Svar på interpellation om hälso- och sjukvård för flyktingar

Lennart Johansson, ledamot i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, lämnade följande svar på Berit Anderssons interpellation om hälso- och sjukvård för flyktingar:

Flyktinghälsovården i landstinget har till uppdrag att svara för hälso- och sjukvård till asylsökande personer enligt ett avtal mellan staten, Migrationsverket och Landstingsförbundet. Ersättningen sker enligt en kapiteringsprincip.

Den hälso- och sjukvård som erbjuds är helt enligt det uppdrag Flyktingshälsovården har i relaterat avtal med staten.

Flyktinghälsovården har i stort den bemanning de behöver för att fullgöra sitt uppdrag. Den under senare tid i massmedia beskrivna höga beläggningen på psykiatriska kliniken samt barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, ersätts av Flyktinghälsovården i enlighet med de avtal som föreligger. De psykiatriska verksamheterna är dock inte bemannade för denna extra tillströmning av patienter som sker. Alla asylsökande får dock i de verksamheterna fullt ut den psykiatriska hjälp och det psykiatriska stöd de söker för. Det de efterfrågar av annan art, som har social karaktär, integrationsproblem och problem med uppehållstillstånd, som de även söker sjukvårdens hjälp med, förmår inte sjukvården lösa. Det är kring dessa frågor det uppstår gemensamma problem för såväl sjukvården, som den enskilde asylsökanden. Där räcker inte resurserna till för sjukvården, men det är inte heller ett sjukvårdsansvar.

På tjänstemannaledningsnivå sker ingen samverkan, men dock ömsesidig information till varandra. De av kommunerna beslutade utökningar i form av boenden, har inte skett i samråd. Efter kommunala beslut har sjukvårdsledningen informerats. Kommunerna har inte förhört sig om sjukvården har den kapacitet som ett ökat antal flyktingar efterfrågar i form av sjukvård. Landstinget får inte något ökat ekonomiskt anslag för en ökning av antalet flyktingar i en kommun.

Under kortare perioder, när behov speciellt förelegat, har mer uttalad samverkan skett mellan socialtjänsten-flyktinghälsovården-skolhälsovården och/eller andra myndigheter. Det är i sammanhanget viktigt att nämna att behovet växlat starkt från tid till tid, beroende på att flyktingmottagningen varierat i volym.

Målet för Flyktinghälsovården är att den asylsökande ska få sin hälsoundersökning inom tre veckor efter det att de kommit till flyktingförläggningen. Tiden kan dock variera något, beroende på hur tillströmningen av de asylsökande sker. Tidsangivelsen med tre veckor kan hållas i de allra flesta fall.

Det angivna projektet Asylhälsan, som är ett samarbetsprojekt mellan Flyktinghälsovården, psykiatriska kliiken samt barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, startade den 31 mars 2003, trots att de ansökta projektmedlen från Europeiska Flyktingfonden inte beviljats. Dock har ett positivt förhandsbesked givits till viss del av det sökta beloppet.

Det kan även nämnas att Landstinget Västernorrland inte fått full kostnadstäckning av staten för de kostnader de har för de asylsökandes hälso- och sjukvård samt tandvård. Underskottet motsvarar 4,8 miljoner kronor.

Härnösand den 24 april 2003

Lennart Johansson
Ledamot i hälso- och sjukvårdsdelegationen

Berit Andersson tackade för svaret.

I detta ärende yttrade sig även Lennart Johansson.

Specialistvård | Berit Andersson · BUP · flykting · interpellationssvar · psykisk ohälsa