Rotebrohallen är invigd!

Magnus Ramstrand (KD) inviger Rotebrohallen.

Nu är Rotebrohallen invigd. Det är en mycket vacker hall där arkitekten betonar vikten av att en hall både är fylld av olika funktioner för de olika bollsporterna som ska använda hallen, men också är estetiskt tilltalande och höjer en hel kommundel.

– Tack vare den nya Rotebrohallen har vi möjlighet att fylla en stor del av det behov som finns inom idrottsföreningarna. Men också skolans behov kommer vi att fylla med denna hall, säger Magnus Ramstrand, KD, ordförande i kultur- och fritidsnämnden, den instans i kommunen som beställt hallen.

Kommunstyrelsens ordförande, Henrik Thunes (M), betonade i sitt tal att kommunen växer och att Rotebro är en kommundel som kommer att vara med om stora förändringar. Rotebrohallen står på en grusyta som inte var särskilt väl använd.

– Den här hallen kommer att vara med och lyfta den här kommundelen, sa han.

Moa Rasmusson (FP), är ordförande trafik- och fastighetsnämnden, som ansvarat för byggnationen.

– Den här hallen kommer att vara en modell för våra idrottshallar. Den har tagits fram i nära samverkan med exempelvis föreningslivet. Det är en smart och energisnål byggnad där vi också har installerat solcellpaneler och ett sedumtak som gör att den är miljömässigt i toppklass, säger hon.


Sollentuna kartlägger stöd för flyktingar

Sonia Lunnergård (KD)

För att kartlägga vilka stödinsatser och aktiviteter som finns i kommunen bjöd Socialkontoret i Sollentuna in till ett möte med bland annat lokala frivilligföreningar och kyrkan.

– Man brukar säga att ”ingen kan hjälpa alla, alla kan hjälpa någon och tillsammans kan vi hjälpa många”. Kommun och stat kan inte och ska inte göra allt, men det är viktigt att vi hittar bra samverkansformer med de ideella krafterna. Därför var detta möte viktigt och jag är glad över att alla inbjudna organisationer slöt upp, säger Sonia Lunnergård (KD), ordförande i socialnämnden.

Till samverkansmötet slöt svenska kyrkan, pingstkyrkan samt flera lokala frivilligorganisationer upp. Under kvällen diskuterades vad de olika organisationerna kan erbjuda i samarbete med kommunen. Fler av de verksamheter som var närvarande erbjuder redan nu olika typer av stöd och hjälp till nyanlända och asylsökande i form av t.ex. språkcaféer och läxhjälp.

– Från kommunens sida ser vi flera olika insatser som civila samhället kan hjälpa till med. Vi behöver till exempel fler familjehem och jourhem. Behovet av fritidsaktiviter för de unga är stort. Språkcaféer är också väldigt populärt och efterfrågat. Vi kommer nu att fördjupa vårt samarbete med de ideella krafterna i syfte att hjälpa och stötta de nyanlända ännu bättre, säger Kerstin Lidman, socialchef.

Sollentuna har ett ansvar för att ta hand om 84 nyanlända flyktingar med permanent uppehållstillstånd som kommunen har avtal med Migrationsverket om. Det finns också ett avtal om att från och med första oktober ta emot 50 asylsökande ensamkommande barn och unga. I dagsläget har fler tagits emot på grund av rådande läge och inget tyder på att behoven kommer att minska i närtid.


Så vill vi hantera flyktingsituationen

<strong>Vilka åtgärder behövs för att hantera den flyktingsituation vi ser med allt fler som söker sig hit?</strong>
Vi föreslår i vårt budgetalternativ ett nytt etableringsavdrag som innebär att en nyanländ under sina första fem år får möjlighet att tjäna upp till en halv miljon kronor skattefritt. Detta finansierar vi genom en sänkning av etableringsersättningen med 35 kronor per dag. Vi skapar med detta ökade incitament att skyndsamt komma i arbete, vilket inte minst behövs när allt fler kommer hit. Det är bättre att sänka skatten och får fler i arbete än att människor fastnar i bidrag.

När man får behålla mer av sin lön sjunker trycket på löneökningar vilket gör att företag har råd att anställa fler. <strong>För att öka incitamentet även att anställa nyanlända behåller vi både RUT- och ROT-avdraget och utökar RUT-avdraget till att även gälla tvätteritjänster.</strong> I dessa sektorer har många med utländsk bakgrund fått sitt första jobb varför vi anser att det är extra viktigt. <strong>Vi sänker också momsen från 25 procent till 6 procent</strong> för reparationer av cyklar, skor, lädervaror och kläder. Som också är enkla jobb och möjlighet till entreprenörskap för nyanlända.

<strong>Tillfälliga uppehållstillstånd</strong>
Vi har tidigare presenterat flera åtgärder för ett bättre flyktingmottande. Vi föreslår att Sverige som huvudregel ger den som får asyl ett tillfälligt uppehållstillstånd i tre år i stället för att, som i dag, få ett permanent uppehållstillstånd. Om skyddsbehovet kvarstår efter tre år permanentas uppehållstillståndet. Den som under de första tre åren har etablerat sig på arbetsmarknaden ges ett permanent uppehållstillstånd även om skyddsbehovet inte skulle kvarstå.

Vi vill korta de långa väntetiderna hos Migrationsverket genom att snabbare behandla ansökningarna från länder som kan betecknas som säkra.

Vi föreslår ett årligt stöd för att möjliggöra olika former av exempelvis språkcaféer där svenskundervisning och barntillsyn samordnas. Föräldralediga som ingår i målgruppen för samhällsorientering ska kunna delta i SFI och inte behöva avstå på grund av vården av barnet.

<strong>Hur ser ni på tvång på kommuner att ta emot flyktingar? </strong>
Vi ser den stora utmaning som kommunerna har för att möta behovet av bostäder och skolverksamhet. Det är rimligt att alla kommuner hjälps åt med mottagandet av asylsökande och nyanlända. Men för att det ska vara möjligt krävs förbättrat ekonomiskt stöd och att regelverk förändras så det blir möjligt att snabbt ordna med ett värdigt mottagande. Vi ser positivt på det besked styrelsen för Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, lämnat och som innebär att de förordar en tillfällig skyldighet under tre år för alla kommuner att medverka i mottagandet förutsatt att staten genomför de åtgärder som de anser nödvändiga. Vi vill arbeta med kommunerna, inte mot dem.

Vi föreslår att schablonersättningen till kommunerna höjs till 115 000 kronor för personer under 65 år. Schablonersättningen för personer som är 65 år eller äldre blir 78 200 kronor per person. Regeringen tar bort den ökade ersättning som är kopplad till prestation, det gör inte vi. De 30 kommuner med högst mottagande per capita ger vi utöver schablonersättningen en ersättning om 30 000 kronor per mottagen nyanländ.


Skattefri inkomst för unga o nyanlända

– Vi ser hur unga tappar hoppet om att få ett jobb. Hur nyanlända välkomnas hit men inte in i någon arbetsgemenskap. Vi ser hur parallellsamhällen växer fram. Trösklarna in på arbetsmarknaden är för höga. Med vårt budgetförslag vill vi ge tillbaka tron på framtiden. Främja gemenskap. Våra budgetsatsningar kommer att sänka trösklarna till arbete och möjliggöra att fler går från utanförskap till arbete.

Det säger partiordförande Ebba Busch Thor med anledning av att Kristdemokraterna presenterar sin budgetmotion i riksdagen.

– För att få fler i arbete och möjliggöra fler jobb föreslår vi bland annat att unga och nyanlända ska få tjäna en halv miljon kronor skattefritt. Att få de här extra pengarna underlättar också för unga att bilda familj och kanske etablera sig på bostadsmarknaden, säger Jakob Forssmed, Sollentuna, ekonomisk politisk talesperson.

Andra viktiga reformer för att få fler i arbete är ett fördubblat jobbskatteavdrag för personer som går från långtidsarbetslöshet till arbete. En utvidgad rutreform och sänkt moms på tjänster som reparation av cyklar, skor, lädervaror och kläder, tjänster som idag utförs oavlönat i många hushåll, kommer att skapa nya jobb.
– Vi är glada att vi i den här budgeten har träffsäkra satsningar för barn och familjer. Ekonomiskt svaga barnfamiljer kommer att få höjt bostadsbidrag och höjt försörjningsstöd. Vi satsar över tre miljarder på att utbilda över 6~000 speciallärare och ökar kompetensen i svenska som andraspråk, säger Jakob Forssmed.
– Vi har också lagt en satsning på att behålla fritidspengen. Allt det här är satsningar som gör stor skillnad för människor.


Vi tar ungas psykiska ohälsa på allvar

Ungdomars psykiska ohälsa är något vi Kristdemokrater ser med stort allvar på. Göran Hägglund lyfte ofta fram detta under sin partiledartid. Stressen både i skolan och hemmet och fritiden ökar och vi ser i enkäter att ungdomar i skolan mår sämre idag, särskilt gäller det flickor.

I den budget Kristdemokraterna lägger fram i riksdagen, gör vi en särskild satsning på speciallärare.
Vi ser en framtida brist på speciallärare varför Kristdemokraterna föreslår ett Speciallärarlyft där lärare erbjuds att komplettera sin grundutbildning med en speciallärarutbildning med 80 procent av bibehållen lön.

Satsningen som innebär att över 6 000 lärare kommer kunna utbildas till speciallärare ligger på totalt 3,2 miljarder fördelat på fyra år.

Reformen för fler lärare och mindre klasser i de lägre klasserna som beslutades i budgeten för 2015 fortsätter med 2 miljarder kronor årligen.

<strong>Vad gör ni för en bättre skola och hur höjer ni lärares status?</strong>
Duktiga lärare ska ha en högre lön, varför vi införde karriärlärartjänster och fortsätter satsa på det och dessutom riktar det till utanförskapsområden.