Interpellation: Redovisning av resurser till vården med ny regering

Resursfrågorna till sjukvården har varit föremål för omfattande debatt mellan politiker, bland sjukvårdspersonal och hos allmänheten. Hälso- och sjukvården tillhör välfärdens hjärtefrågor. Det handlar om medicinsk kvalitet och trygghet för den enskilde patienten i utsatta lägen och när krafterna sviktar. Därför har sjukvården varit, är och kommer att förbli en kärnfråga i välfärdsdebatten.

Landstingsförbundets kongress 1994 i Göteborg – med representation från alla partier och alla landsting – beslutade på förslag från oss kristdemokrater att verka för bibehållna resurser. Landstingsförbundets styrelse fick i uppdrag att till regeringen framföra sjukvårdssektorns krav på att det extra resurstillskott på 4,2 miljarder kr som landsting och kommuner erhöll 1994 skulle behållas 1994. Motivet var att kunna bibehålla och höja vårdkvaliteten samt trygga en god vård och omsorg särskilt för de äldre. Det är mindre än ett år sedan detta enhälliga beslut togs av oss sjukvårdsansvariga. En titt i den nye finansministerns budgetförslag från januari 1994 ser man tyvärr inga spår av att han lyssnat på detta enhälliga krav från sjukvårdssektorn. Tvärtom. Budgetpropositionen från januari och det som kommit fram om kompletteringspropositionen den 25 april går i rakt motsatt riktning.

I ord har socialdemokratiska statsråden, före och efter valet, envist upprepat att man inte ska göra indragningar från kommuner och landsting. ”Verksamheterna ska inte drabbas”. Ni vädjade i valrörelsen om att få egen majoritet i kommunerna, landstinget och i riket. Ni fick det i landstinget samt i alla länets kommuner utom en. Men detta betyder inte mycket när verkligheten nu tränger sig på. För gamla och sjuka är det handlingarna som räknas. Nytt skatteutjämningssystem, höjningen av egenavgifterna, samt EU-avgift som inte kompenseras är effektiva sätt att plocka bort pengar från hälso- och sjukvården.

Behoven inom hälso- och sjukvården är väldokumenterade. Den statliga Prioriteringsutredningen har också i sitt slutbetänkande ”Vårdens svåra val” visat på vikten av att resurser finns för de patientgrupper som har svagast röst men oftast störst behov. Detta gäller välkända patientgrupper som de svårt och långvarigt sjuka. Grunden till den politiska enigheten om en samhällsfinansierad vård är att den svenska allmänheten önskar en villkorslös ”garanti” om god vård när behoven är som störst och kostnaden som högst. Prioriteringsutredningen skriver i sammanfattningen sid 33: ”Det är utredningens mening att prioriteringen mellan olika välfärdsområden i grunden är en politisk fråga. … Prioriteringsutredningen anser att de etiska principer som föreslagits för prioriteringar inom sjukvården borde kunna vara styrande för prioriteringar inom hela välfärden. Människovärdesprincipen har en allmän giltighet i det svenska samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen innebär att man i första hand satsar på de grupper som man bedömer har störst behov vid en samlad överblick av välfärdssamhällets tjänster.”

Med hänvisning till ovanstående vill jag rikta följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande, landstingsrådet Stig Andersson:

1. Vilka är de ekonomiska effekterna för vårt landsting när det gäller nya skatteutjämningen, höjningen av egenavgifterna (uteblivna skatteintäkter) och höjningen av arbetsgivaravgiften?
2. Tycker du att det finns överensstämmelse mellan de socialdemokratiska beskeden i valrörelsen om att kommuner och landsting skulle skyddas från indragningar och de nu kända förslagen från den socialdemokratiska regeringen som drabbar vårt landsting mycket kraftigt?
3. Anser du – med tanke på vad prioriteringsutredningen skriver – att regeringen vid fördelningen av de ekonomiska bördorna visar respekt för de mest angelägna behoven när man nu underminerar resurserna till hälso- och sjukvården via indirekta sparbeting?

Sollefteå den 20 april 1995
Sverker Ågren (KdS)

Ovanstående är en interpellation till Landstingsstyrelsens ordförande

Ekonomi/skatter · Jämlikhet | interpellation · regeringen · skatteutjämningssystem · Socialdemokraterna · Sverker Ågren