• Budgetanförande 1997

    Just nu pågår en livlig och angelägen debatt om sjukvård och äldreomsorg i vårt land. Den först i media, i olika lokala sammanhang, i partigrupper, ja, praktiskt taget överallt ute i samhället där medborgare möts.

    Kanske har debatten aldrig varit så intensiv och känts så nära för människor som nu. I riksdagens särskilda debatt onsdagen den 5 november – en debatt som kom tillstånd på begäran av Kristdemokraterna och Folkpartiet Liberalerna – presenterade de olika partiföreträdarna respektive partis politiska vilja i denna angelägna fråga.

    Varför har denna fråga fått så stor aktualitet på sistone? Ja, gång efter annan har vi t ex i media fått se de mest otillfredsställande vårdsituationer med, för att ta några exempel, överbeläggningar på sjukhus, långa besvärliga vårdköer, gamla patienter som drabbats av undernäring och törst och också med vidriga bensår som ett ytterligare lidande, ibland – utan överdrift – vanvård. Arbetssituationen måste många gånger kännas omöjligt för den hårt pressade personalen. Vi tror också att likartade förhållanden som dem vi sett finns på många platser.

    Vi är förtroendevalda, och som förtroendevalda har vi fått ett uppdrag, de nämligen att lyssna till människorna runt omkring oss, föra deras talan och på bästa sätt ta ansvar för att ge alla, var i länet man än bor, god vård. Det är en utmaning, alla larmrapporter till trots.

    Avgörande för den intensiva vårddebatten just nu är det växande gapet mellan behov och resurser och de prioriteringar som därför måste läggas, ett förhållande som vi i landstinget lever med – och kanske förresten i än högre grad gäller det kommunala ansvaret för äldreomsorg och vård. Våra pengar räcker inte till allt som vi skulle vilja se förverkligat. HSU 2000 har kartlagt framtidens behov och pekar på stora svårigheter för oss att klara vården och omsorgen. Ransonering snarare än överflöd av resurser tycks bli ett förhållande vi måste leva med.

    Alf Svenssons engagemang i vård- och omsorgsfrågor har med all rätt fått växande respekt, och i riksdagen har Kristdemokraterna lagt fram förslag för att budgetera mer pengar till vård och omsorg. I landsting och kommuner vill vi föra ut samma politik, så också här i vårt län.

    De äldre blir ju allt fler, och det är när vi blir gamla som vi behöver mest vård. Personal med uppgift att ge de svårast sjuka god omvårdnad måste behållas. Satsningar på geriatrik menar vi vara nödvändigt, och inte mindre nödvändigt är att skrota begreppet klinikfärdig. Det uttrycker ett cyniskt betraktelsesätt. Vi föreslår istället att man utarbetar en värdighetsgaranti som en slags förstärkt kvalitetsförsäkring. Vård i livets slutskede måste präglas av värdighet, omtanke och respekt för patienten. Mänsklig närhet kan inte ersättas av något annat. Principen ska vara att ingen ska behöva dö i ensamhet.

    Men larmrapporterna om vård och omsorg är många. Nationella barnpsykiatriutredningar t ex berättar om en alarmerande ökning av antalet anmälda barn. Därför föreslår vi kristdemokrater i vårt yrkande, att primärvården förstärks med nya kuratorer och psykologer. Det är vårt svar på att vi föreslagit behållandet av den lägre avgiftsfria åldersgränsen inom primärvården (barn upp till 12 år).

    Vi föreslår också ett skydd för pensionärers vårdavgifter, som innebär maximalt 60 kr per dag, när man är inlagd på sjukhus. Möjlighet ska finnas att minska avgiften ytterligare för personer med mycket låg inkomst.

    Vi hänvisar i övrigt till det gemensamma förslag som lagts av Centern, Folkpartiet Liberalerna, Sjukvårdspartiet och Kristdemokraterna.

    Vårt mål inför 1998 års budget är att omfördela medel och spara på andra håll, så att ingen i vården ska behöva avskedas.

    Yrkande:

    Gemensamt yrkande med Centern, Folkpartiet och Sjukvårdspartiet, sid 129 frånsett

    • att landstingsbidraget till hälso-/sjukvård föreslås till 2 640,8 mnkr

    Tilläggsyrkande:

    • att Primärvården förstärks med nya psykologer och kuratorer
    • att Barn- och ungdomspsykiatrin ska senast 1 juni 1998 kunna stärkas med 5 miljoner om köerna på så sätt kan kapas
    • att sjukhusavgifter för pensionärer maximeras till 60 kr per dag
    • att personal med uppgift att ge de svårast sjuka god omvårdnad bör behållas
    • att ur anslaget för oförutsedda utgifter anvisa 6,3 miljoner kronor (ej utnyttjade Persson-pengar från septembermötet)
    • att beslut om patientavgifter i § 133 lf 1997 kvarstår

    Budgetanförande av Berit Andersson i landstingsfullmäktige den 26 november 1997.

    Primärvård · Specialistvård | Berit Andersson · Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) · geriatrik · patientavgift