetstillfällen. Vi behöver bli mycket bättre på att få livskraftiga företag och fler företagare inom fler sektorer än bara teknik. Vi har många modiga och uppfinningsrika människor i vår kommun och den drivkraften måste vi ta vara på bättre och vara rädda om.
Ett varmt Köping med människor som ser och bryr sig om varandra Alla vi i Köping måste bidra med mänsklig värme, vilja och förmåga. Vi tror att vi alla gemensamt kan bidra till att göra Köping till en varmare, spännande, kreativare och till och med vackrare stad att vilja bo och leva i. Människor idag längtar efter att bli sedda, få känna trygghet, att känna sig behövd, att känna gemenskap med andra.
En röst på Kristdemokraterna gör verklig skillnad – rösta därför KD i valet den 14 september 2014! Köping behöver bli varmare och modigare så att Köping kan bli Sveriges bästa stad att växa upp i.

2. Lär känna vår politik genom våra värderingar

Kristdemokraterna baserar sin politik utifrån sina grundläggande värderingar .
Enligt den kristdemokratiska ideologin har människan inte bara fysiska eller materiella behov, utan även själsliga och andliga behov. Idén om människan som enskild och unik men i behov av ett liv i gemenskap med andra är alltså viktig. Detta skiljer sig mot den individualistiskt färgade liberalismen, liksom den kollektivistiskt fokuserande socialismen. Till skillnad från dessa ideologier bejakar den kristdemokratiska filosofin nämligen betydelsen av de små och naturliga gemenskaperna.
Alla människors lika och unika värde
Kristdemokratisk ideologi har sin grund i den kristna människosynen. Enligt denna har alla människor samma absoluta och okränkbara värde. Detta innebär att ingen människa får behandlas kränkande eller diskrimineras på grund av till exempel kön, ålder, social status, etnisk tillhörighet, funktionshinder, sexuell identitet eller religion. Det är den absoluta respekten för alla människors lika och unika värde som skapar det goda samhället. Människovärdet utgör grunden för det demokratiska samhället och garantin för mänskliga fri- och rättigheter.
Principen om alla människors lika värde är grunden för jämställdhet mellan män och kvinnor. Jämställdhet kräver likvärdiga villkor för män och kvinnor, både formellt och informellt. Detta gäller inom familjen, på arbetet liksom i samhället i övrigt. Här är ofta ojämlikheten stor. Vi ska medvetet och aktivt jobba för att kvinnors och mäns lika värde märks i både arbetsinsatser och lön.
Att alla människor är unika innebär att det inte finns några lösningar som passar alla. Vad som är bäst för en person, behöver inte nödvändigtvis passa för en annan. Det är därför viktigt att alla människor har makt att själva bestämma över sin vardag, och att alla ges rätt att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.
Det gemensamma bästa
Människan är till sin natur social. Hon utvecklas i relationer med andra och olika former av gemenskaper är nödvändiga för vår personliga utveckling. En gemenskap kännetecknas av att den bildas kring ett gemensamt ändamål och kan vara allt från den närmaste familjen, släkten och vännerna, till intresseföreningar, organisationer eller andra sammanslutningar. Dessa gemenskaper – det civila samhället – utgör samhällets bas.
Kommunens uppgift är att verka för det gemensamma bästa, det vill säga underlätta för dessa gemenskaper att fungera fritt och se till att deras syften och ändamål inte krockar med varandra. Politiker ska inte frånta västeråsarna bestämmanderätten över det som de själva kan sköta. Kommunen ska uppmuntra och ta tillvara de initiativ som kommer ifrån det civila samhället. Det är kommunen som är till för människorna och deras gemenskaper – inte tvärtom.
Valfrihet
För Kristdemokraterna är valfriheten självklar. För en familj innebär valfrihet exempelvis att kommunen inte ska bestämma hur familjen ska ordna sin barnomsorg. Vi är övertygade om att det är föräldrarna själva som vet vad som passar den egna familjen bäst. Det offentliga samhället ska inte styra familjernas val mot en viss barnomsorgsform, utan ge föräldrarna verklig och ekonomisk möjlighet att välja det som är bäst för just dem. På samma sätt ska elever och föräldrar ges ökad möjlighet att fritt välja skola. Äldre som bor hemma ska kunna välja vad de vill ha hjälp med och vem som ska göra det. De som inte längre kan eller vill bo kvar hemma ska ha rätt att fritt välja boendeform, oavsett utförare. All äldreomsorg, liksom skola och förskola, ska vara fortsatt gemensamt och solidariskt finansierad genom skatter, men med valfrihet mellan olika utförare.
Solidaritet
Den som känner solidaritet med andra behandlar dem också med värme och medkänsla. Hur vi behandlar dem som just nu har det svårt kan ses som ett mått på hur civiliserat ett samhälle är. Det är kommunens skyldighet att främja dess invånares ekonomiska och sociala trygghet. Men vi har även alla ett ansvar som medmänniskor. Den kristdemokratiska ideologin betonar solidaritet. Denna solidaritet gäller inte bara inom den egna gruppen eller inom geografiska gränser, utan omfattar såväl utsatta och svaga i vårt eget samhälle som medmänniskor i den internationella gemenskapen. Solidariteten är grunden för social rättvisa, det vill säga ambitionen att utjämna strukturella orättvisor och att skapa en rättvis fördelning inom det goda samhället.
Förvaltarskap
Förvaltarskapstanken är central för Kristdemokraterna. Vi kan inte nog betona förvaltarskapets storhet. Det är inte bara ett överlägset politiskt instrument utan går bortom politiken till att innefatta en hel livsstil. Resultatet av förvaltarskap är ekologisk, ekonomisk, social och kulturell hållbar utveckling. Vi vill ju alla lämna över en bra värld till våra barn och barnbarn. Det är inte försvarbart att låna och konsumera för att sedan lämpa över en ekologisk eller ekonomisk skuld våra barn och barnbarn. Naturligtvis handlar förvaltarskap väldigt mycket om vår miljö och att skapa ett hållbart samhälle. Vi har ett gemensamt ansvar att minska utsläppen. Klimatförändringarna, som orsakas av människans utsläpp, gör det uppenbart att Sverige och den nationella beslutsnivån inte är tillräcklig. Det är självklart viktigt vilka val vi var och en gör och vad Sverige beslutar men samarbete över gränserna är avgörande.

3. Stöd till familjer för trygga uppväxtförhållanden

Familjen är den viktigaste gemenskapen i samhället och den behövs för att människor ska kunna växa och må bra. Familjen är basen för att varje människa ska få sina mänskliga behov. Fungerar inte familjen som en trygg bas fungerar inte heller samhället. Men ingen familj är perfekt. Ibland eller ofta orkar vi inte och får inte livspusslet att gå ihop. Då måste vi hjälpa varandra.

Familjer ser olika ut och har olika förutsättningar. Det kan vara en förälder eller fyra. Det kan vara mormor och ett barnbarn. Det är ofta olika från dag till dag. Barn har olika behov och föräldrar har olika önskemål och gör olika prioriteringar. Familjepolitiken ska stödja familjer, oavsett hur de ser ut. Den ska möjliggöra mera tid för barnen, öka familjens frihet och skapa möjligheter till en bra kvalitativ barnomsorg.

Hemmiljö och familjeliv påverkar vår hälsa och livskvalitet. Familjens situation och förutsättningar får också långsiktiga effekter då det är där nästa generation medborgare formas.

Politiska beslut måste analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjeekonomin, balansen mellan arbete och fritid, tid för att vårda familjerelationer, barnens förutsättningar för ett gott liv. Politiska beslut måste vara bra för familjer.

Nu startar en familjecentral i Kolsva. Den förtjänar allt stöd med resurser och uppmärksamhet av både kommun och landsting som den behöver ha. Vi behöver även familjecentraler i Köpings tätort.

Kristdemokraterna anser att:
• Politiska beslut ska analyseras utifrån vilka konsekvenser de får för familjer och nära relationer.
• Varje familj skall kunna ha tillgång till en familjecentral och dess tjänster
• Familjerådgivningen ska marknadsföras och utvecklas. Alla som önskar samtal skall erhålla det inom rimlig tid.
• en gratis familjerådgivningscheck med två besök ges till alla blivande / nyblivna föräldrar.
• kommunen marknadsför föräldrastödet Komet och tonårs-Komet bättre så att tillgången och tillgängligheten utvecklas.

4. Tid för varje barn
– valfrihet och mindre barngrupper i barnomsorgen

Barns och familjers behov ska vara utgångspunkten för barnomsorgen. Respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden är grundläggande.

Det är viktigt att familjerna får ett inflytande över formerna för barnens omsorg och förskoleverksamhet. Barnomsorgen ska vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande. Barnomsorgens verksamhet ska drivas utifrån barns perspektiv och villkor där barn växer genom delaktighet och inflytande.

Barnomsorgen ska präglas av god kvalitet där det ska finnas personal med både pedagogisk och omvårdande kompetens. För barns utveckling, växande och lärande är leken som pedagogisk metod viktig, inte minst för den språkliga utvecklingen.

Barngruppernas storlek i barnomsorgen ska begränsas och hållas på en för barnen och verksamheten rimlig nivå. Gruppens storlek har stor betydelse för barnens trygghet och möjlighet till identitets- och språkutveckling.

Kristdemokraterna i Köping anser att en förskola ska ha max 4 avdelningar. Vi har från början varit mot att bygga förskolan vid Johannisdalsskogen så stor som 8 avdelningar.

Föräldrar skall ha stor valmöjlighet i att kunna välja den omsorgsform som passar deras situation och deras barn bäst.
Vi vill att föräldrar också ska kunna få barnomsorgspeng för omsorg om enbart egna barn i hemmet. Även närstående ska kunna stå för omsorgen. Barnomsorgspengen för egna barn bör vara skattepliktig och uppgå till 90 procent av kommunens kostnad för en plats i pedagogisk omsorg, vilket motsvarar drygt 7 000 kronor per månad och barn före skatt.

Kommunalt drivna och enskilda förskolor / familjedaghem ska ges samma ekonomiska och resursmässiga förutsättningar.

Kommunen ska ha som målsättning att barnen vistas i giftfria miljöer och kunna äta giftfri mat.

Kristdemokraterna anser att:
• valfrihet och mångfald bör finnas för föräldrar att utifrån egna behov välja bland förskolor eller annan barnomsorg. Kristdemokraterna uppmuntrar olika driftsformer.
• barngruppernas storlek ska minskas. I småbarnsgrupperna ska det vara max 12 barn.
• familjedaghem med god kvalitet skall fortsätta erbjudas som en fullvärdig förskoleverksamhet och utökas.
• barnomsorgspeng ska kunna erbjudas för egna barn samt som ytterligare ett alternativ för att forma barnomsorgen tillsammans med andra föräldrar. Detta kan vara alternativ till kvälls- och nattöppna förskolor.
• vårdnadsbidrag skall erbjudas alla i Köping.
• förskolepersonalens administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter ska minskas – ge större utrymme för personalen att prioritera tid med barnen!
• det ska finnas minst en öppen förskola i Köpings tätort.
• det ska finnas kompetens om hemspråkets roll och om andraspråksinlärning och språkutvecklande arbetssätt.
• barnomsorgen ska ges stor möjlighet att ta del av kommunens kulturutbud.
• kontinuerlig kompetensutveckling ska tillhandahållas barnomsorgens hela personal.

5. Grundskola för trygghet, kunskap och bildning

Skolans värdegrund är viktig för eleverna
Skolan har ett bildningsuppdrag där kunskap och värdegrund finns som en helhet för att ge eleverna kunskaper och färdigheter för att möta framtiden. Det ska finnas ett nära samarbete med hemmen för att främja elevens utveckling. Köpings kommun ska ha skolor där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter.
Värdegrundsarbetet är grundläggande och ska genomsyra hela skolans arbete. Det ska ta sin utgångspunkt i den etik och människosyn som förvaltas av den kristna och västerländska idétraditionen.
Skolan – en kreativ miljö
Skolan ska möta varje elevs förutsättningar i lärandet för att kunna uppnå kunskapsmålen. Skolan ska erbjuda en kreativ och motiverande lärandemiljö som stöder och stimulerar eleven att utveckla alla sina förmågor för att uppnå kunskapsmålen och nå sin fulla potential.
En god studie- och yrkesvägledning är viktig för att elever ska utbilda sig både till det som de kommer trivas med och som efterfrågas.
Duktiga lärare ger duktiga elever
Väl utbildade och pedagogiskt skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för en bra skola. Den pedagogiska kompetensen ska ge stöd för en god lärandemiljö. Det är särskilt viktigt för barn med särskilda behov.
Skickliga lärare ska därför ha en god löneutveckling under yrkeskarriären. Vi vill också fortsätta arbetet med att prioritera bland lärares uppgifter och ansvar för att frigöra tid för mer lärarledd ämnesundervisning.
God läsförståelse är nyckeln till framgång i de flesta av skolans ämnen och grunden för ett livslångt lärande och ett aktivt liv som samhällsmedborgare. Vi vill satsa på mer lärarledd tid och särskilt prioritera svenska och läsning.
Uppvärdera bildning – inför en klassikerlista
I ett samhälle som någorlunda drar åt samma håll behövs gemensamma begrepp – att man kan kommunicera om samma saker. Astrid Lindgrens böcker och filmer fyllde ett tag till viss del det behovet. Om kulturen har en gemensam begreppsskatt kan t ex konstnärer, låtskrivare, poeter och filmmakare bygga vidare på det istället för att behöva börja från början hela tiden för att kunna nå fram med ett budskap. Hur många vet t ex vad ett kainsmärke eller en rumpnisse är? Kristdemokraterna vill därför att skolan inför en klassikerlista med litterära verk, även utländska – romaner, noveller, essäer, sagor, dikter, – men också filmer och musik, som alla elever ska ha tagit del av under sin skolgång. Det är särskilt viktigt för barn som växer upp i hem utan böcker och utan lästradition. Listan ska kunna ändras.
Färre elever i klassen
Klassernas elevantal behöver minska för att få en lugnare inlärningsmiljö, för att lärare ska få mer tid för varje elev och att varje elev känner att de får det stöd de behöver av sin lärare.
Fritidshemmen ska inte vara en förvaring av barn medan föräldrarna jobbar utan en kreativ och/eller lugn och lärande miljö. Gruppstorlekarna ska inte inte vara större än 20 barn.
Elever som mår bättre gör bättre resultat
Skolan ska uppmärksamma barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa. Det måste vara en självklarhet på varje skola att estetik, rörelse, teori, reflektion och vila blandas. På många skolor är inte rasterna en vila för alla elever.
KD bidrog till att det blev kuratorer på grundskolan. Nu går vi vidare. Skolan måste fortsätta uppmärksamma hur eleverna mår och de ska kunna få hjälp fort av någon i elevhälsoteamet.
Fler timmar idrott
När man rör sig och över huvud taget gör praktiska och estetiska saker som slöjd, bild och idrott, skapas förutsättningar för att bättre lyckas med teoretiska uppgifter. Kristdemokraterna vill därför att antalet idrottstimmar i ett första steg utökas från dagens 500 till 600 i grundskolan och att det preciseras hur fördelningen ska se ut mellan årskurserna. För att möjliggöra detta vill vi minska på timmarna för elevens val. Vårt mål är att det ska vara idrott med fysisk aktivitet på schemat varje dag.

Kristdemokraterna anser att:
• elever som inte uppnått målen i först och främst kärnämnen skall fortsätta erbjudas sommar- och lovskola.
• lärarnas arbetstid ska ha fokus på mer undervisningstid – det administrativa arbetet ska minska.
• gruppstorlekarna ska minska och personaltätheten öka i fritidsverksamheten.
• skolorna ska ha kompetens och avsätta resurser för att tidigt se och stödja elever i behov av särskilt stöd genom att ha tillgång till speciallärartjänster och specialpedagogtjänster
• skolorna ska aktivt arbeta mot mobbning och kränkande behandling samt mot klotter och dålig miljö
• skickliga lärare ska ha god löneutveckling under yrkeskarriären. Kristdemokraterna ska verka för att höja lönerna för alla kunniga och utvecklingsinriktade lärare.
• en satsning på skolorna i de mest utsatta områdena skall genomföras. Kommunen skall ansvara för att minska klassernas storlek där det behövs samt rekrytera de bästa och mest motiverade lärarna genom att bland annat erbjuda högre lön.
• en elevhälsogaranti ska finnas där eleven garanteras stöd och hjälp inom ett dygn.
• ett nära samarbete mellan skolan och det lokala näringslivet ska utvecklas.
• fler vuxna i skolan ska finnas genom t ex utbildade klassmorfar och kamratstödjare
• arbetsmiljövandringar skall regelbundet och ofta göras i skolan där eleverna deltar för att identifiera arbetsmiljöproblem
• ett ökat inslag av fysisk aktivitet skall erbjudas, både schemalagt och spontant i samband med raster
• särskolan ges tillräckliga resurser och utbildningen anpassas efter varje elevs förmåga och behov

6. Gymnasieskolan – fortsättningen in i vuxenlivet

Utbildningar med många möjligheter
Gymnasieskolan ska ge en stabil grund inför vuxenlivet. Gymnasieskolan ska i så hög grad som möjligt utgå från elevernas intressen, behov, framtidsplaner och möjlighet till personlig utveckling. Köpings kommun ska själv erbjuda de gymnasieprogram som efterfrågas av många. Samarbete om utbildningsplatser ska i andra hand finnas med Arboga och Kungsör, i tredje hand med platser i regionen, fr a Västerås. Programmen ska ha en tydlig profil med olika inriktningar även utifrån lokala näringslivets behov. En bredd av både teoretiska och praktiska program ska erbjudas eleverna. Till det ska olika former av lärlingsprogram finnas i nära samverkan med det lokala näringslivet. Kommunala praktikanställningar ska erbjudas på sommarlovet.

Högskola på gymnasiet
Gymnasieskolan ska också ha en stor öppenhet för elever som vill ta ytterligare steg framåt att kunna läsa högskolekurser under sin gymnasietid.

Fysisk och psykisk hälsa är grunden
Även i gymnasieskolan är den fysiska och psykiska hälsan viktig – inte bara för skolresultaten utan för hela livssituationen. Alla är överens om att ett hälsosamt liv grundläggs i ungdomen och i detta ska gymnasieskolan inte skapa problem utan bidra till att en god grund läggs.

Gymnasieskolan ska samarbeta med civila samhället
Gymnasieskolan skall uppmuntra ideellt engagemang i det civila samhället som föreningar, idrottsorganisationer och liknande. Skolan skall därmed visa på det civila samhällets möjligheter och betydelse för den personliga utvecklingen.

Gymnasieskolan ska samarbeta med näringslivet
Det är nödvändigt att gymnasieskolan utbildar ungdomar till de yrken som kommer efterfrågas i framtiden. Teknikcollege och Vårdcollege är viktiga organ för samverkan mellan skola och arbetsliv. Detta samarbete behöver vidgas till fler branscher för att stärka kompetensförsörjningen, t. ex inom handel och logistik.
Gymnasieskolans uppdrag är att se till att alla elever får samma rätt till utbildning och lärande. En ökad samverkan med näringslivet kan även påverka möjligheten för fler ungdomar med funktionsnedsättning att komma ut i ordinarie arbetsmarknad.

Kristdemokraterna anser att:
• gymnasieskolan skall präglas av mångfald när det gäller teoretiska och praktiska program, liksom möjlighet till valfrihet för eleverna att välja mellan fristående eller kommunal skola.
• kommunen skall själv och i samarbete med tillverkningsindustrin och övriga delar av näringslivet erbjuda kvalificerad såväl teoretisk som praktisk yrkesutbildning på gymnasienivå. Utbildningen skall uppfylla förutsättningar för fortsatta studier på universitetsnivå.
• Kungsör, Arboga och Köping skall samarbeta och samverka med den gymnasiala utbildningen.
• Elever på gymnasieskolans olika program skall erbjudas anställningar som kommunala sommarpraktikanter relaterat till gymnasieutbildningen.
• antalet veckor i den arbetsplatsförlagda utbildningen ska öka på gymnasieskolan.
• elever i gymnasieskolan ska ges möjligheter att läsa högskolekurser.
• en elevhälsogaranti ska finnas där eleven garanteras stöd och hjälp inom ett dygn.
• gymnasieskolan skall verka för att de elever som har intresse och möjlighet skall erbjudas praktik och / eller lärlingsplatser i samarbete med det lokala näringslivet.

7. Äldreomsorg med värdighet och delaktighet

Äldreomsorgen skall präglas av trygghet, värdighet och delaktighet. Det innebär att service, vård och omsorg ska vara tillgänglig och ges utifrån en helhetssyn på den enskilde och hänsyn tas till såväl själsliga, andliga och materiella behov. Människovärdet beror inte på åldern eller den egna förmågan.

Det civila samhället behövs i kommunens äldreomsorg
Den enskilde känner bäst sina egna behov. Delaktighet, inflytande och valfrihet ska därför vara centrala begrepp inom äldreomsorgen. Ingen offentlig verksamhet kan tillfullo tillfredsställa människors behov av närhet och gemenskap. Där har det civila samhället en viktig funktion att fylla. Därför måste äldreomsorgen ta vara på samarbetet med exempelvis anhöriga, föreningar, kyrkor och andra ideella krafter.

Mångfald ger kvalitet
Kvaliteten utvecklas av mångfald. Det är inte kommunens politiker och personal som ska avgöra vilken vård jag ska få utifrån mitt vårdbehov. Därför bör alla utförare som kan erbjuda vård och omsorg av hög kvalitet välkomnas, såväl ideella, kooperativa, privata som offentliga.

Boendet ska vara tryggt
Boendet är viktigt för alla. Behoven varierar över tid. Tillgängliga bostäder med möjlighet till gemenskap är något många efterfrågar, så kallade Trygghetsboenden, där det finns möjlighet till gemenskap och viss tillgång till personal.

Värdighetsgarantin
Tack vare att Kristdemokraterna suttit i regeringsstyre under de senaste åtta åren har många förbättringar gjorts. Bland annat har en värdighetsgaranti införts för äldre, även i Köpings kommun. Nu är det upp till de styrande i kommunen att se till att det skapas större möjligheter för kommunen att kontrollera att det verkligen är de äldre som fått välja. Kontakter med andra ska uppmuntras. Vi vill lyfta fram medarbetare som arbetar visionärt. Den tystnadskultur när det gäller oegentligheter som även förekommer i kommunens vård & omsorg ska aktivt motarbetas. Brister ska lyftas upp till ytan och motarbetas.

Kristdemokraterna anser att:
en tjänst ”Äldre direkt” ska inrättas dit man kan vända sig för att snabbt och enkelt få vägledning och hjälp att komma till rätt instanser när det gäller flera behov.
• det ska finnas rätt till valfrihet inom äldreomsorgen t ex hemtjänst, färdtjänst och mat.
• kommunen ska satsa på äldres mat och måltider.
• det ska finnas regelbundna träffar för närstående till de äldre.
• kommunen skall utföra tydliga uppföljningar av all äldreomsorg, såväl avseende egen regi som alternativa utförare.
• kommunen skall utfärda värdighetsgarantier där det tydligt specificeras vilken service och omsorg som den enskilde kan förvänta sig, med tydligt besked om vilka ersättningskrav det blir för kommunen om det garanterade ej uppfylls.
• Brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar ska utföras regelbundet och redovisas öppet och lättförståeligt på exempelvis kommunens hemsida, som stöd för den äldre eller dennes anhöriga att välja utförare.
• vårdens och omsorgens innehåll ska utvecklas för att bättre passa äldres skiftande behov och önskemål genom att erbjuda profilering av verksamheterna, exempelvis mot intressen, språk, livsåskådning och vårdprofil.
• Alla över 85 år ska själva få bestämma om de vill flytta in på ett äldreboende.
• Kommunen bör erbjuda äldre friskvårdande aktiviteter som stimulerar hälsa och livskvalitet genom samarbete med det civila samhället såsom pensionärsorganisationer, studieförbund och övriga ideella organisationer.
• Trygghetsboenden utvecklas efter medborgarnas önskemål.
• Den palliativa vården ska planeras utifrån patienten och anhörigas behov och önskemål.
De som anställs inom äldreomsorgen ska uppnå fastställda kunskapsnivåer och lämplighet.
Kommunen ska anställa fler personer med specialkompetens inom äldres sjukdomar.
Kommun och landsting i samverkan ska ha tydliga riktlinjer för att på bästa sätt kunna möta och ge vård och vårdnad för multisjuka.

8. Funktionsnedsättning och tillgänglighet

Alla människor skall ha lika förutsättningar att förverkliga sin potential- Funktionsnedsättning blir ett hinder för den enskilde först om samhället inte förmår att kompensera bristerna. Personer med funktionsnedsättningar riskerar att hindras från att delta i samhällslivet på lika villkor. Graden av funktionsnedsättning är inte statisk, utan snarare ett resultat av samhällets förmåga eller oförmåga att möta personer med funktionsnedsättning.

Personer med funktionsnedsättning riskerar att i olika sammanhang bli negativt särbehandlade. Insatserna måste anpassas så att de motsvarar olika människors olika förutsättningar och behov. Bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett personliga förutsättningar.

LSS (Lagen om stöd och service) är en betydelsefull reform som på ett avgörande sätt har förbättrat levnadsvillkoren för dem som omfattas av lagen. Det handlar om rättigheter och det är angeläget att hålla fast vid att hanteringen av lagarna skall vara rättssäkra.

Det ska vara en självklarhet att hänsyn tas till funktionsnedsattas behov av god tillgänglighet vid utformningen av offentliga lokaler, anläggningar och informationssystem.

Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga. Psykisk ohälsa tillhör den kategori funktionsnedsättningar vars yttringar inte alltid syns. Särskilt viktigt är att arbeta mot de fördomar och skamkänslor som i alltför stor utsträckning präglat attityder till psykiska sjukdomar. Många personer med funktionsnedsättning erbjuds endast daglig verksamhet som sysselsättning. En tillgänglig arbetsmarknad är viktig och även personer med funktionsnedsättning måste ges möjlighet att prövas mot den ordinarie arbetsmarknaden.

Kristdemokraterna anser att:
• kommunen ska fortsätta att utveckla sin handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet ur brukarnas perspektiv
• kommunen ska fortsätta att utveckla samverkan med handikapporganisationer
• kommunen skall gå före med gott exempel genom matchning av lediga tjänster och anställa fler personer med funktionsnedsättning
• kommunens anställda ska ges utbildning för att bättre bemöta personer med funktionsnedsättning
• kommunen ska aktivt delta i samverkansprojekt med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Landstinget i frågor som rör personer med funktionsnedsättning och deras möjligheter till delaktighet och att komma till arbete.
• För de som önskar och har möjligheter skall praktikplatser liksom ordinarie arbete kunna prövas som alternativ till daglig verksamhet.

9. Socialt ansvar

Den sociala omsorgen ska utgå från människans behov av små, naturliga gemenskaper, främst familjens. De sociala insatserna ska stödja när det brister och stimulera de positiva krafter som finns hos varje person och även visa på det personliga ansvaret för ett bra resultat i slutänden. Men det är också viktigt att betona att det är en rättighet att få hjälp när man själv inte ser någon lösning.

Solidaritet motiverar till gemensamt ansvar för alla människor. Politikern ska vara medborgarnas företrädare, inte minst för de mest utsatta. Alla ska ha möjlighet att leva ett tryggt och värdigt liv. Offentlig, ideell och privat verksamhet ska komplettera varandra. Sociala insatser ska präglas av respekt för den personliga integriteten och ge förutsättningar för inflytande och delaktighet för såväl vuxna som barn. Barnens rätt till en trygg uppväxtmiljö är grundläggande. Barn som inte är trygga hemma är de mest sårbara i samhället och de måste ha samhällets stöd och skydd. Det alkohol- och drogförebyggande arbetet är viktigt. Även i Köping lever barn i förhållanden där båda eller någon av föräldrarna har ett riskbruk eller missbruk av alkohol. Alltför många ungdomar har dryckes- och drogvanor som måste brytas. Här behövs ytterligare utvecklad samverkan mellan skola och socialtjänst liksom samverkan med föräldrar och det civila samhället.

Det sociala arbetet skall särskilt uppmärksamma nödvändigheten av ett bra bemötande oavsett anledningen till den hjälpsökandes ärende. Särskilt viktigt är detta i mötet med barn och unga. Barns rätt att komma till tals skall tillgodoses i alla kontakter med socialtjänsten.

Det sociala arbetet ska ha fokus på att förebygga och hjälpa så att personer inte hamnar i ett beroende av försörjningsstöd. Det handlar också om samverkan med försäkringskassa och arbetsförmedling för att minska antalet personer med försörjningsstöd så att de skall kunna gå till egen försörjning.

Kristdemokraterna anser att:
• kommunerna skall ha en bred samverkan med ideella och privata verksamheter för
stödverksamhet inom såväl barn- och ungdomsvård som övrig socialtjänst.
• kommunen ska fortsätta att bedriva ett aktivt drog- och alkoholförebyggande arbete för att motverka tidig alkoholdebut genom samverkan med skola och information direkt till elever och föräldrar. Förebyggande åtgärder ska vidtas för att minimera riskbruk och missbruk av såväl alkohol som droger samt spel-och nätmissbruk i synnerhet bland barn och unga.
• insatser skall göras för att upptäcka och förebygga misshandel, missbruk och våld i nära relationer. Kvinnojouren i Köping ska stödjas och samarbete ska ske med mansjouren i länet
• en strategi skall tas fram för att hjälpa barn som lever i ekonomiskt svaga hushåll.
• det ska finnas en god beredskap för omhändertagande för att kunna erbjuda barn- och ungdomsvård eller HVB-hem i egen regi eller i samverkan med ideella organisationer och företag.
• det förebyggande arbetet skall prioriteras, bl a genom stöd till familjer.
• stödinsatser skall fortsätta ges för att hjälpa enskilda att gå från ekonomiskt bistånd till egen försörjning.
• kommunen ska ha en aktiv plan för att arbeta mot hemlöshet där modellen ”Bostad först” skall prioriteras och skapa ett boende för hemlösa.
• kommunen ska ha ett aktivt arbete i samverkan med bostadsföretagen för att kunna motverka vräkning, särskilt där barn finns med i bilden.
• Kommunen ska erbjuda stöd med ekonomisk rådgivning, skuldsanering och gode män för dem som behöver det.

10. Hjälp unga bort från utanförskap och kriminalitet

bildkälla: www.Fotografgruppen.se

Varje människa har rätt till att utvecklas till den han eller hon vill vara. Men ibland går det snett. För att minska risken för att unga ska komma i kriminella sällskap behöver både det offentliga samhället (som skola och socialförvaltning) och det civila samhället (som grannar och föreningar) göra insatser .
Allt börjar med familjen. En trygg uppväxt påverkar barns och ungas livsval. Familjens positiva roll för barns och ungas utveckling går inte att snacka bort. Den rollen kan aldrig tillräckligt ersättas av förskolor och insatser av socialtjänsten. Men ingen familj är perfekt. Ett samhälle som har tänkt igenom hur det ska stödja familjer är alltid en grundläggande förutsättning för ett fungerande brottsförebyggande arbete. Dels behövs förebyggande insatser som t ex stöd för familjer, dels behöver barnomsorgen och skolan stöd att erbjuda ordning och reda, och redskap till att jobba för att aktivt motverka utanförskap och öka möjligheterna för unga att få jobb.
Kriminella ungdomsgäng har blivit vanligare. Skadegörelse, hot och våld ger upphov till otrygghet och vantrivsel i de bostadsområden där gängen är aktiva. Samhällets reaktion mot ungas kriminella beteende måste markeras tydligt och bli kraftfullt. Men vi får inte glömma människan bakom den kanske tuffa fasaden . Vi måste göra allt som står i vår makt för att få tillbaka ungdomar till trygga individer.

Tillfällen för möten och medling mellan brottsling och brottsoffer behöver etableras.

Kristdemokraterna anser att:
• Kommunen och civilsamhället måste tydligt markera att det är oacceptabelt med kriminalitet
• Kommunen skall jobba aktivt med mänskliga rättigheter och mot främlingsfientlighet genom åtgärder för att möta ungdomar i värderingsfrågor.
• Det civila samhällets roll har stor betydelse. Föreningar ska uppmuntras att finnas med som en del i kommunens såväl kontinuerliga som förebyggande arbete för att motverka kriminalitet och främlingsfientliga tendenser.
• Aktivt uppföljningsarbete ska göras inom socialtjänsten för att uppmärksamma personer som återkommande förekommer i ärenden inom barn- och ungdomsenheten.
• Verksamhet med stödcentrum för unga brottsoffer och kontaktmannaskap för unga kriminella ska finnas. Även livsstilskunskap kan innefattas i detta arbete.
Tillfällen för möten och medling mellan brottsling och brottsoffer behöver etableras.
• Avhopparjour ska etableras, dit kriminella kan vända sig när de vill lämna sitt kriminella liv.
• Som förebyggande insatser och för att möta problem bör bekymringssamtal, orosmöten och liknande erbjudas till personer som identifieras med kriminella kretsar.
• Samarbete mellan polisen och skolan bör utvecklas, ev med en utnämnd polis knuten till varje högstadieskola och Ullvigymnasiet.

11. Kultur och fritid för livskvalitet

Ett rikt och varierat kultur- och fritidsutbud har stor betydelse för att göra Köping ännu mer attraktivt. Kulturen har stor betydelse i vårt mångkulturella samhälle för att vara en enande kraft över etniska och religiösa gränser. Därför är det politikens uppgift att skapa goda förutsättningar för att få kulturen att blomstra. Kulturen bidrar till att skapa förståelse och respekt för olikheter.

Köping har ett stort och varierande föreningsliv. Det civila samhället har stor betydelse för utvecklingen av kultur- och fritidsutbudet. Kommunen ska fortsätta stödja föreningarna och det ideella engagemanget.

Kommunens kultur- och fritidspolitik ska kännetecknas av mångfald och tillgänglighet för alla. Oavsett ålder, kön, etniskt ursprung, livsåskådning eller funktionshinder ska invånarna ha stor frihet att ta del av och även utöva kultur- och fritidsaktiviteter. Särskilt viktigt är det för barn och unga.

Kultur handlar om mänskliga möten. Vi har alla behov av kultur. Ett samhälle utan ett rikt kulturliv är fattigt och missar den inspiration som kulturella uttryck förmedlar.

Kristdemokraterna anser att:
• Kultur- och fritidsaktiviteter ska så långt som möjligt drivas inom civilsamhällets, d v s bland annat studieförbunden, föreningar, kyrkor och organisationer
• Kommunen ska i sin egen verksamhet ta tillvara de initiativ och den kreativitet som finns i civilsamhället för att därigenom vara en naturlig del i den samlade kultur- och fritidsverksamheten.
• Personer med funktionsnedsättning ska ha goda möjligheter till såväl idrott som andra kultur- och fritidsutbud.
• Idrottsanläggningar ska vara så anpassade att de ger funktionshindrade möjlighet att kunna besöka evenemang.
• Musik- och kulturskolan ska vara en viktig del för kommunens barn- och ungdomsverksamhet.
• Kommunen ska vid planering av nya bostadsområden skapa ytor för spontanidrott.
• Kommunala anläggningar ska vara tillgängliga för föreningslivet och de ska även kunna erbjuda föreningarna att driva anläggningarna där så är möjligt.
• Barn i förskola / skola ska någon gång per år erbjudas möjlighet att delta i kulturella utbud.
• Kulturmiljövården skall ingå i kommunens kulturarbete.
• Sambandet mellan kultur och hälsa ska tas tillvara genom ökade inslag av kulturaktiviteter på äldreboenden.
• Kommunen skall i samarbete med föreningslivet främja / stödja drog- och alkoholfria aktiviteter.
• Kultursommarjobb bör fortsätta erbjudas ungdomar inom kommunen.

12. En kommun för miljömässigt hållbar utveckling

Förvaltarskapstanken är den bärande ideologiska grundstenen för att nå visionen om trygga uppväxtvillkor för barn och unga. Kommunen har en särskild nyckelroll i arbetet att bygga ett samhälle där skadlig miljöpåverkan minimeras, energin är förnyelsebar, trafiksystemen är hållbara, bostadsmiljöer är sunda och där naturresurser tas tillvara i kretsloppstänkande. Insatserna måste börja tidigt och tydligt gå mot en klar inriktning för användande av resurssnåla och miljövänliga produkter och processer.

Kristdemokraterna anser att:
• arbetet med att utveckla en energistrategi med visioner och mål för Köping ska fortsätta. Det ska klart framgå när det ska göras och finansieras.
• kommunen skall arbeta för en ökad andel ekologiska och närproducerade livsmedel i måltidsverksamheten. Upphandling av ekologiska livsmedel till förskolor, skolor, äldreboenden, och andra verksamheter ska främjas genom delad upphandling för att fler leverantörer skall kunna medverka.
• kommunen skall löpande driva på för att förbättra och utveckla lokal kollektivtrafik. Alla fordon som används till kommunal verksamhet skall kunna drivas med fossilfria bränslen.
• kommunen ska uppmuntra medborgarnas resvanor i en hållbar utveckling samt göra planer för att avsätta medel för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet till bl a Kungsör (via Malmön), Valskog, Himmeta och Munktorp. Byggandet är tänkt att ske i samverkan med Trafikverket.
• Kommunen ska verka för att förskolor och skolor drivs med ”miljöprofil”.
Alla förskolor och skolor ska arbeta långsiktigt med miljöfrågor som giftfri mat och lekutrustning.
• Det ska inte finnas någon tung och miljöfarlig trafik där det finns många barn och äldre.
• Vid upphandlingar ska miljövänliga alternativ främjas.
• Kommunen ska vid sin egen nybyggnation/ ombyggnation ställa höga klimat- och energikrav.
Hållbart transportsystem
Trafikpolitiken både på riksnivå och lokal nivå ska syfta till att erbjuda medborgare och näringsliv ett tillfredsställande, säkert och miljöanpassat trafiksystem till lägsta möjliga samhällsekonomiska kostnad. Köping ska även fortsättningsvis ha en stark cykelprofil.
Kristdemokraterna anser att:

Miljöhänsyn ska alltid vägas in vid val av resesätt och transportsätt. Kommunen ska påverka medborgarnas resvanor i en hållbar riktning.Kommunens fordonspark ska successivt ersättas av supermiljöanpassade bilar och transportfordon.
Kommunen ska införa
Gång- och cykelvägnätet ska byggas ut.
• Köpings kommun ska bidra till utvecklingen av bilpooler.
• Satsa på ett system med hyrcyklar i Köping. En cykel som används kan ställas i särskilda cykelställ och sedan användas av andra som har tillgång till systemet. Det ger flexibilitet. (Detta system skulle också kunna inbegripa bilar eller andra fordonsslag i framtiden.).
Kristdemokraterna vill diskutera framtidens transporter i Köpings tätort under mandatperioden. Finns det alternativ till bilen? Idag ser vi kristdemokrater inte det, men vi är öppna för nya lösningar. Här kanske EU-medel kan hjälpa till.
• Förenkla att ställa cykeln på säkrare sätt vid Köpings station.
• Eco driving-konceptet utvecklas hos både kommunens invånare och anställda.
• Vi ska löpande förbättra och utveckla lokal och regional kollektivtrafik – fortsatt med fossilfria bränslen.
• Staden ska aktivt arbeta för att det finns fler tankställen som erbjuder fordonsgas och fler laddningsstationer för elbilar.
Godstransporter på järnväg och till sjöss ska uppmuntras.
Köpings hamn och farleden ska fortsätta utvecklas.
Infrastrukturinsatser som främjar hållbara resor ska kombineras med åtgärder för ett
miljöriktigt resebeteende.

Hållbart energisystem
Kristdemokraternas energipolitik grundar sig på förvaltarskapsprincipen. Med denna princip menar vi att människan har ett ansvar att förvalta, inte förbruka, de ändliga resurserna och naturvärdena. Vi måste därför ställa höga krav på en energipolitik som möjliggör för kommande generationer att leva och verka på vår jord. Också vad gäller energiförsörjningen och kostnader för hushåll och företag, är det nödvändigt att politiken är långsiktigt hållbar och stabil. De tre grundpelarna för den svenska energipolitiken, såväl på den lokala nivån i Köping bör därför vara ekologisk hållbarhet, försörjningstrygghet och konkurrenskraft. Mångfald ska eftersträvas och investeringar i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraftverk, solenergi och småskalig vattenkraft ska stödjas.

Kristdemokraterna anser att:
Fossil energi ska fasas ut och staden ska istället öka tillförseln av förnyelsebar energi.
• Minska energianvändningen och öka andelen förnybar energi i stadens verksamheter.
• Köpings kommun ska uppmuntra byggande av lågenergihus.
• Köping ska leda utvecklingen med solceller på hustak och fasader. Uppmuntra dem som bygger att bygga med takvinkeln i söderläge. Samarbeta med byggherrar och för dialog vid detaljplaner samt bygglov.
• Mälarenergi ska införa högre andel rörligt pris för fjärrvärme och el med lägre fasta avgifter. Syftet är att det ska vara lönsamt att energieffektivisera och spara på el samt värme.
• På kort sikt kan sopförbränning vara bra. Vi förbränner avfall som annars skulle spridas i naturen eller läggas på deponi. Men på längre sikt vill vi hitta nya lösningar.
Upphandla avfallshantering i så stor utsträckning som möjligt. Låt kommunalförbundet Vafab Miljö upphandla.

Sundare Köping
Världens ekosystem överutnyttjas och utarmas. Även i Sverige hotas många ekosystem och de arter som lever här. Kristdemokraterna vill bryta denna utveckling. Jordbruket ger utrymme för många olika arter. Kristdemokraterna värnar därför om ett varierat odlingslandskap. Jordbruket skulle i högre utsträckning kunna bli en nyckelaktör för att värna den biologiska mångfalden. Det finns i ett värde i de tjänster som naturen producerar. Det handlar till exempel om bins pollinering av blommor och de grödor vi äter och träden som ger oss syre och utgör sänker för kol. Våtmarker som renar vattnet har också ett ekonomiskt värde. Det kallas ekosystemtjänster.

Kristdemokraterna anser att:
• Vi ska kontinuerligt inventera, restaurera och bygga nya våtmarker. Köpingsån och dess tillflöden lämpar sig utmärkt till det.
• Tillgång till grundvatten av god kvalitet och i tillräcklig mängd ska säkras.
• Tillförseln av näringsämnen och föroreningar till vattendrag, sjöar och Mälaren ska minimeras bl a genom att påverka strömhastigheten.
• Aktivt minska användningen av naturresurser och att förebygga föroreningar.
• Bevara och gynna den biologiska mångfalden. Vi vill att det utvecklas ett system för att tillvarata värden på ekosystemtjänster. På sikt kan dessa tydliggöras i budgetarbete på alla nivåer.
• Köpings kommun ska vara en föregångare inom ekosystemtjänster.
Tjänstemän och förtroendevalda ska öka sin kunskapsnivå inom ekosystemtjänster.
• Planering, byggande och förvaltning inom kommunen ska vara miljöanpassad.
• Köping ska ta tillvara och utveckla natur- och kulturmiljön.
• Vi ska i staden försäkra oss om att kompetens för tillsyn av luft- och vattenkvalitet för en god hälsa.
• Kommunen ska kartlägga och planera för ”tysta zoner” vid nybyggnation.
• Riktlinjer för trygga boendemiljöer ska tas fram.
Det ska fortsätta vara möjligt att hemkompostera.
Förkorta handläggningstiderna för kommunala tillstånd.
Lägg ut mer kommunal verksamhet på entreprenad.

13. Samhällsplanering för trygghet, trivsel och ökat antal kommuninnevånare

Hur landsbygd, städer och samhällen planeras och utformas spelar en stor roll för hur de utvecklas och upplevs. Om det görs bra lockar det till inflyttning, särskilt från större städer. Det goda samhället planeras för långsiktig kvalitet och hållbarhet – ekonomiskt, socialt och ekologiskt. När bostäder, arbetsplatser, handel m m kan samverka i ett och samma område skapas mångfald, folkliv och mötesplatser. Det upplevs som tryggare och samhället lever en större del av dygnet.

Bostadsbyggandet är en väsentlig del av samhällsbygget. Men det är viktigt att inte bara fokusera på antalet bostäder utan också på hur de nya bostäderna byggs. För att skapa attraktiva områden ska kvarteren variera i färg, form och höjd. Energiförbrukningen skall vara låg och sunda material väljas med låg miljöpåverkan. Innergårdar och parker ska planeras för att bli mötesplatser för människor. Bottenvåningar bör så långt som möjligt planeras för annat än bostäder såsom arbetsplatser och handel.

Bostäder ska planeras för olika människors behov. Hyresrätter, bostadsrätter och kooperativ ska blandas och små lägenheter skall planeras i samma hus som större lägenheter. Förskolor, skolor samt boende för äldre och för personer med funktionsnedsättning ska finnas med tidigt i planeringen. Trygghetsanalyser behöver göras för att bostadsområden ska kännas trygga dygnet runt. Belysning, växtlighet och trafikflöden spelar stor roll i det arbetet. Planering av bebyggelsen ska synkroniseras med säker trafikplanering och goda möjligheter även till cykel-, gång- och kollektivtrafik.

Kristdemokraterna anser att
• olika grupper bl.a.barn, unga, äldre och funktionshindrade skall ges större delaktighet i kommunens hela planering
• trygghets- och trivselaspekterna ska beaktas vid samhällsplaneringen.
• lyset i gång- och cykeltunnlarna ska lysa längre tid.
• det ska bli farthinder för cyklar på Stora gatan.
trivselhöjande kulturinslag som gatumusik ska uppmuntras i Centrum.
• det ska vara mer blandat med enfamiljshus och flerfamiljshus och blandat med hyresrätter och bostadsrätter i bostadsområden.
parkeringsskivor införs för att få bort långtidsparkering på fel ställen.
det ska byggas mer bostäder i centrum. Fler människor som bor där medför fler som är där under kvällar och nätter.
Köpings centrum ska på sikt växa mot Köpings station och vattnet där markförhållandena tillåter. Bergsgatan kan t e x förlängas mot Järnvägsgatan.

14. En jobbpolitik med fler i arbete

En framgångsrik arbetsmarknadspolitik är starkt beroende av ett fungerande utbildningssystem och en näringspolitik, som främjar företagande. Med fler i lönearbete kan fler försörja sig själva och därmed få mer möjligheter. Med fler sysselsatta skapas också resurser för att förstärka samhällsekonomin och därmed värna välfärdssystemen så att de som bäst behöver samhällets stöd kan få detta.

Trots den positiva återhämtningen på arbetsmarknaden i KAK är det många av de tidigare uppsagda personerna som har svårt att få ett nytt arbete. Det rör sig om äldre, personer med ohälsa eller funktionsnedsättningar och personer med otillräcklig kompetens. Dessutom finns det mycket stora grupper unga och personer med utländsk bakgrund som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Att bekämpa arbetslösheten är en av de viktigaste utmaningarna. Köpings kommun behöver också ta större ansvar för att anställa personer med funktionsnedsättning.

Efterfrågan på kvalificerad personal ökar till både stora och små företag. Kommunen i samverkan med arbetsförmedling och företag behöver förbättra sitt matchningsarbete när många söker jobben men inte har rätt kompetens.

Kristdemokraterna anser att:
• Jobbcenter ska finnas kvar och utvecklas. Där ska kommunen fortsätta ha en drivande roll för samverkan mellan olika aktörer för att flera skall gå från arbetslöshet till arbete eller studier.
• kommunen i samverkan med näringslivet ska möjliggöra fler yrkesinriktade avlönade praktikplatser för att arbetslösa lättare ska komma in i samhället och få in en fot på arbetsmarknaden.
• gymnasieskolan ska uppmuntra fler elever att starta och driva företag, t ex med stöd av Ung Företagsamhet.
• kommunen skall föregå med gott exempel då det gäller att anställa personer med någon form av arbetshinder som till exempel funktionsnedsättning, språksvårigheter till följd av utländsk bakgrund, sociala skäl eller personer som är i behov av rehabilitering.
• dagsersättningen ska inte minskas för deltagare om anordnare eller arbetsgivare vill ge deltagaren möjlighet till tillfälliga extra jobb.

15. Kommunal ekonomi

En god kommunal ekonomi är en förutsättning för en väl fungerande kommun. Ett väl fungerande näringsliv och fler personer i arbete skapar de skatteintäkter som krävs för en fungerande välfärd. All verksamhet som kommunen finansierar ska vara av god kvalitet och kostnadseffektiv. Det ställer krav på styrning och uppföljning av sambandet mellan resurser, prestationer och effektivitet i verksamheterna.
Ett gott och jämlikt samhälle behöver en väl fungerande offentlig sektor, som i sin tur behöver en väl fungerande arbetsgivarpolitik. Personalkostnaden utgör ca 2/3 av kommunens totala kostnader. De förtroendevalda politikerna har en viktig roll som arbetsgivare och ledare.

Kommunerna har fått ett allt större åtagande, vilket betyder att arbetsgivaransvaret omfattar flera yrkeskompetenser. Kommunen måste tydligt markera vad som är kärnverksamhet och vad som ingår i det offentliga åtagandet, politikens gränser. Kommunen ska inte överta enskildas ansvar eller uppgifter, utan stödja den enskilde i sin vardag.

Kristdemokraterna anser att:
• kommunen ska drivas med bästa möjliga verksamhet och kvalitet och med hänsyn tagen till kostnaderna för att undvika för högt skatteuttag från medborgarna.
• Välfärdstjänsterna ska kunna levereras med en mångfald av utförare, bl a genom att använda LOV och LOU.
• Tydliga kommunala servicegarantier utfärdas för kommunens tjänster, med besked om vilka effekter det blir för kommunen om garantin inte uppfylls.
• Vid beslut om avgifter och skatter skall kommunen utföra konsekvensanalys av hur den sammantagna effekten av skatt och avgifter påverkar hushållens och företagens ekonomi.
• Karriärutveckling, kompetenshöjning och fortbildning ska utvecklas för såväl anställda som arbetsledare / chefer.
• Internkontrollen ska ha tydliga regelverk som kan granskas via övergripande och öppna kvalitetssystem.
• Kommunen skall ha tydliga uppförandekoder för att kunna ställa och följa upp sociala, miljömässiga och ekonomiska etiska krav vid all upphandling.

16. Lokal och regional tillväxt – näringslivets betydelse

Kristdemokraterna i Västmanland inser att jobb och företagande är grunden för vår välfärd och kommunens och hela länets fortsatta utveckling. Jobb är också nyckeln till frihet och egenmakt för såväl enskilda som familjer och det ger arbetsgemenskap och samhörighet. Västra Mälardalen har ett unikt centralt logistiskt läge för såväl väg- järnvägs- och båttrafik som måste tas tillvara bättre. För att skapa förutsättningar för starkare familjer och bästa tänkbara uppväxtvillkor för Köpings unga måste vi fortsätta förbättra arbetet för fler jobb och företag. Det bästa sättet att skapa fler jobb är ett företagsklimat där människors idéer, kreativitet och entreprenörskap får blomstra. Det gäller att ta till vara av våra talanger och gåvor. Ett bra näringslivsklimat med välmående företag, som ger arbete och utkomst är av avgörande betydelse för välfärdens finansiering och tillväxten i våra kommuner. Att förbättra attityderna till företagande är därför en angelägen politisk fråga. Detta arbete kräver en kommunledning som går före och och agerar som det goda exemplet. För kommunen gäller det att skapa en inblick i och förståelse för företagens situation och behov, men även att skapa förståelse hos företagen för kommunens arbete. För oss Kristdemokrater är det en självklarhet att främja företagande.

Kristdemokraterna anser att:

• Kommunen samarbetar med näringslivet för att ta fram en policy samt riktlinjer för arbetet mot osund konkurrens.
• De offentliga upphandlingarna, LOU, ska förenklas genom mindre detaljstyrning.
• Det skall ställas krav på kvalitet i upphandlingarna och det skall gå att följa upp vilka kvaliteter som levereras.
• Lokalt producerat livsmedel måste ges större betydelse.
• Kommunen skall satsa på entreprenörskap i grundskolan och gymnasieskolan.
• Skolungdomar i gymnasiet ska erbjudas att bli ”sommarlovsentreprenörer”.
• Köping behöver över huvud taget satsa på fler sommarpraktikanter.
• Vi ska ta vara på Köpings goda logistikläge i samarbete med lokala och regionala näringslivet.

17. Kolsva och övriga kommundelar

Beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Därför vill vi att Kolsva kommundel finns kvar i kommunens organisation. Men kommundelarna behöver profileras mer för att framhäva allt bra som finns och görs. Kolsva och Munktorps centra behöver bli mysigare. I det långsiktiga arbetet behöver invånarnas åsikter, framför allt de ungas, tas med. Uppmuntra bostadsbyggandet inklusive markbostäder för äldre, t ex i Odensvi. Det är viktigt att de som inte har tillgång till bil ganska lätt kan ta sig till och från kommundelarna. Goda exempel finns att lära av andra kommuner. Uppmuntra och underlätta för egna företagare i glesbygd. Här kan kommunen hjälpa lokala ideella krafter som samfälligheter och hembygdsföreningar att t ex ta tillvara det europeiska samarbetet. Sommarjobb ska finnas även i kommundelarna.
Kristdemokraterna anser att:
ett eller flera landsbygdsråd för samarbete med aktörer i kommundelarna ska komma igång igen.

18. Samarbete inom KAK-regionen

De tre kommunerna Kungsör, Arboga och Köping bildar KAK-regionen. De bör samarbeta så mycket som möjligt t ex med gymnasieutbildningar. Men det är mycket viktigt att medborgarna har stor insyn och delaktighet i gemensamma beslut så att demokratin ökar istället för minskar. T ex ska berördas åsikter efterfrågas och beaktas vid viktiga beslut.

Kontaktperson: Anna-Carin Ragnarsson, o76-3365894, anna-carin.ragnarsson@kristdemokraterna.se