• Inspel till en ny målbild i Region Västernorrland

    Regionen är på gång att skapa en ny målbild som ska ersätta målbilden från 2016. Det här är Kristdemokraternas idéer, tankar och synpunkter till den nya målbilden insända till regionen den 25 februari 2020.

    1       Övergripande

    När man är som svagast ska man vara säker på att välfärden är som starkast.

    1.1      Ett helhetsperspektiv och patientsäkerhet

    Regionen står inför stora utmaningar och vi kristdemokrater anser att det är av största vikt att vi jobbar med en målbild som har ett helhetsperspektiv och inte åker ner i en fallgrop att bara tala om problemen med andelen stafetter (hyrpersonal) och ekonomi. Patientsäkerheten måste också alltid finnas med när man genomför förändringar. Vi anser att majoriteten idag tar alltför lättvindigt på detta, och genomför sin politik utan att ha löst frågan hur man kan garantera patientsäkerheten fullt ut.

    1.2      Civilsamhällets betydelse

    Ett starkt civilsamhälle är en hörnsten för en god samhällsutveckling, ett öppet samhälle med tolerans för olikheter och ger utrymme för människor att växa. Civilsamhället och dess betydelse får därför inte underskattas och måste därför få plats i en ny målbild. Det finns oerhört mycket man kan göra om man bara vill exempelvis ett aktivt samarbete med civilsamhället för att förebygga psykisk ohälsa.

    1.3      Regional utveckling

    Målbilden får inte handla om att försöka styra mot att bejaka den nuvarande centraliserings- och nedmonteringspolitiken utan ska vara en vision som lägger grunden till en region som kännetecknas av samarbete, sammanhållning och en stark regional utveckling. Vi kristdemokrater anser att satsningar på regional utveckling är av största vikt för att vi ska kunna möta de demografiska förändringarna under åren som kommer.

    1.4      Kompetensförsörjningen i fokus

    En av de största utmaningarna för regionen är inte bara att andelen äldre ökar utan också hur man ska klara av kompetensförsörjningen, som också beskrivs i den nuvarande målbilden i avsnitt 2.3.

    Mycket behöver göras för att återuppbygga förtroendet för regionen som arbetsgivare. Regionen ska vara en attraktiv arbetsplats som man stannar kvar hos för att man trivs och känner att man har bra arbetsvillkor och en god arbetsmiljö. På sikt kan vi då minska behovet av inhyrd personal (stafetter) och få rätt kompetens på rätt plats. Oron och arbetsbelastningen för personalen måste också minska vilket därmed skulle bidra till att sänka sjukfrånvaron. Sammantaget bör därför kompetensförsörjningsfrågorna ta stor plats i målbilden.

    1.5      Jämlik vård

    Hälso- och sjukvården är fortfarande alltför ojämlik. Skillnaderna måste minska mellan regioner, mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper. I förra målbilden ville vi därför lyfta fram en önskan om att regionen skulle se över hur hälso- och sjukvården och tandvården skulle organiseras i framtiden föra att uppnå en god och jämlik vård för alla. Med arbetet med ”god och nära vård” har detta arbete inletts, det är bra, men det får inte glömmas bort och behöver finnas med i en ny målbild. Det som vi också saknat i målbilden man är tydlig med att peka ut uppdraget om jämlik vård.

    1.6      Nationella riktlinjer

    Det är särskilt viktigt att vi följer nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder – för patientsäkerhet men också för att vi ska ha en jämlik vård i hela landet. En nationell utvärdering av följsamheten till riktlinjerna visar att det fortfarande är stora skillnader mellan regionerna och vi har sett att Region Västernorrland inte alltid följer dessa. Följsamheten till nationella riktlinjer borde därför finnas med som en del i målbilden.

    1.7      Personcentrerad vård

    Inom hälso- och sjukvården är patientens möjlighet till inflytande och delaktighet i vården av stor betydelse för ett gott resultat. Personcentrerad vård måste bli en självklar del av hälso- och sjukvården i Västernorrland.

    1.8      Utbudsförändringar

    Den interna dialogen och kommunikationen bli bättre vid utbudsförändringar och så anser vi kristdemokrater att det vara politiska beslut vid utbudsförändringar. Det får inte vara så att man mörkar utbudsförändringar genom att tjänstemän uppdras genomföra tillfälliga stängningar. Det behöver klargöras att tillfälliga stängningar kräver också att man lägger upp en plan för hur och när man kan tänkas öppna verksamheten igen.

    2       Folkhälsa

    För att minska trycket på vården när gruppen äldre blir allt större så är ett strukturerat och långsiktigt arbete för bättre folkhälsa av mycket stor betydelse. En satsnings på förebyggande arbete gör inte bara att befolkningens hälsa förbättras utan innebär också att kostnadsökningstrycket minskar. Detta område saknas helt i den nuvarande målbilden.

    3       Primärvården

    3.1      Tillgänglighet och kontinuitet

    Det är viktigt att vården organiseras utifrån patientens behov. Detta ansåg vi behövde tydliggöras i den nuvarande målbilden, tyvärr utan att få gehör för det då. Primärvårdens ska vara den vård man söker i första hand. Då behöver tillgängligheten och kontinuiteten förbättras väsentligt och då behöver primärvården få de resurser man behöver så att vi slipper se att hälsocentraler, inte minst ute i utkanterna av våra kommuner, omvandlas till filialer eller till och med avvecklas. Kontinuitet kräver också att invånarna får rätt till fast läkarkontakt.

    3.2      Familjecentraler i alla kommuner

    En familjecentral är en viktig mötesplats där barnfamiljer får tillgång till mödravård, barnavårdcentral, öppen förskola och socialtjänst på ett och samma ställe. Genom denna samverkan får man ett aktivt förebyggande arbete och kan ge stödjande insatser för barn och deras föräldrar, beslutsvägarna blir kortare och det blir enklare för familjer att få rätt hjälp.  Närheten till socialtjänsten gör att steget att söka sig dit för att få hjälp när man behöver den minskar. Genom den öppna förskolan stärks föräldrarnas kunskaper och sociala nätverk.

    Trots allt det goda som man får med en familjecentral har regionen inte alls prioriterat dessa. Det förebyggande arbetet borde vara grunden för hälso- och sjukvården. Det är därför dags att regionen prioriterar upp detta. En familjecentral i varje kommun i länet borde därför vara ett självklart mål.

    4       Specialistvården

    4.1      Specialisering och profilering av regionens sjukhus

    I avsnitt 2.4 i den nuvarande målbilden sätter man upp ett mål att man ska koncentrera verksamheter till färre sjukhus i länet. I detta kan man läsa in att man aktivt strävar efter att omvandla våra mindre akutsjukhus till små närsjukhus som på sikt kanske till och med blir föremål för nedläggning. Vi har sett det hända med Härnösands sjukhus. De sista kvarvarande sjukhusverksamheterna på Närvården verkar nu vara på fallrepet.

    Vi delar således inte synen att vi ska koncentrera (centraliseras) verksamheter för sin egen skull utan att de gånger vi anser att man ska prata om specialisering och profilering ska det vara i syfte att stärka kompetensförsörjningen och patientsäkerheten.

    4.2      Akutuppdraget

    Om vården koncentreras i större utsträckning kan det påverka möjligheterna att bedriva akutverksamhet på en del sjukhus. När man arbetar med att specialisera en verksamhet är det viktigt att akutuppdraget inkluderas i planeringen och styrningen av den specialiserade vården. Det är i ett sådant arbete viktigt att utreda vilka basresurser som behövs för att klara akutuppdraget, och på så sätt få ett helhetsperspektiv.

    I den nuvarande målbilden saknas denna aspekt vilket har varit mycket kritiska till. Förutom att akutuppdraget måste inkluderas i styrningen av den specialiserade vården i länet är det nödvändigt att konsekvensanalyser alltid genomförs beträffande hur förslag påverkar akutsjukvården. Där har det hittills brustit.

    5       Tandvården

    5.1      Uppsökande verksamhet för den äldre generationen

    Tandvården saknas helt i den nuvarande målbilden. Det finns ett stort behov av att förstärka tandvården med uppsökande verksamhet för den äldre generationen med satsningar på geriatrisk läkarkompetens.

    5.2      Vikten av det förebyggande arbetet

    Regelbundna kontroller ger möjlighet att tidigt upptäcka problem med tandhälsan. Framtidens tandvård liksom hälso- och sjukvården i stort behöver satsa stort på det förebyggande arbetet för att möta de demografiska förändringarna.  I årsgrupperna 3-15 år har de maximala revisionsintervallen försämrats till 24 månader. Detta behöver återställas till 18 mån för att upprätthålla en god tandstatus hos befolkningen. All statistik visar att det lönar sig!


    Bilden överst: Målbild. Foto av brokerx från Pixabay (Pixabay License).


    Barn och unga · Ekonomi · Folkhälsa · Personal · Primärvård · Psykiatri · Samverkan · Regional utveckling · Specialistvård · Tandvård · Äldre | akutmottagning · akutsjukhus · arbetsmiljö · arbetsvillkor · barnavårdscentral · bemanning · centralisering · civilsamhälle · demografi · dialog · familj · familjecentral · fast läkarkontakt · geriatrik · helhetsperspektiv · hyrpersonal · Härnösands sjukhus · hälsocentral · jämlik vård · kompetens · kompetensförsörjning · kontinuitet · målbild · nationella riktlinjer · patientsäkerhet · personcentrerad vård · psykisk ohälsa · revisionsintervall · sjukskrivning · tillgänglighet · utbudsförändring