• Höj skatten på det som skadar vår miljö

    Vi i Kristdemokraterna har länge drivit på för en grön skatteväxling för arbete och miljö. Vi är därför positiva till att regeringen nu går vidare med införande av en kemikalieskatt, som Alliansregeringen tog initiativet till.

    Men från Kristdemokraternas sida vill vi gå betydligt längre i den gröna skatteväxlingen. Vi har därför ett antal förslag i vårt alternativ till statsbudget. Vi vill höja skatter på miljöskadlig verksamhet och samtidigt sänka skatten på arbete och pensioner så att fler får behålla mer av sin egen inkomst varje månad.

    Plastpartiklar i vår miljö är ett växande hot mot världshaven, Östersjön och våra insjöar. Krafttag behövs för att minska användningen
    av konventionella plaster i engångsartiklar och ersätta dem med biologiskt nedbrytbara alternativ.

    Vi föreslår därför införandet av en ny skatt på plastpåsar i detaljhandeln på en krona per påse. Goda europeiska exempel finns, där
    liknande skatter har lett till drastiskt minskad försäljning av plastpåsar – med kraftigt minskad nedskräpning som följd.

    Modeindustrin ligger högt på listan över branscher med stor negativ miljöpåverkan. Ett exempel är industriell tillverkning och infärgning av tyg där föroreningarna ofta drabbar utvecklingsländer. I Sverige slängs dessutom omkring åtta kilo kläder och textil per person och år. Vi behöver få på plats bättre system för återvinning av textilmaterial.

    Flera spännande initiativ pågår redan hos ledande svenska möbel- och konfektionsföretag, men arbetet behöver trappas upp. För att öka användningen av återvunna material i nyproduktion av textil föreslår vi en råvaruskatt på ickeåtervunna textilier på tio kronor per kilo. Detta beräknas ge en intäkt till statskassan på i storleksordningen en miljard.

    OECD har riktat kritik mot de svenska reglerna som innebär att vissa delar av industrin antingen är undantagen från energi- och koldioxidskatterna eller är berättigad till nedsättningar i dessa skatter.

    Förra året valde regeringen att höja koldioxidskatten för diesel i gruvindustriell verksamhet. Nu vill vi höja den fullt ut. För ytterligare klimateffekt föreslår vi också att energiskattebefrielsen för samma fordonstyp tas bort.

    Torv är ett energislag som i dag varken beskattas med koldioxid- eller energiskatt. Aktuella studier visar att torv ur växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år. Vi anser därför att skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv bör tas bort. Den höga andelen materialåtervinning av avfall i Sverige är naturligtvis positiv och vi vill verka för att den ska öka ytterligare. I avfallshierarkin är dock energiåtervinning, det vill säga förbränning av sopor, den näst sämsta lösningen ur klimatsynpunkt.

    Vi vill därför införa en skatt på förbränning av osorterade sopor med 100 kronor per ton för att öka materialåtervinningen och minska utsläppen av miljöfarliga ämnen och koldioxid.

    Per Sundin, andre vice ordförande i partidistriktet (KD)
    Lars-Axel Nordell, riksdagsledamot och miljöpolitisk talesperson (KD)

    <!–Debattartikeln har även publicerats på allehanda.se den 25 november och i Tidningen Ångermanland den 26 november 2016–><hr/>

    <em>Bilden överst av <a href=”https://pixabay.com/sv/users/sergeitokmakov-3426571/?utm_source=link-attribution&utm_medium=referral&utm_campaign=image&utm_content=4855507″>Sergei Tokmakov</a> från Pixabay (<a href=”https://pixabay.com/sv/service/license/”>Pixabay License</a>).</em>

    Ekonomi/skatterMiljö och energi | energiskatt · engångsartiklar · kemikalieskatt · koldioxidskatt · Lars-Axel Nordell · OECD · Per Sundin · plast · plastpåsar · skatter · skatteväxling · torv · återvinning