• Vi förbrukar inte – vi brukar

    Miljöpartisterna Brita Wessinger och Maria Gardfjell reagerade i en debattartikel den 31 juli (på st.nu och på allehanda.se) på vår debattartikel från den 17 juli gällande den nya formen för nyckelbiotopsinventering i nordvästra Sverige. En inventering som kommer att lägga en död hand över en fjärdedel av Sveriges produktiva skog och därmed slå hårt mot både markägare, skogsindustri och inte minst mot miljö och klimat.

    Skogen är vår stora konkurrensfördel i omställningen till ickefossilt och förnybart. Men ska skogen ge den största nyttan i kampen mot klimatförändringarna, då ska den brukas. I Sverige brukar vi skog, vi förbrukar inte, eftersom det för varje träd som avverkas måste planteras tre nya plantor. Det svenska skogsbruket är i allra högsta grad hållbart.
    Redan i rubriken på debattartikeln visar de båda skribenterna på miljörörelsens traditionella syn på Sveriges skogar; ”Har KD övergivit målen om att skydda våra skogar?”. Man skriver ”våra skogar”.

    Nej, det är inte ”våra skogar”. Det är någon, en privatperson eller ett företag som äger skogen, som förvaltar den genom att bruka den. Än en gång visar Miljöpartiet på att de inte ger mycket för vår grundlagsskyddade äganderätt. Vore det inte bättre att ni är ärliga och säger att ni vill socialisera all svensk skog, göra den till statlig egendom?

    När det gäller budgeten så skar vi ner där, precis som skribenterna säger, eftersom vi ville stoppa nyckelbiotopsinventeringen för att få en rättssäkerhet värd namnet kring förfarandet. Tyvärr är vi oerhört långt ifrån den rättssäkerheten. Därmed behövdes inte en så stor utgiftspost för detta ändamål. Trots löften till våra budgetberedningar om motsatsen visade det sig att några markägare tyvärr inte fick den ersättning de blivit utlovade. Hade vi suttit i regering hade vi självklart skickat in mer pengar då detta kom fram, just för att inte någon skogsägare skulle drabbas, det är för oss en självklarhet.

    Avslutningsvis skriver Wessinger och Gardfjell det återkommande mantrat om att nyckelbiotopsinventering bara är en viktig kunskapsinventering. Som vanligt ”glömmer man bort” att så fort ett område klassas som nyckelbiotop blir det, om än inte formellt, avverkningsförbud. Detta eftersom skogsindustrin genom certifieringar åtagit sig att inte ta emot virke från nyckelbiotoper. Därmed blir skogen i praktiken värdelös för markägaren, dessutom utan att någon ersättning utgår.
    För många markägare sker detta när man anmält en avverkning och man räknar med att få skörda av den skog man förvaltat. För det är just det förvaltarskap innebär. Man sköter det man äger genom att plantera, röja, gallra, avverka och plantera på nytt. När man förvaltar något vill man ge det ifrån sig till nästa generation i bättre skick än när man fick det.

    Att låta skogen ligga ”för fäfot” är så långt ifrån förvaltarskapstanken man kan komma.

    Kjell-Arne Ottosson, riksdagsledamot Kristdemokraterna Värmland
    Magnus Oscarsson, riksdagsledamot Kristdemokraterna Östergötland
    Liza-Maria Norlin, gruppledare Kristdemokraterna Sundsvall


    Ekonomi/skatter · Landsbygd | förvaltarskap · Kjell-Arne Ottosson · Liza-Maria Norlin · Magnus Oscarsson · nyckelbiotop · skog · skogsbruk