Vårdköerna måste kortas!

Vid psykisk ohälsa har man under flera år kunnat söka hjälp hos privata aktörer till samma kostnad som ett besök i den regiondrivna vården. De långa väntetiderna har därför hållits nere genom att många fått hjälp hos dessa.

Den 1 september började ett nytt avtal gälla. Det nya avtalet innebär att den valmöjlighet som funnits nu slopats och att flera privata aktörer tvingas lägga ner sin verksamhet. För många så innebär det mer väntan i en allt längre vårdkö. Det här är mycket oroväckande!

Är det här vad majoriteten (S, M och L) kallar tillgänglig och jämlik vård? Varför förlängdes inte ramavtalet när vi har så långa vårdköer? Vilka fler valmöjligheter tänker man släcka framöver?

Som politiker har vi ett ansvar att lägga fram politiska förslag som syftar till att få ner vårdköerna, inte det motsatta. Det här gäller inte minst för barn och ungdomspsykiatrin där köerna särskilt långa.

På regional nivå behövs ett utökat vårdval som öppnar upp för fler aktörer, inte färre. Övergången mellan verksamheter behöver också bli bättre. Vårdköerna har gjort att det blivit allt vanligare att det som patient känns som att man inte får återkoppling på remisser. Det här är en del av vårdens bemötande som man måste komma till rätta med.

Det räcker så klart inte med bara kortsiktliga åtgärder utan det behövs också långsiktiga satsningar. Här måste folkhälsoarbetet få större anslag och högre prioritet. Inte minst kan mer göras för att minska på livsstilssjukdomarna, ett område som Västernorrland ligger mycket högt i. En friskare befolkning minskar trycket på hälso- och sjukvården.

För att få en mer jämlik vård i hela landet föreslår vi en nationell vårdförmedling för att använda tillgänglig kapacitet på landets sjukhus. I partiets budgetförslag i riksdagen ingår att staten medfinansierar reskostnader för vård som förmedlas via vårdförmedlingen. En nationell väntelista upprättas för behandlingar med särskilt långa köer och där patienterna riskerar att fara särskilt illa av väntetiderna. Dessa behandlingar prioriteras hos den nationella vårdförmedlingen, för att säkerställa att vissa typer av behandlingar inte helt stannar av som ett resultat av att vård skjutits upp under pandemin. Och så, när det gäller barn och ungdomar är vårt förslag att all barn och ungdomshälsovård inklusive elevhälsan behöver få en huvudman.

Psykisk ohälsa är en av vår tids stora utmaningar det behövs en ny politik för att på riktigt säkra att vård och stöd finns där när man behöver.

Mona Hammarstedt (KD), gruppledare Region Västernorrland
Liza-Maria Norlin (KD), gruppledare Sundsvall

Etik och jämlikhet · Specialistvård | BUP · debattartikel · jämlik vård · Liza-Maria Norlin · livsstilssjukdomar · Mona Hammarstedt · psykisk ohälsa · reskostnader · uppskjuten vård · valfrihet · vårdförmedling · vårdköer · vårdval · väntetider · övergång