Remissvar från Kristdemokraterna angående Fördjupad översiktsplan för de sydöstra stadsdelarna.

I detta remissyttrande lyfter Kristdemokraterna i Uppsala fram synpunkter på föreliggande förslag till Fördjupad översiktsplan (FÖP) för de sydöstra stadsdelarna. Grundläggande anser vi att planen inte är bra: husen är för höga och står för tätt; detaljeringsgraden är för stor och planen är propagandistiskt utformad utifrån en politisk vision om att människor ska bo i höga hus i staden i stället för i små hus på landet.

I stället anser vi att planen borde ha utgått från vad medborgarna önskar och behöver. Problemet är att allt utgår från en politisk uppgörelse med staten i form av Uppsalapaketet, något som vi tycker behöver ses över tillsammans med Knivsta kommun.

Vi är inte mot en spårväg genom området, till skillnad från det dåliga förslaget om nytt kollektivtrafiksystem i city, men vi anser inte för det att man medvetet ska försvåra för människor som har bil. Bilen kommer finnas kvar inom överskådlig framtid, och vi kan inte bygga vägar extra krokiga, och p-platser extra långt bort för att på det sättet försöka hindra bilinnehav.

Människor flyttar inte till Uppsala för att de söker nya miljonprogramområden utan för att de antingen vill bo på landsbygden eller i en trivsam småstad med historisk karaktär. En politiskt färgad plan som denna möter inte de önskemålen.

Vi redogör här i fem kapitel för våra ståndpunkter – dels genom att påpeka problemet med den korta samrådstiden. Dels genom att beskriva det grundläggande problemet – statens påtryckningar att bygga en ny stad. Dels genom att ge bakgrunden till att vi är så negativa. Dels genom att komma med konkreta förslag på förbättringar av planen, och slutligen genom några punkter om varför vi bör samordna bättre med Knivsta kommun.

1. Kristdemokraterna ansåg att tiden för samrådet skulle förlängas

Under rådande omständigheter med pågående coronapandemi föreslog vi Kristdemokrater genom ett initiativ i Kommunstyrelsen den 14 april 2020 att samrådstiden skulle utökas med två månader.

Det är positivt att det politiska styret gick med på två veckors utökad tid, fram till 15 maj 2020, men vi är ändå mycket missnöjda med den bristande förankringen i ett så här stort beslut.

Den fördjupade översiktsplanen för de sydöstra stadsdelarna, med en stadsutbyggnad om 21.500 bostäder och kanske 35.000 invånare fram till 2050, motsvarar en egen översiktsplan för flera av Sveriges kommuner. Ett översiktsplanearbete, om det inte bara är fråga om en aktualisering av en tidigare plan, föregås vanligen av en mycket omfattande process. Denna process saknas här.

På grund av det begränsade samrådet och pandemin har endast ett fysiskt samrådsmöte på plats ute i den aktuella delen av kommunen kunnat genomföras. Det är inte en fullgod förankring.

2. Grundläggande invändningar mot förslaget

Det grundläggande problemet med föreliggande FÖP är att den är byggd på överenskommelsen med staten och Region Uppsala angående det så kallade Uppsalapaketet – utbyggnad av fyra spår hela vägen Uppsala-Stockholm, mot att Uppsala kommun bygger 33.000 bostäder på statens villkor.

Dessa villkor var detaljerade och ingripande, på ett sätt som aldrig annars hade accepterats utifrån det kommunala självstyret, om inte staten hade använt järnvägsutbyggnaden i utpressningssyfte för att kunna få igenom förslaget. En järnvägsutbyggnad på föreliggande sträcka är en av få järnvägsprojekt med så pass stark samhällsekonomisk bärkraft att staten borde gjort den investeringen utan att behöva pressa Uppsala och Knivsta kommuner på det här sättet.

Vi kristdemokrater är grundläggande emot den här typen av kraftig stadsutbyggnad, både i Uppsala och i Knivsta. Vi anser inte att man ska pressa in en stor mängd bostäder på en liten yta och få en oönskad täthet och brist på trivsel i ett bostadsområde. Hela tänkandet påminner om 60- och 70-talens miljonprogramsområden.

Förutom att vara Sveriges fjärde största stad är Uppsala också Sveriges största landsbygdskommun, med 50.000 av de 230.000 invånarna boende utanför staden. Det är något som förpliktigar också i en sådan här stadsutveckling.

Hela utformningen av förslaget är alltför detaljerat och propagandistiskt. Det är inte bara till för att beskriva ett översiktligt planprogram, utan för att förmedla en politisk vision om tät stad, utan bilar, med kretsloppstänkande och en massa detaljerade förslag runt teknisk försörjning (där vissa lösningar inte existerar idag), transporter, innovation och husens utformning. Allt förpackat i en säljande inramning med vackra bilder och klatschiga citat.

Vi anser att man måste börja i andra ändan – hur bygger vi en trevlig boendemiljö för kommunens medborgare, som de själva önskar? Där barn, äldre och familjer känner sig hemma, får den service de behöver, och vill bo och verka.

3. Bakgrund och Kristdemokraternas tidigare ställningstaganden

3.1 Översiktsplanen

Vid beslut om Översiktsplan för Uppsala kommun i december 2016 med bäring på aktuellt område yrkade Alliansen på:

”Att Ultunalänken förutom kollektivtrafik, gång och cykel, även ska kunna trafikeras av bilar, utryckningsfordon samt varu- och godstransporter”

och Kristdemokraterna yrkade därutöver på:

”Att Uppsala Södra runt en framtida pendeltågsstation söder om Bergsbrunna är ett viktigt utvecklingsområde. Detta område bör (förutom ny bro över Fyrisån) förbindas infrastrukturmässigt (VA, vägar, etc) med Knivsta kommun vilket också kräver en samordnad planering”

I och med att våra yrkanden inte antogs reserverade vi oss.

3.2 Uppsalapaketet

Vid beslut om Uppsalapaketet i januari 2018 reserverade sig Kristdemokraterna till förmån för att järnvägsstationen skulle placeras längre söderut, att hellre en del av skogen och till och med naturreservatet skulle tas i anspråk samt påpekade att vi sedan tidigare drivit att järnvägen om möjligt borde läggas i tunnel för att minska barriäreffekten. Vi avslutade vår reservation med att:

”Vi beklagar att den rödgröna majoriteten inte bättre förmår genomföra en process som samlar så många partier som möjligt i en fråga som är så viktig för Uppsalas framtid.”

3.3 Beslut om att skicka FÖP på samråd

Vid beslutet i KS 12/2 2020 yrkade KD och M på att i första hand återremittera planen, i andra hand avslå den. Bakgrunden var bristfälliga trafikanalyser, ingen planering för Nysala och att planen behövde en bättre förankring genom KF-behandling innan samrådet.

4. Utformningen av FÖP

Med ovanstående bakgrund, som ger en fingervisning om vår grundläggande inriktning, så vill vi kommentera några detaljer i föreliggande plan där vi föreslår förändringar.

4.1 Mer småhus

Den kanske viktigaste förändringen för Kristdemokraterna är att planen borde innehålla en betydligt större andel småhus. Så många som bara ryms inom ramen för planen, gärna med äganderätt, då detta är den mest efterfrågade typen av boendeform av medborgarna.

Vi föreslår till exempel en ”Söderby trädgårdsstad”, vilket innebär att i stället för att lämna den sydligaste delen av Danmarksfältet i nuvarande skick, med ganska många mindre husklungor, så bygger man en egen trädgårdsstad. Det vill säga småskalig egnahemsbebyggelse med 1-4 lägenheter i varje huskropp omgivna av trädgård.

För att hålla nere priset kan tomterna gärna bebyggas med tomträtt, och faktum är då att för en småbarnsfamilj som gör en del av arbetet själv kan man faktiskt komma ner i en lägre månadskostnad för att äga sitt eget hus, än för att betala hyra i en nyproducerad lägenhet i samma område. Förutsättningen är att man kan ha små tomter (400–500 m2) och bygga husen i standardiserade serier. En sådan trädgårdsstad skulle kunna täcka hela den sydligaste kanten av slätten mellan järnväg och E4 längs skogsbrynet, och samla upp de redan utlagda bebyggelsegrupperna i en smakfull planering.

Även i andra delar kan motsvarande småhusbebyggelse planeras, och inte bara som i förslaget längs brynen mot naturreservatet och i några fall insprängda i kvarteren.

4.2 Håll ner höjder och täthet

Husen bör inte vara högre än 4-5 våningar. Forskning visar att det är vid denna max höjd som boende i husen fortfarande känner varandra och föräldrar fortfarande vågar släppa ut sina barn ensamma för att leka. Högre hus ger ingen mänsklig skala och bidrar till misstrivsel och skugga samt ökar det mellanmänskliga avståndet mellan de boende. Hus i lägenhetsform kan med fördel byggas i kvartersstruktur, och det är en förutsättning för att hålla nere våningshöjden. Men det är viktigt att inte huskropparna blir för täta, så att man får tillräckliga avstånd och barriärer mellan lägenheterna.

4.3 Jordbruksmark sparas

En fördel med förslaget är att så pass stor del av Danmarksfälten sparas. Det är viktigt med siktlinjerna från Linnés Hammarby, och den jordmån som finns i området är en av de mest bördiga i Sverige. Vi måste slå vakt om Uppsalas prägel som ”en stad på slätten”, och då går det inte bygga igen fälten som man kommer på när man anländer via tåg eller bil.

Som framgår av bakgrunden ovan har vi flera gånger framfört att man hellre bör bygga i skog än på fälten. Det görs också till stor del i förslaget, men vi anser att man även borde överväga att ta i anspråk en smal remsa av naturreservatet strax väster om järnvägen. På det sättet minskar man trycket på täthet i övrigt. Exempelvis skulle man här kunna bygga småhus som redan i viss utsträckning finns i det området.

4.4 Folk måste kunna köra bil

Ett stort problem med planen är att kapaciteten för fordonstrafik inte är tillräcklig. För det första måste kapacitet att svälja trafiken från Sunnersta och Gottsunda finnas i området. Många människor ska kunna ta sig till den nya järnvägsstationen med bil och parkera där för att ta tåget, annars förlorar man poängen med den nya stationen. Bil kommer även i framtiden vara ett viktigt transportmedel, och vi anser att man inte kan sänka p-normen i området så det i praktiken omöjliggör för personer med bil att bo i området.

Det är anmärkningsvärt att en uttalad ambition är att det ska vara lika långt att ta sig till sin bil, som att ta sig till allmänna kommunikationsmedel. Bilar kommer i framtiden vara miljövänliga och klimatneutrala och fortsatt vara ett viktigt transportmedel för barnfamiljer, och då är det också av stor vikt att man bygger ut elförsörjningen i området, gärna med en stor del egenproducerad el i form av exempelvis solenergi.

Detta innebär inte att vi säger nej till föreslagen spårväg i området – vi har tvärtom som parti under lång tid drivit en spårvägsanslutning till den nya järnvägsstationen från Gottsunda. Däremot säger vi numera nej till att bygga ut spårväg/BRT i centrala Uppsala med det undermåliga förslaget på dragning av linjer där all trafik skall samlas i en linje mellan Polacksbacken och Resecentrum.

4.5 Planering för fritidslokaler och andra offentliga inrättningar

I planen finns infört en stor mängd skolor, förskolor, gymnasier, simhall, ishall och sporthallar. Vi anser att det är avgörande att denna planering sker närmare med de kommunala organ som ska finansiera de här inrättningarna. Som det är nu kommer alla dessa investeringar sammantaget att innebära en kostnadsexplosion för Uppsala kommun. Här måste också ett närmare samarbete med näringsliv och civilsamhälle till.

Ta exempelvis lokaler för fritidsändamål. Det nämns väldigt lite i planen om civilsamhällets betydelse. Det är ju inte Uppsala kommuns uppgift att bygga kyrkor eller föreningslokaler i området, likväl är det både önskvärt och nödvändigt att människors behov när det gäller lokaler att mötas och bedriva sin fritid i beaktas. Dessutom kan civilsamhället spela en stor roll när det gäller finansiering och komplettering för investeringar som då det offentliga inte behöver göra.

Genom fler friskolor, fler föreningsdrivna lokaler och för den delen fler fristående LSS, äldre- och trygghetsboenden kan kommunens investeringskostnader hållas nere. Det bör redan i planen tydliggöras en ambition att kommunen välkomnar andra intressenter för att hjälpa kommunen att klara alla investeringar och framtida drift av anläggningar.

4.6 Lägga järnvägen i tunnel

Slutligen vill vi föreslå att Uppsala kommun tar initiativ till att i dialog med staten lägga järnvägen i tunnel för att minska barriäreffekten. Om man slipper en järnvägsstation i Alsike genom att Knivsta kommun önskar minska bostadsbyggandet från 15.000 till 7.500 bostäder, och en E4-påfart genom att Uppsalas påfart läggs i det sydliga läget och Knivstas påfart därmed kan strykas, så frigörs medel som kan användas för att minska järnvägens barriäreffekt genom överdäckning/tunnel.

I vissa delar av sträckan skulle det vara ganska enkelt eftersom det är en stigning där topografin är betydligt lägre på den östra sidan. Man behöver alltså inte spränga ner i berget utan kan nöja sig med någon form av övertäckning eller -däckning.

5. Samordning med Knivsta

Vårt sista kapitel handlar om att planen och genomförandet av planen behöver samordnas betydligt bättre med Knivsta kommun.

5.1 Nysala

Vi anser att ”Nysala”, skogsområdet mellan E4 och järnvägen som är streckat på förslaget ska föras in för bebyggelse i planen redan nu. Det är ett idealiskt område att bygga i utan att det stör någon, och på det viset kan man också minska byggnationen på andra håll – i Uppsala och Knivsta kommuner.

5.2 Flytt av kommungräns

KD har i Knivsta kommun drivit fram stöd från majoriteten att omförhandla avtalet med staten – något som också är det krav som framförts av de som samlat namnunderskrifter för en folkomröstning. Utan att ens behöva ha en folkomröstning har nu detta krav antagits av Knivsta kommunfullmäktige. Om förhandlingen lyckas kan antalet bostäder i Knivsta kommun halveras, och det ställer krav på samordning med Uppsala.

Uppsala kommun har både resurser och ekonomi för att kunna genomföra omfattande investeringar i infrastruktur och bostäder, något som Knivsta saknar. Vi anser därför att Uppsala bör föreslå staten och Knivsta kommun att flytta kommungränsen söderut så att projektet Nysala kan genomföras utan att det ska behöva samordnas mellan två kommuner.

5.3 E4-påfart och stationsläge

Som ovan nämnt anser vi att det södra läget (Söder Mora Stenar) ska väljas. Skogsbrynet fredas då och kan bebyggas med småhus, och eftersom den största delen av trafiken går söderut behöver man troligtvis också bara bygga en påfart i stället för två. Dessutom slipper vi ha två järnvägsstationer mellan Uppsala och Knivsta, utan det räcker med en, ”Uppsala södra”, eller kanske ”Nya Uppsala”.

5.4 Vatten och Avlopp

Det finns ett stort behov att samordna VA-utbyggnaden mellan Knivsta och Uppsala kommuner i syfte att öka kapaciteten och redundansen. Genom en sammankoppling av vattenledningsnäten får både Uppsala och Knivsta tillgång till reservvatten från respektive

källor (Uppsalaåsen respektive Mälaren). VA-kapaciteten i Uppsala behöver också byggas ut, och vi anser att ett nytt reningsverk bör planeras redan nu i det nya verksamhetsområdet närmast E4. På så vis kan Kungsängsverket efter hand avlastas och avvecklas, i stället för att som nu moderniseras och byggas ut.

5.5. Bro och trafik

Bron över Fyrisån måste kunna användas av alla trafikslag för att avlasta Flottsund och Kungsängen. Då måste också genomfartstrafiken bättre kunna ledas genom området, något som det saknas kapacitet för i förslaget. Det måste göras en gemensam trafikutredning med Knivsta kommun, regionen och staten, innan planens slutliga utformning fastställs.

5.6 Gemensam omförhandling med staten

Utifrån att vi reserverade oss mot beslutet om Uppsalapaketet i januari 2018 anser vi, speciellt med tanke på att Knivsta kommun nu begär en omförhandling med staten, att även Uppsala bör delta i denna omförhandling med staten och Region Uppsala.