Vi driver frågan om betald specialistutbildning för sjuksköterskor

Artikel i Dagens Medicin 11 mars 2014

Betald specialistutbildning skulle öka sjuksköterskors framtidstro och samtidigt ge arbetsgivarna större möjligheter att planera sin kompetensförsörjning, anser kristdemokraterna Anna-Karin Klomp och Ella Bohlin.

Svensk hälso- och sjukvård står inför många utmaningar. En utmaning som det i tider av protester bland sjuksköterskorna och hot om uppsägningar talas allt mer om, är dels att klara bemanningen, dels att upprätthålla kompetensen hos personalen.

Sjuksköterskornas unika kompetens går inte att ersätta med någon annan yrkesgrupp. Därför är det viktigt att yrket är attraktivt och byggs på med nya sjuksköterskor, som får växa in i yrkesrollen i samspel med erfarna kollegor.

Precis som i övriga delar av landet har sjuksköterskor både i Uppsala och Stockholm protesterat mot löneläget och arbetsmiljön. De har bland annat fört fram stress i arbetet, som ett resultat av underbemanning och en orimligt låg löneutveckling. Ska vi klara utmaningen med bemanning och kompetens behöver sjuksköterskorna framtidstro. En tro på att arbetet kommer att vara stimulerande, att arbetsbelastningen över tid kommer att vara rimlig, att lönen motsvarar insatsen.

Ekvationen är rätt enkel. Ju fler som väljer att utbilda sig till sjuksköterska, desto mer ökar våra möjligheter till god bemanning och i slutändan patientsäker vård. Ska vi nå dit, behöver löneläget och kompetensutvecklingen bli bättre.

En del har redan gjorts. Det var inte så länge sedan Akademiska sjukhuset i Uppsala höjde ingångslönen för nyutbildade sjuksköterskor. Vårdförbundets kampanj ”Inte under 24 000” har säkert bidragit till att lönerna höjts. Påslaget har dock lett till att oerfarna sköterskor i vissa fall fått mer i plånboken än sina avdelningskollegor med betydligt längre erfarenhet.

I Stockholm får barnmorskor och andra bristyrken minst 1 500 kronor i höjd lön. Samtidigt satsar regeringen 100 miljoner kronor på 240 nya utbildningsplatser till vårdutbildningarna. Satsningarna är ett led i att säkra kompetensen på avdelningarna.

Det är inte rimligt att till exempel en barnmorska med 40 års erfarenhet och med ett ansvar för att utbilda nya barnmorskor tjänar cirka 8 000 kronor mer i månaden än sin nyutexaminerade kollega. Så kan verkligheten se ut i dag, inom en specialistutbildad yrkesgrupp där det tar många år att bygga upp tillräcklig kompetens. Det är inte rimligt att det är på det viset. Det måste vara mer lönsamt med erfarenhet.

Vi behöver också göra det mer attraktivt för sjuksköterskor att vidareutbilda sig. Vi menar att sjuksköterskor kunde få sin specialistutbildning med liknande villkor som läkarna. Dessvärre är studievillkoren i dag inte jämförbara med läkares, som gör sin specialisttjänstgöring (ST) under betald arbetstid. Med skiftande stöd från arbetsgivaren kan en sjuksköterska i dag tvingas ta tjänstledigt och låna för att finansiera sina studier. Enligt Vårdförbundets beräkningar handlar det om ett inkomstbortfall på nästan en kvarts miljon. Eftersom löneökningen efter fullgjord specialistutbildning oftast är blygsam kan det innebära att man får arbeta upp till 19 år innan specialiseringen lönat sig.

Det är knappast ett framtidsscenario som lockar till specialisering. Därför vill vi som kristdemokratiska landstingspolitiker driva frågan om betald specialistutbildning, liknande ST-läkarutbildningen. Det skulle även ge arbetsgivarna större möjligheter att planera för kompetensförsörjningen utifrån behovet av specialistsjuksköterskor inom verksamheterna.

Vi kan bidra till en bättre framtidstro hos vårdpersonalen genom att premiera goda arbetsinsatser och mångårig erfarenhet, samtidigt som vi skapar goda möjligheter till kompetensutveckling. På det hela taget handlar om att ge vårdpersonal en god arbetssituation, så att patienterna även i framtiden får bästa möjliga vård.

Anna-Karin Klomp (KD), landstingsråd i Uppsala län
Ella Bohlin (KD), förstanamn till landstingsvalet i Stockholms län