• En elmarknadsreform löser inte Västernorrlands utmaningar på elmarknaden

    Energiministerns förslag om en ny modell på elmarknaden löser inte elmarknadens utmaningar. Istället hotar den människors integritet, rikets säkerhet och riskerar att öka kreditrisken för lokala elnätsbolag i bland annat Västernorrland. Modellen har mött stark kritik. Regeringen bör tänka om.

    För tio år sedan enades den dåvarande regeringen om en energiuppgörelse med våra nordiska grannländer. Den nordiska elmarknaden skulle harmoniseras. Med en faktura istället för två – och en kontakt för elavtalen – skulle marknaden förenklas för svenska hushåll. Arbetet med att ta fram den elhandlarcentriska modellen (ECM) påbörjades.

    Svenska kraftnät fick 2015, kopplat härtill, i uppdrag att utveckla och driva en central informationshanteringsmodell. Ett problem är dock att den förutsätter att en elmarknadshubb utvecklas där 4,5 miljoner elkunders mätdata och anläggningsinformation samlas på en och samma plats. Försvarsmakten har uttryckt en tydlig oro. Man menar att informationen som kommer finnas tillgänglig kan ge en detaljerad bild av den svenska elnätsstrukturen, vilket i sin tur kan möjliggöra en kartläggning av bland annat sårbarheter och brister i elnätet på systemnivå.

    Man kan också fråga sig om modellen är förenlig med den nyligen införda informationssäkerhetslagen. I lagen stärks skyddet mot spioneri och sabotage samtidigt som skyddet av säkerhetskänslig verksamhet förtydligas. Som en konsekvens måste all information i elnäten säkerhetsklassas och det är ännu oklart om lagen tillåter att sådan data samlas i en elmarknadshubb. Datainspektionen har lyft fram osäkerheten kring personuppgiftsansvaret som en betydande farhåga, vilket Kristdemokraterna menar måste tas på allvar.

    Sett till de kommunägda elnätsbolagen finns fler utmaningar. Då elnätsbolagen i och med reformen blir en slags underleverantörer till elhandlarna, får de i realiteten markant färre men större kunder. En elhandlare på obestånd riskerar att slå hårt mot kommunala nätägare, särskilt de mindre med färre resurser att bedöma risker. Detta när elnätsbolagen alltjämt måste betala skatten till staten. Skadan på den kommunala ekonomin skulle kunna bli kännbar. Problemet med kreditrisken har lyfts fram och betonats av Sveriges kommuner och regioner (SKR), men också av enskilda, ofta kommunalt ägda elnätsbolag, runt om i landet. Men ansvariga myndigheter saknar svar på hur problemet ska hanteras.

    Intentionerna med modellen var att sänka trösklarna för nya aktörer in på marknaden. Tanken var god för ett decennium sedan, men tiden har sprungit förbi och riskerna är tydliga.  Att driva igenom en reform utan klara nyttoeffekter är något Kristdemokraterna kommer att motarbeta. Vi vill istället se en bred politisk överenskommelse där frågor om mikroproduktion, elnätsgemenskaper och kapacitetsbrist hanteras som en del av energisystemet i sin helhet. Den dialogen välkomnar vi, inte minst för att säkra energiförsörjningen i Västernorrland.

    Camilla Brodin (KD)
    Energipolitisk talesperson

    Mona Hammarstedt (KD)
    Gruppledare i Region Västernorrland

    Debattartikeln har publicerats på webben i Nordsverige 30/1 och i Sundsvalls Tidning 2/2 2020. Den här ännu inte publicerats på Allehanda.se.

    Försvar · Miljö och energi | elnät · energiförsörjning · Mona Hammarstedt

    Bilden överst av Adryyy från Pixabay (Pixabay License).