Uppmärksamma våra toppidrottare

Nu satsar kommunen stort på en hel del investeringar i arenainfrastruktur, som ger bättre villkor för några sporter. Och det är nödvändigt i Sveriges fjärde största stad, även om det ur ett kommunalt perspektiv vore välkommet med ett större ekonomiskt stöd från näringslivets sida. Det finns emellertid många sporter som behöver lyftas upp, som inte drar lika stor publik men som är viktiga för Uppsalas medborgare. 

– Tyvärr har Uppsala för närvarande inga lag i de högsta serierna i de stora publika sporterna ishockey och fotboll. Men därmed är det inte så att det saknas idrottsframgångar i Uppsala. Orientering, Badminton, Basket och Innebandy är några exempel där Uppsala håller en mycket hög profil på nationell nivå, säger Jonas Segersam (KD) kommunalråd.

– Jag skulle gärna se att man, precis som i många andra kommuner, uppmärksammar alla toppidrottare som under året utmärker sig genom att till exempel vinna medaljer i motsvarande SM i sina respektive sporter. Kommunen skulle kunna bjuda in dessa medaljörer till en lämplig högtidlig ceremoni, en framträdande representant från kommunen skulle kunna uppvakta med ett diplom eller pris ute hos föreningen, eller man kunde hitta andra former för att se till att hylla ledande idrottare från vår kommun. Man kan utgå från de idrotter som är representerade som medlemmar hos riksidrottsförbundet, vilket skulle kunna leda till att fler sporter som inte alltid är så publika, blir uppmärksammade på ett sätt som de inte alltid blir idag – utan att det för den delen behöver kosta pengar, avslutar han.

Frågan lyfts genom en interpellationsdebatt under dagens fullmäktige (25/4). Marlene Burwick (S) instämmer i förslagen men lämnar tyvärr inga konkreta svar på de frågor som ställs.

 

 


Låt barnen stanna i Uppsala

Efter förra årets flyktingtillströmning till Sverige uppstod en stor oreda i att hitta boende och gode män för ensamkommande flyktingbarn/ungdomar. Det är en utsatt grupp och för att få en lyckad integration, om uppehållstillstånd så småningom beviljas, är det avgörande att man gör rätt från början. Kristdemokraterna anser att man om möjligt bör prioritera placeringar i familjehem för att få en starkare anknytning till det svenska samhället och kulturen, än genom institutionsplaceringar i form av HVB (Hem för vård och boende) och stödboenden.

– Migrationsverket placerar ungdomar i olika kommuner i landet, men det är inte ovanligt att de kommunerna i sin tur placerar dem här i Uppsala på grund av exempelvis bostadsbrist. Det försvårar både för ”hemkommunernas” möjlighet att följa upp placeringarna och för Uppsala att kunna känna till och stödja de ungdomar som vistas här på bästa sätt. Det gäller såväl skola, boendemiljö som fritidsverksamhet. Vi föreslår därför att Uppsala kommun bör agera aktivt för, i de fall det är lämpligt, att ansvaret för de ungdomar som uppehåller sig här överförs till just Uppsala kommun. På samma sätt bör ansvaret för ungdomar tilldelade Uppsala kommun men som placerats i andra kommuner överföras till dem, säger Jonas Segersam (KD) kommunalråd.

– Naturligtvis bör dyra och dåliga placeringar undvikas, men i de fall där man hittat bra placeringar som ger ungdomar goda möjligheter till språkinlärning och trygga ramar bör man se till att ungdomarna kan behålla denna placering. Helt i linje med den dom som förvaltningsrätten meddelat i fallet Amir, som Ekot rapporterat om i dagarna, avslutar han.

”– Först kom jag till Uppsala. De sa att du kan bo i Uppsala. Sen började jag skolan och träffade kompisar och jag spelade fotboll. En dag kom socialen och sa att jag måste flytta till Kumla och jag vill inte flytta till Kumla, säger han.” Fallet ska nu prövas av kammarrätten, men om Uppsala kommun är aktiv kan man hjälpa de ungdomar som bor här att ansöka om överflyttning till Uppsala.

 


Segersam (KD): Skulle blivit informerade om friskola

Idag fattar Kommunstyrelsen beslut om en lokalförsörjningsplan där Åkerlänna ingår som en mindre del. Utbildningsnämnden har som bekant redan behandlat frågan och landat i ett beslut som innebär att skolan läggs ned, men det slutliga beslutet ska tas av Kommunstyrelsen. Processen som föranlett beslutet har varit kort och saknat tillräcklig dialog med berörda familjer. 

– När politiken fattar såna här typer av beslut är det viktigt att förändringsprocessen är förankrad. Kommunen borde ha informerat om möjligheten att ombilda Åkerlänna till en friskola, då hade intresserade föräldrar och aktörer fått till en process och en naturlig dialog om framtiden. Vi yrkar därför i Kommunstyrelsen, tillsammans med övriga allianspartier, på att föräldrar och andra intressenter ska ges möjlighet att undersöka förutsättningarna att ombilda skolan till en friskola, säger Jonas Segersam (KD), kommunalråd.

– I brytpunkten mellan politiken och verkligheten borde vi politiker vara ödmjuka och lyssna in dem som berörs. En timme extra på morgonen kan innebära stora konsekvenser för småbarnsförälderns vardag, säger Martin Wisell (KD) ledamot i utbildningsnämnden.


KD föreslår en differentiering

Martin Wisell, Felicia Sundmark och Jonas Segersam skriver om förskolan i Uppsala kommun. Debattartikel i UNT 15/11:

”I Uppsala föreslår nu majoriteten en minskning av vistelsetiden för barn till föräldrar som är föräldralediga och arbetssökande. Det tycker vi är rätt, men vi föreslår att man differentierar detta genom att ge en högre tid för de arbetssökande och en lägre för de föräldralediga, som ändå är hemma från jobbet för att ta hand om småsyskon.

Det är dock helt rimligt att dessa barn kan behålla sin plats och gå till förskolan eller den pedagogiska omsorgen tre–fem dagar i veckan under några timmar, ungefär som de barn som är placerade i allmän förskola.”

Läs artikeln i sin helhet här

 


Minskade barngrupper i Knivsta

Reportage i UNT 26/8 2015: Hopp stiger om minskade barngrupper 

Barngrupperna i Knivsta kommun är bland de största i landet och debatten om att minska dessa har varit het de senaste åren. Utbildningsnämndens ordförande Björn-Owe Björk tror att de nya förskolorna kan bidra till att lösa det problemet.

För att minska barngrupperna behövs fler avdelningar och för att få fler avdelningar behövs fler förskolor. Vi har skjutit till medel för att minska barngrupperna med ett halvt barn per avdelning och tanken är fortsätta att skjuta till mer pengar årligen tills vi minskat barngrupperna med två barn per grupp. Men det gäller att vi får de effekterna vi vill ha. Vi förväntar oss att det ska minska, men jag vill ha det svart på vitt. Det kan vara mer komplicerat än att bara skjuta till pengar, säger han.