• Den svenska ensamheten kan brytas – satsa mer på äldreboenden och social aktivitet på recept

    13 procent av svenskarna har ingen nära vän som de kan prata med om vad som helst, enligt SCB. Det innebär att i Sundsvalls kommun bor ungefär 13 000 personer som saknar en nära vän.

    Antalet deltagare på en begravningsgudstjänst har halverats sedan 1990, och allt fler begravs utan en enda vän eller anhörig närvarande. 300 000 svenskar bedöms vara socialt isolerade, senast SCB mätte detta. Den ofrivilliga ensamheten är ett samhällsproblem som slår brett, drabbar i alla åldrar, alla samhällsklasser, stad som landsbygd.

    Men kanske drabbar ensamheten äldre och barn allra värst. Var tredje person över 85 år uppgav ensamhet och var sjätte var socialt isolerad senast SCB mätte, och det medför också hälsoproblem för många äldre. Bris rapporterar om att många barn känner ensamhet, ofta även när det finns vuxna i barnets närhet, men också i relation till sina jämnåriga. Det hänger ihop med barns psykiska ohälsa och barn som känner sig ensamma löper tre gånger högre risk att få icke godkänt i skolan.

    Inte ens när rönen om sambanden mellan ensamhet och ohälsa blivit överväldigande – ofrivillig ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning – har detta förhållningssätt ändrats.

    Men var har vi diskussionen om ensamhetens konsekvenser i Sverige? Det är uppenbart att vi här under lång tid haft en alltför snäv syn på människan när vi utformat reformer. Människans fysiska behov har dominerat i förhållande till de sociala, själsliga och andliga. Vi har alltför sällan vägt in hur politiska beslut påverkat relationer och mellanmänsklig gemenskap.

    Inte ens när rönen om sambanden mellan ensamhet och ohälsa blivit överväldigande – ofrivillig ensamhet är en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning – har detta förhållningssätt ändrats. Men nu måste vi sluta blunda för ensamheten och dess konsekvenser. Kristdemokraterna har förslag på ett 30-tal åtgärder för att bekämpa den ofrivilliga ensamheten och främja gemenskap. Vi vill bland annat:

    • Råda bot på äldreboendebristen, så att fler äldre får möjlighet att flytta till ett boende med gemenskapsmöjligheter. Vi vill bland annat se ett höjt investeringsstöd för äldreboenden, en äldreboendemiljard som går till de kommuner som ordnar plats i tid, och höjda viten för de som inte gör det.
    • Att sociala behov tydligare blir en del av biståndsbedömningen vid beslut om äldreboendeplats. Fler kommuner bör använda möjligheterna som finns i Socialtjänstlagen redan i dag. Samtidigt vill vi förtydliga lagen, så att det framgår tydligare att sociala behov utgör grund för att bli tilldelad plats.
    • Att social aktivitet bör kunna skrivas ut på recept inom vården, liksom det i dag skrivs ut fysisk aktivitet på recept. Ett nära samarbete med civilsamhällets organisationer kan innebära att fler får möjlighet att bygga meningsfulla sociala nätverk.
    • Genomföra ett pilotprojekt med så kallade sociala lotsar, där frivilliga som i sina jobb naturligt träffar folk, till exempel kaféägare, frisörer, eller skolpersonal, är uppmärksamma på om de träffar personer i behov av sociala kontakter och ser till att de som vill får kontakt med civilsamhällets organisationer, kommunen eller vården.

    Jakob Forssmed (KD), vice partiledare
    Liza-Maria Norlin (KD), gruppledare Sundsvalls kommun och förstanamn i kommunvalet

    Bilden överst av pixel2013 från Pixabay.

    Folkhälsa · Äldre | civilsamhälle · ensamhet · Jakob Forssmed · Liza-Maria Norlin · recept · värdighet