• Staten struntar i skogsägarnas äganderätt

    Den svenska skogen ger oss fantastiska möjligheter, där kan vi vandra och söka ro. Dessutom ger den avgörande intäkter för vår välfärd. Den brukade skogen ger oss trippel miljönytta. Den tar upp koldioxid när den växer, lagrar koldioxid i träprodukter och ersätter olja, kol och plast.

    Utifrån det perspektivet bör vi utvärdera arbetet med så kallade nyckelbiotoper. När ett skogsområde klassas som nyckelbiotop blir det omöjligt att sälja virket från skogen. Det blir i praktiken en svartlistning av skogen. Skogsägaren står i många fall utan möjlighet till ersättning och drabbas hårt ekonomiskt.

    Det är Skogsstyrelsen som bestämmer vilka skogsområden som är nyckelbiotoper och vad som ska krävas av ett skogsområde för att det ska kallas nyckelbiotop. Genom att avgöra var gränsen ska gå avgör man vilka skogar som ska få brukas eller inte. Ändå säger myndigheten att den inte har något inflytande på nyckelbiotopsinventeringens konsekvenser.

    Kristdemokraterna menar att nyckelbiotopsinventeringen måste avbrytas helt tills man har visat att den kan utföras på ett rättssäkert sätt där skogsägare inte fråntas sin brukanderätt utan ersättning. Även riksdagen har gjort ett tillkännagivande om att nyckelbiotopsinventeringen måste bli rättssäker. Det innebär bland annat att inget ska klassas som nyckelbiotop mot skogsägarens vilja, eller om det saknas medel att ersätta skogsägaren.

    Med regeringens tysta medgivande och i strid med riksdagens tillkännagivande har Skogsstyrelsen nu tagit fram en ny metod att inventera nyckelbiotoper. Med den föreslagna metoden bedöms ungefär en fjärdedel av den slutavverkningsbara skog som inte redan blivit reservat, bli nyckelbiotop. Det innebär att vart fjärde skogsområde som skogsägare vill avverka riskerar att stoppas av Skogsstyrelsen!

    Att ersätta skogsägare för all denna skog skulle kosta staten bortåt 50 miljarder kronor. Det är inte realistiskt i ett område där 14 procent av skogen redan är reservat och ännu mer har undantagits från skogsbruk på annat sätt. Istället riskerar skogsägarna att stå för kostnaden själva.

    Konsekvenserna går knappast att överblicka. Människor kommer inte kunna betala sina lån. Skog kommer inte accepteras som säkerhet av bankerna. Investeringar som skulle behövts kommer inte genomföras, med följdeffekter på arbetstillfällen långt utanför skogsbranschen. Det här är tillgångar som staten i praktiken tar från den region som behöver tillgångarna mest.

    En bra naturvård förutsätter tillit till skogsägarna och att staten håller skogsägarnas äganderätt högt. Nyckelbiotopsinventeringen i dess nuvarande form måste därför avbrytas.

    Kjell-Arne Ottosson, riksdagsledamot Kristdemokraterna Värmland
    Magnus Oscarsson, riksdagsledamot Kristdemokraterna Östergötland
    Liza-Maria Norlin, gruppledare Kristdemokraterna Sundsvall

    Miljö och energi · Landsbygd | Kjell-Arne Ottosson · Liza-Maria Norlin · koldioxid · Magnus Oscarsson · nyckelbiotop · reservat · skog · skogsägare · äganderätt