I dag invigs barnskyddsteamet på Akademiska barnsjukhuset. Sjukhuset har den unika kompetens som krävs för att bli Sveriges första fullskaliga barnskyddsteam. Avdelningen ska underlätta utredningar av barnmisshandel och sexuella övergrepp i hela regionen. I ljuset av att antalet anmälningar av barnmisshandel ökat dramatiskt de senaste åren, är detta en mycket viktig insats.

Statistiken för 2010 visar att det i Uppsala län gjordes 713 polisanmälningar av barnmisshandel, 194 fall av olaga hot och 77 fall av våldtäkt mot barn. I jämförelse med året innan ökade antalet anmälningar av misshandel med en femtedel. Anmälan om våldtäkt av barn i åldern 15-17 år ökade med hela 83 procent. Däremot minskade antalet anmälda våldtäkter mot barn under 15 år och olaga hot mot barn under 18 år.

De flesta brott barn utsätts för sker inom familjen. Barnet står då ofta i en beroendeställning till sin förövare och hemmet som borde vara en trygg miljö omvandlas i stället till en otrygg plats. Därför blir det extra viktigt att vi runtomkring blir bättre på att tyda varningssignalerna och se när ett barn far illa.

Och visst har barnperspektivet stärkts på många sätt de senaste åren. För fyra år sedan trädde den nya patientdatalagen i kraft. Lagen gör det svårare för föräldrar att dölja eventuella tecken på misshandel, eftersom vårdnadshavare inte längre kan spärra journaluppgifter om sina barn.

Samtidigt har nya samverkansformer mellan kommun och landsting utvecklats. Dit hör exempelvis familjecentraler, ungdomshälsa och barnahus. Barn som utsatts för våld eller övergrepp har genom barnahusen fått ett bättre stöd i rättsprocessen och bättre hjälp överlag. Barnahusutredningen (2010) visar att samverkan mellan myndigheterna blivit mer effektiv, då socialtjänst och polis i dag samordnar insatserna bättre.

Men det finns fortfarande utvecklingsmöjligheter. Av brottsförebyggande rådets rapport (2011) framgår att de flesta polisanmälningar görs av socialtjänst, skola eller förälder. Betydligt färre anmälningar kommer från sjukvården, vilket även representanter från vårt län vittnar om. Samtidigt visar statistiken att de fall som sjukvården uppmärksammat oftare leder till åtal.

En medicinsk utredning kan vara livsavgörande för ett misshandlat barn. Därför blir det multidisciplinära barnskyddsteamet i Uppsala en mycket viktig länk i att hjälpa utsatta barn. Vi kopplar samman landstingets resurser på ett helt nytt sätt med kommunala och statliga instanser, genom att komplettera socialtjänstens och polisen insatser med medicinsk kompetens.

Barnskyddsteamet kan även bidra till att höja kunskapsnivån bland vårdpersonal. Vi tror att det behövs om vi ska bli bättre på förebyggande arbete. Det kan handla om en vuxen som besöker sjukvården på grund av en alkoholrelaterad skada. Samtidigt som den vuxne är patient kan denne vara förälder med barn i bakgrunden, som i värsta fall far illa av den vuxnes missbruk. Vi vet också att till exempel barnavårdscentralerna endast gör ett fåtal orosanmälningar till socialtjänsten. Vi önskar att det berodde på att små barn inte misshandlades, men sannolikt finns en annan förklaring. Kanske beror det på bristande kunskap.

Vi vill se en utveckling av ett nationellt centrum för barnfrid utifrån barnskyddsteamet. I dag finns motsvarande kunskaps- och resurscentrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) arbetar på rege­ringens uppdrag med att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor och utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Centret har även en klinisk enhet på Akademiska sjukhuset, kvinnofridsenheten.

Vi menar att utvecklingen av ett centrum för barn bör ske i likhet med NCK, utifrån ett universitetssjukhus med en klinisk verksamhet i grunden. Den utvecklingen bör naturligtvis ske i samverkan med barnahus och andra myndigheter.

Med tanke på den kliniska bas som behövs och den vetenskapliga kompetens som redan finns i länet, inte minst i och med barnskyddsteamet, är Uppsala den naturliga platsen för ett nationellt centrum för barnfrid.

Miriam Eriksson ordförande (KD) hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Monica Landén ordförande (KD) socialnämnden i Enköping