Hög tid att prioritera elförsörjningen

Sverige kommer att uppleva en allt större efterfrågan på el för att möta de behov som en ökad elektrifiering, industriomställning och nya förbrukningsmönster för med sig. Så ser framtiden ut. Hur vi lyckas hantera den utvecklingen är en helt annan fråga.

Stängningen av kärnkraftsreaktorer de senaste åren medför att delar av Sverige drabbas av effektbrist. Framför allt i södra Sverige ser vi hur man drabbas av nedläggning av energikällor som tidigare gett stabil elproduktion.

Trots återkommande larmrapporter från Svenska kraftnät, industrin och företagare kring den bristande elförsörjningen väljer regeringen att slå dövörat till och låta Miljöpartiet kontrollera frågan om våra mest grundläggande energibehov.

Vid årsskiftet 2020 togs Ringhals 1 ur bruk ett år efter att Ringhals 2 stängdes ner. Dessa har inte ersatts av någon planerbar kraft. Det är oansvarig politik.

I dagsläget har Sverige sex aktiva kärnreaktorer fördelat på tre kärnkraftverk. Följden av nedstängningarna blir att man under perioder kan komma att tvingas till ransonering av elkraft när inte elreserven eller importen räcker till.

Ett exempel på detta är oljekraftverket i Karlshamn som behövts köras igång vid flera tillfällen, just på grund av effektbristen i södra Sverige. Senast nu i februari. Resultatet av regeringens politiska vägval har lett till minskad beredskap och försämrad leveranssäkerhet. Den kalla årstid vi nu befinner oss i gör läget om möjligt ännu värre.

Utan en stabil elproduktion i syd hamnar elnätet i obalans vilket minskar överföringsförmågan från norr i en accelererande negativ spiral. Kärnkraften bidrar nämligen inte enbart med stora mängder ren el, den fungerar också likt en stötdämpare i elnätet.

Svenska kraftnät har under lång tid inte förmått att förstärka transmissionsnätet. Detta har under det senaste året lett till att prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige skenat. Under 2020 betalade elkunder över sex miljarder kronor mer för el än vad som behövts, men flaskhalsarna i överföringen gör att det har blivit så. Samtidigt har Svenska kraftnät kunnat tjäna mer än fem miljarder på att köpa el billigt i norra Sverige och låta kunder i söder betala dyrt för prisskillnaderna.

Vi kristdemokrater förordar en annan energipolitik. Vi anser att våra krav på leveranssäkerhetsmål, planeringsmål för elproduktion och större krav på marknadens aktörer måste implementeras skyndsamt.

Svenska kraftnät måste få i uppdrag att skyndsamt dubbla överföringskapaciteten i transmissionsnätet. Även regionnäten måste kraftigt förstärkas. Idag får bolagen inte bygga kapacitet på spekulation men om vi ska klara klimatmålen måste även regionnäten få ett motsvarande dubbleringsuppdrag. Det måste fokusera både på industrier som vill elektrifiera och på städernas allvarliga elbristsituation.

Kristdemokraterna föreslog 2009 att göra det möjligt för investeringar i ny kärnkraft, då handlade det om max tio reaktorer på tre platser. Vi vill att denna begränsning tas bort både vad gäller lokalisering och antal. Sverige bör också skyndsamt tillse att långsiktiga finansiella villkor för befintlig och ny kärnkraft, säkras.

Regeringens passivitet har gjort att varken svensk kärnkraft eller vattenkraft räknas som hållbart av EU. Kärnkraft använder mindre plats, färre råvaror och mindre avfall än något annat energislag. Vattenkraften är helt unik i sin förmåga att flexibelt kunna lagra och variera sin produktion. Båda uppfyller alla teknikneutrala kriterier på hållbarhet med stora marginaler. Att regeringen passivt låter organisationer som Greenpeace i Bryssel styra Sveriges energipolitik är både ansvarslöst och farligt.

Med ytterligare en nedlagd reaktor i Ringhals blir elnätet i syd väsentligt mer sårbart. Sverige kommer också tvingas importera fossil elproduktion varje gång det blir kallt.

Är det så vi vill ha det? Det tycker åtminstone inte vi kristdemokrater.

Kristdemokraternas förslag:

• Planeringsmål på 250 terawattimmar/år
• Dubbleringsmål för transmission- och regionnäten
• Leveranssäkerhetsmål
• Tillståndskrav på elmarknadens aktörer att bidra till målen
• Slopad begränsning för kärnkraft vad gäller antal reaktorer eller placering
• EU-politik som utvecklar och inte avvecklar svensk elproduktion

Camilla Brodin, KD, riksdagsledamot och energipolitisk talesperson

Ingemar Wiklander, KD, Majoritetsföreträdare Härnösand
Jan Myléus, KD, Kommunalråd Gävle
Erik Nilsson, KD Kommunalråd Karlstad
Bo Rudolfsson, KD, Kommunstyrelsens ordförande Laxå
Marlene Jörhag, KD, Örebro
Sivert Åkerljung, KD, Kommunalråd Ekerö
Jens Davidson, KD kommunalråd Haninge
Karl Henriksson KD, Kommunalråd Huddinge
Lennart Nilsson, KD, Järfälla
Karin Teljstedt, KD, kommunalråd Nacka
Erik Slottner, KD, borgarråd Stockholms stad
Eva von Wowern, KD Kommunalråd Täby
Maria Fälth, KD Kommunalråd Upplands Väsby
Anna Lipinska, KD kommunalråd Värmdö
Kristin Andersson, KD, Socialråd i Finspång
Denisé Cassel, KD, kommunalråd i Linköping
Eva-Britt Sjöberg, KD, Kommunalråd Norrköping
Annicki Oscarsson, KD, Kommunstyrelsens ordförande Ödeshög
Niklas Arvidsson, KD, Kommunalråd Borås
Jan Utbult, KD, Kommunstyrelsens ordförande Öckerö
Monica Samuelsson, KD, Kommunalråd Vetlanda
Ella Kardemark, KD Kommunalråd Halmstad
Bengt Germundsson, KD, Kommunstyrelsens ordförande Markaryd
Torsten Elofsson, KD, ordförande Malmö

Bilden överst av Наталья Лукина från Pixabay (Pixabay License).

Miljö och energi | elproduktion · effektbrist · energi · kärnkraft · Ingemar Wiklander · vattenkraft