• Nu tar vi första steget mot ett ökat statligt ansvar för vården

    Kristdemokraterna går från ord till handling. Alldeles för många patienter och även personal har kommit i kläm i den sjukvårdsorganisation som Sverige dras med sedan 1800-talet. Nu tas det första steget i vad som kan bli den största organisatoriska förändringen av svensk sjukvård sedan 1862. Socialdepartementet skriver i dessa dagar direktivet för den utredning som ska se över hur det statliga ansvaret för vården kan utökas. Bakom detta arbete finns ett dokumenterat behov.

    Den medicinska kvaliteten och chansen att överleva till exempel svåra cancerdiagnoser skiljer sig åt beroende på var i landet man bor. Flera instanser och utredningar har påpekat att det finns stora brister i sjukvården när det gäller samordningen kring sjukhusinvesteringar, kompetensförsörjning, beredskap och IT-infrastruktur för att ta några exempel. Det är inte är hållbart att detta hanteras av 21 regioner på 21 olika sätt.

    Den politiska insikten om behovet av en sådan här reform växte fram under de åtta år som Kristdemokraterna styrde socialdepartementet. Men trots att dåvarande socialminister Göran Hägglund inför valet 2014 framhöll att ett ökat statligt ansvar skulle innebära en effektivare hantering av resurser och åstadkomma en mer jämlik vård i hela landet, vägrade såväl Stefan Löfvens som Magdalena Anderssons regeringar att undersöka denna möjlighet. Socialdemokraterna lyssnade varken på patientorganisationerna, professionerna eller andra inom politiken. Den tiden är nu förbi.

    Frånvaron av ett större statligt ansvar märks inte minst inom kvinnosjukvård. Det finns i nuläget ingen enhetlig bild om hur kvinnosjukvården ser ut i vårt land. Det duger inte. Men varför gjorde de feministiska regeringarna inget åt det?

    Regeringen har gett tillsynsmyndigheten, IVO, i uppdrag att förstärka den statliga tillsynen och särskilt granska vården ur ett patientsäkerhetsperspektiv inom mödravård och förlossningsvård. Ett annat uppdrag har getts för att stärka vården för de som blivit sexuellt våldsutsatta. Den som drabbats av något så fruktansvärt som ett sexuellt övergrepp ska få bästa möjliga vård präglat av gott bemötande, byggt på kunskap och med ett personcentrerat fokus.

    När regeringen nu påbörjat arbetet med att ta fram en nationell plan för förlossningsvården är det ett kristdemokratiskt vallöfte som förverkligas. Inom förlossningsvården och mödrahälsovården finns det utmaningar när det gäller tillgänglig och jämlik vård. Inte minst skiljer det sig mellan regionerna i både processer och resultat, trots stora ekonomiska satsningar sedan flera år tillbaka. Följden är att alldeles för många kvinnor går med komplikationer som kunde ha åtgärdats i tidigt skede. Rehabiliteringen efter förlossning måste bli bättre och vara ett naturligt inslag i eftervården för alla kvinnor. Förlossningsplanen ska ge en tydlig inriktning för utvecklingen av förlossningsvården och vara stöd för ett mer strategiskt förbättringsarbete i regionerna för att öka tillgängligheten och minska regionala skillnader.

    Mycket kommer att bli bättre med ett ökat statligt ansvar för vården. Men oavsett organisationsform är personalen vårdens viktigaste resurs och grunden på vilken hela vården vilar på. Alltför länge har vårdens medarbetare haft för dålig arbetsmiljö. En ofrånkomlig följd av detta är att närmre 8000 sjuksköterskor har lämnat sjukvården för yrken inom andra sektorer. Det är ett underbetyg för vården som arbetsgivare och drabbar patienterna i slutändan.

    Regeringen har därför gett det Nationella vårdkompetensrådet i uppdrag att ta fram en nationell plan för kompetensförsörjningen. Det Nationella vårdkompetensrådet ska kartlägga behov och föreslå konkreta insatser för både befintlig och ny vårdpersonal. För att klara kompetensförsörjningen inom välfärden krävs en god arbetsmiljö, trygga anställningar och möjlighet till utveckling i arbetet. Endast så kan vården lyckas med att attrahera och behålla medarbetare.

    Samtidigt som det behövs personal med rätt kompetens på rätt plats, måste medel tillskjutas för att öka vårdkapaciteten. En erfarenhet i närtid blottlade utmaningarna under en storhelg med tre virus. Hur ska då vården ha kapacitet i situationer med höjd beredskap i händelse av kris eller krig då tusentals skadade kan behöva omhändertas på en gång? Vi behöver bygga upp robusthet i samhället på alla nivåer. Regeringen har ett intensivt pågående arbete med att höja beredskapen inom det civila försvaret, där hälso- och sjukvården är en betydande del.
    Regeringen satsar dessutom två miljarder kronor specifikt för att öka antalet vårdplatser på landets sjukhus och tar samtidigt fram en nationell plan för hur Sverige strategiskt ska arbeta för att minska bristen på vårdplatserna. Kapaciteten måste öka. Men det är upp till regionerna att bestämma hur vårdplatserna ska bli fler.

    Tack vare att Kristdemokraterna stod förberedda har regeringen kunnat påbörja reformarbetet med att vända utvecklingen inom vården till det bättre. Förändringen till det bättre kommer ta tid. Mycket är kvar som måste göras, men detta kan vi som kristdemokrater lova dig. Vi arbetar för en jämlik vård i hela landet. Med ett större statligt ansvar för vården kommer de resurser som satsas att kunna användas mer effektivt. Patienterna ska få bättre vård för pengarna.

    Ebba Busch (KD) partiledare
    Acko Ankarberg Johansson (KD) sjukvårdsminister
    Jimmy Loord (KD) Regionråd, Region Kalmar
    My Clingston (KD) Regionråd, Region Halland
    Henrik Sendelbach (KD) Gruppledare, Region Västernorrland
    Jennie Forsblom (KD) Regionråd, Region Gävleborg
    Erik Lindborg (KD) Gruppledare, Region Blekinge
    Björn-Owe Björk (KD) Regionråd, Region Uppsala
    Lars Lundqvist (KD) Regionråd, Region Sörmland
    Malin Gabrielsson (KD) Regionråd, Region Västmanland
    Stefan Svensson (KD) Regionråd, Västra Götalandsregionen
    Håkan Kero (KD) Oppositionsråd, Region Norrbotten
    Anna Zelvin (KD) Regionråd, Region Kronoberg
    Sara Lidqvist (KD) Gruppledare, Region Gotland
    Hans-Inge Smetana (KD) Gruppledare, Region Västerbotten
    Désirée Pethrus (KD) Regionråd, Region Stockholm
    Per Einarsson (KD) Regionråd, Region Skåne
    Behcet Barsom (KD) Regionråd, Region Örebro
    Birgitta Sacrédeus (KD) Regionråd, Region Dalarna
    Sara Kihlström (KD) Regionråd, Region Dalarna
    Per Larsson (KD) Regionråd, Region Östergötland
    Mia Frisk (KD) Regionråd, Region Jönköping
    Lars-Erik Olofsson Regionråd, Region Jämtland Härjedalen

    Etik och jämlikhet · Specialistvård | Acko Ankarberg Johansson · ansvar · cancer · debattartikel · Désirée Pethrus · Ebba Busch · förlossning · Hans-Inge Smetana · Henrik Sendelbach · Håkan Kero · IVO · jämlik vård · kompetensförsörjning · kvinnosjukvård · Lars-Erik Olofsson · patientorganisationer