• Interpellationssvar: Hur motverkar regionen välfärdsbrott?

    Svar på interpellationen från Henrik Sendelbach (KD) ställd Regionstyrelsens 1:e vice ordförande Anna Strandh Proos (M), Hur motverkar regionen välfärdsbrott?

    Frågor:

    1. På vilket sätt arbetar regionen för att motverka välfärdsbrott i upphandlingar och i Vårdvalssystemet?
    2. Har regionen planer på att som Stockholm inrätta en övergripande funktion mot oegentligheter och välfärdsbrott.
    3. Görs riskanalyser avseende välfärdsbrottslighet i upphandlingsprocessen?
    4. Vilka möjligheter har vi idag att utestänga oseriösa leverantörer före och under avtalsperiod?

    Svar:

    1. På vilket sätt arbetar regionen för att motverka välfärdsbrott i upphandlingar och i Vårdvalssystemet?
    2. I samband med bedömningen av inkommen ansökan om uppdrag enligt Lagen om valfrihetssystem beträffande primärvård eller barn- och ungdomstandvård görs kontroller på flera sätt:
      • Vårdbolaget ska skicka in intyg från vårdgivarregistret IVO.
      • Uppgift från kreditupplysningsföretaget CreditSafe beträffande bolaget ekonomiska ställning inhämtas.
      • Nystartade företag ska kunna påvisa att man har en ekonomisk stabil bas, aktiekapital eller finansiell säkerhet som till exempel bankgaranti.
      • Redogörelse av vårdgivarens kvalitetsledningssystem och hur vårdgivaren ska uppfylla den lagstiftning som är aktuell.
      • Kvalitetskontroll av verksamhetsplanering, kompetensprofiler, eventuella underleverantörer, tillgänglighet i lokaler.
      • Vid utländsk vårdgivare, ska dokumentation som intygar att denne fullgjort i hemlandet föreskrivna registreringar och betalningar ska bifogas. Därutöver har regionen tät kontakt med vårdgivaren och ett flertal dialoger för att säkerställa att det är en seriös ansökan. Anmälan krävs för eventuella ändringar av ägarförhållanden, som då granskas enligt ovan.

    Under pågående avtalsperiod görs regelbundna uppföljningar och dialoger gällande uppdraget och kvalitet. Ersättning betalas ut av regionen utifrån fastställda parametrar till exempel listning med viktning på behov och ålder.
    2.
    Har regionen planer på att som Stockholm inrätta en övergripande funktion mot oegentligheter och välfärdsbrott.
    Region Västernorrland har i dag inga planer på att inrätta en övergripande funktion mot oegentligheter och välfärdsbrott. Vi följer däremot frågan via bland annat nätverk som SKR har för att se hur andra mindre regioner kommer att ta sig an frågan med att organisera sitt arbete.
    3.
    Görs riskanalyser avseende välfärdsbrottslighet i upphandlingsprocessen?
    Riskanalysen beträffande LOV uppdrag sker enligt punkt 1, det vill säga under bedömningsprocessen innan avtal undertecknas där alla delar är lika viktiga dvs IVO, ekonomisk stabilitet och kvalitetsledningssystem.
    4.
    Vilka möjligheter har vi idag att utestänga oseriösa leverantörer före och under avtalsperiod?
    En oseriös leverantör klarar inte dem kriterier som är uppsatta. För att upptäcka oseriösa vårdgivare under pågående avtalsperiod, sker regelmässiga dialoger och uppföljning, enligt punkt 1. Om ägarförhållanden ändras krävs anmälan. Under avtalsperioden har regionen uppsatta sanktionsmöjligheter, till exempel innehålla medel, begära rättelser och i sista hand uppsägning av avtalet.
    Därutöver är vissa uppdrag prestationsbaserade som till exempel revisionsintervall för undersökningar inom barn- och ungdomstandvård och hälsosamtal inom primärvården.

    Härnösand den 23 november
    Anna Strandh Proos (M)
    Regionstyrelsens 1:e vice ordförande