Modersmålsbeslut måste grundas på kunskap

Majoriteten i Utbildningsnämnden har lagt ännu ett besparingsförslag. Som vanligt med vänstermajoriteten har processen blivit fel, och i stället för en dialog med de som drabbas av förändringen blir det namnunderskrifter, upprop och protester mot det som uppfattas som ett redan fattat beslut.

Efter omfattande kritik från såväl forskare som föräldrar och modersmålspedagoger finns nu ett modifierat förslag till Utbildningsnämndens möte 1 juni. Detta går i rätt riktning men vi skulle vilja se förslaget återremitterat till hösten.

En självklar utgångspunkt för oss är att alla barn i Uppsala kommun, som har ett annat modersmål än svenska, ska stödjas till fullt fungerande två(eller tre-)språkighet. Detta kommer att ge stora fördelar i framtiden både för den enskilde och för samhället i stort. Vi vill samtidigt påpeka att förskolan aldrig kan ersätta föräldrarnas roll i inlärningen av modersmålet.

Små barns språkinlärning och språkanvändning bygger på relationer. Här är det betydelsefullt att ge barnen en trygg anknytning i en liten barngrupp med få vuxna och andra barn att förhålla sig till. Genom att bygga bra och trygga relationer mellan förskolepersonalen och barnen kan man också skapa bra förutsättningar för personalen att arbeta med barnens språk och kulturella bakgrund. Därför är vi i grunden positiva till att se över modersmålsstödet för förskolebarnen, samtidigt som vi måste ha stor lyhördhet för expertisens rön.

Förskollärarna bör ses som suveräna pedagoger med helhetsansvaret för den pedagogiska verksamheten.  Det kan därför tyckas naturligt att överföra ansvaret för modersmålsstödet till förskolorna och barnomsorgen, och ge den personal som redan finns där större kunskaper och förmåga att arbeta med de små barnens språkliga och kulturella identitet.

Det behövs en redovisning av tillgänglig forskning eller erfarenhet som grund för förslaget. Vad finns det för tidigare erfarenheter av att personal som varken förstår eller kan tala barnens olika modersmål lyckas med uppgiften att få barnen att utveckla sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera på sitt modersmål?

1. Många barn är ensamma om att tala sitt hemspråk på den förskola där de går. Det behöver belysas närmare hur dessa barn får rätt stöd.
2. Det är också viktigt att alla barn får stöd i sitt modersmål i förskolan. Här finns skrivningar i majoritetens förslag om barn med ”behov” av sådant stöd.
3. Vi vill återemittera ärendet så att ytterligare överläggningar med bland annat representanter för forskningen kan genomföras.

Martin Wisell (KD)
Ledamot i utbildningsnämnden

Felicia Sundmark (KD)
Ersättare i utbildningsnämnden