• Sköt jaktfrågorna nationellt

    26 maj är det val till Europaparlamentet. Många jägare i Sverige känner sig oroade över EU:s makt över jaktfrågorna och befarar att EU:s bestämmelser om jakt och viltvård ska utökas ytterligare.

    Redan i dag regleras för mycket av de jaktrelaterade frågorna på EU-­nivå. Vi kristdemokrater anser att viltförvaltningen behöver decentraliseras – från europeisk nivå till nationell nivå och från nationell nivå till regional nivå. EU:s regelverk för skydd och förvaltning av vilda djurstammar ska anpassas efter de olika nationella förutsättningarna.

    Beslut om skydd av vilda djur och hotade arter är en fråga där medlemsstaterna i högre grad ska återfå beslutsmakten. Här krävs flexibilitet med hänsyn till de mycket olika naturliga förutsättningar som finns inom unionen. Djur eller växtarter som är hotade i södra Europa kan vara talrika på ett skadligt sätt i de nordliga medlemsländerna. Jakten på skarv är ett exempel på där en nödvändig begränsning av den svenska populationen försvåras av regler från EU.

    Vi kristdemokrater säger att jaktfrågorna i första hand ska skötas nationellt. De olika medlemsländerna skiljer sig mycket när det gäller jakttradition och tillgång till och synen på naturen och dess resurser. Förvaltningen av de vilda arterna, inklusive beslut om regler för skyddsjakt och licensjakt, ska ligga på varje land. När detta skrivs väntar vi på EU-domstolens utslag angående om Finland har rätt att bedriva licensjakt på varg. Så vill vi inte ha det. Makten över jakten ska ligga hos de folkvalda nationella politikerna. Jaktfrågorna är kopplade till EU:s politik för artskydd. Därför vill vi uppdatera EU:s art-­ och habitatdirektiv. Det måste bli smidigare att flytta arter mellan olika hotklassningar i takt med att populationerna växer eller krymper. I dag krävs enhällighet i ministerrådet för att flytta en art från listan över djur som anses kräva ”noggrant skydd”. Detta har hittills aldrig gjorts. Det bör också skrivas in i direktivet vilka processuella regler som ska gälla för prövning av beslut som kan beröras av direktivet.

    Ibland övertolkas också EU-regler av svenska politiker. Ett exempel på detta är vapendirektivet. S-MP­-reg­eringen vill att svensk vapenägare ska regleras hårdare än övriga europeiska jägare. Kristdemokraterna motsätter sig förändringar som innebär att laglydiga medborgares innehav av jaktvapen ska försvåras. Vapendirektivet är redan som det är i hårdaste laget och riktar fokus mot lagliga vapenägare snarare än mot kriminellas innehav av illegala vapen. Men motivet till att direktivet kom till var att komma åt terrorism och organiserad brottslighet. Dessa använder ytterst sällan jaktvapen.

    Liza-Maria Norlin (KD), toppkandidat europaparlamentsvalet
    Kjell-Arne Ottosson (KD), riksdagsledamot och jaktpolitisk talesperson


    Landsbygd | jakt · Kjell-Arne Ottosson · Liza-Maria Norlin · vapendirektivet · vapenägare · viltvård