Särskilt remissyttrande avgivet över ÄDEL

Etik och människovärde i vården

Det är nödvändigt att de etiska frågorna lyfts fram när vi behandlar vårdfrågorna. Det finns anledning att fråga sig om det är människovärdet eller penningvärdet som varit styrande för utformningen av de lösningar som redisats. För oss är det uppenbart att de teoretiska organisationsskisserna fått för stort utrymme i ÄDEL.

Pensionärerna som grupp betraktas ofta felaktigt som ett problem. Det är angeläget att ett mänskligt synsätt får genomslag. Pensionärerna är i första hand en stor tillgång för samhället. Men det vore felaktigt att förneka de resursbehov som de äldre har. I Västernorrlands län har vi ett stort antal äldre i hög ålder, 80 år och äldre. Detta ställer automatiskt krav på nya vårdresurser. För att ge den trygghet, omvårdnad och medicinska behandling, som alla i samhället har rätt att kräva, måste äldrevården i alla dess delar ges ökade resurser.

Ja till EN huvudman – Nej till ÄDEL

Det finns en uppenbar risk att ÄDEL:s förslag kommer att dölja detta verkligt stora problem inom äldrevården: Resursbristen och svårigheten att den ger den enskilde den vård och omsorg han/hon behöver. Vi anser att detta är den största bristen i ÄDEL:s förslag och noterar att landstingsstyrelsens yttrande innehåller samma kritik.

Syftet med en reform måste vara att höja kvalitet och service till de som berörs, våra äldre och långtidssjuka. Detta mål tror vi inte att man kan nå genom att splittra sönder primärvården. Risken är uppenbar att man skapar klyftor inom vården.

Vi kristdemokrater avvisar ÄDEL:s förslag som på ett olyckligt sätt strimlar sönder det medicinska ansvaret i en kommunal hälso- och sjukvård för vissa grupper, och en landstingsdriven hälso- och sjukvård på lokal nivå för andra grupper. Begreppet A- och B-sjukvård är mycket nära att bli verklighet.

ÄDEL:s förslag om uppdelning av distriktssköterskornas arbete är ett exempel den splittring av primärvården som vi avvisar. Enligt vår uppfattning bör på den lokala nivån, i en kommun, kompetens och resurser hållas samman genom att landstingets primärvård i sin helhet samordnas med kommunens äldreomsorg. Då får vi en huvudman för hela det lokala vårdansvaret. Detta tillsammans med ett resurstillskott skulle vara en stor reform som verkligen resulterar i en förbättring för pensionärerna och innehåller ett långsiktigt helhetsperspektiv.

Vi anser det vara befogat att skarpt kritisera bitr. soc.minister Bengt Lindqvist, som varit ordförande i ÄDEL, för att han konsekvent vägrat ta upp frågan om det framtida ansvaret för primärvården i dess helhet. Det är märkligt att landstingets (FU) yttrande så överslätande berör detta.

Riskfyllt betalningsansvar

Vi avvisar ÄDEL:s förslag till primärkommunalt betalningsansvar. Förslagen är så lågntgående att de omfattar patienter på långvårdskliniker, centrala sjukhem, sjukhusansluten hemsjukvård, geriatrisk rehabiltering, psykiatrisk slutenvård samt somatisk korttidsvård vid internmedicinska, allmänkirurgiska och ortopediska kliniker. Konsekvenserna av detta utgör ett hot mot den trygghet som vi byggt upp i välfärdssamhället. Vi undrar: vad kommer i framtiden att vara avgörande för vilken vård den enskilde patienten kommer att få? Kommer fortfarande medicinska skäl att kunna hävda sig mot krasst ekonomiskt tänkande?

ÄDEL redovisar två förslag till betalningsansvar. I båda ryms vårdetiska ställningstaganden, enligt vår uppfattning. I riskzonen för att få en försämrad vård befinner sig den äldre generationen och många handikappade, där man inte kan påvisa produktionsnytta som vårdmotiv. Vi vill varna för att effektivitet och ekonomi kan komma att styra vården i framtiden! Den enskildes behov, integritet och valfrihet måste vara vägledande för utformningen av vården.

Lyssna till pensionärer och personal

Vi föreslår att den debatt som nu förs bland vårdpersonal, patienter, anhöriga och pensionärsorganisationer m fl får chans att påverka den framtida äldrevården. Det skulle bli möjligt om ÄDEL får fortsätta att utreda frågan om ett totalt överförande av hela primärvårdsansvaret till en huvudman. Innan några förändringar av den medicinska ansvaret genomförs, bör man grundligt analysera om det ska vara primärkommunen eller landstinget, t ex via primärvårdsnämnder, som ska ges ett sådant samlat huvudmannaansvar. Det handlar inte i första hand om tekniska lösningar. Det handlar ytterst om vårdkvalite och tilltro till svensk sjukvård och äldreomsorg.

Ekonomisk dragkamp

ÄDEL:s förslag gällande ekonomisk omfördelning mellan landsting och primärkommuner avslöjar bristande förankring i den verklighet som gäller för kommuner och landsting. Föreslagna organisationsförändringar och de nya gränsdragningarna kommer att skapa förvirring och nya byråkratiska tvister om vårdansvar. Den föreslagna ekonomiska regleringen mellan landsting och kommer samt dragkampen kommunerna emellan kan leda till ett självförvållat kaos. Ingen, och definitivt inte pensionärerna har något att vinna på byråkratiska reformer och nya konstlade gränsdragningar mitt i primärvårdsorganisationen! I landstingets yttrande förespråkas lokala lösningar framför enhetliga, centrala avtal. Det visar att landstinget gör samma bedömning som vi gör. Men KdS anser att varierande lokala lösningar kan leda till orättvisor för de äldre.

Sammanfattning

ÄDEL kan inte läggas till grund för en reform inom äldrevården och primärvården. Utredningens förslag är alltför illa genomtänkta på avgörande områden. Framför allt undviker ÄDEL de viktiga områden som berör behoven av resurser och personal. Delar av utredningen kan förverkligas, t ex överförandet av ansvaret för gruppbostäder, lokala sjukhem i de flesta fall samt undersköterskorna inom hemsjukvård.

KdS landstingsgrupp anser

• att bristen på personal och ekonomiska resurser är de verkliga problemen inom äldrevården. Detta stora problem ges ingen lösning i ÄDEL:s förslag.
• att Landstinget i Västernorrland kräver en snabb utredning om huvudmannaskapet för primärvården. Inriktningen bör bara att det lokala vårdansvaret (primärvården) inom en kommun överförst till en huvudman. Det skapar förutsättningar för en samordning av resurserna inom såväl äldreomsorg som nuvarande primärvård – enkelt, obyråkratiskt och inga nya gränser mitt i primärvården.
• att ÄDEL inte kan läggas till grund för en förändring av äldrevården redan 1992.

Sverker Ågren
Göran Sydhage
Lars Lindén

PrimärvårdÄldre | Göran Sydhage · Lars Lindén · remissyttrande · Sverker Ågren · ädelreformen · äldrevård