• Slår på redan liggande bönder

    Jordbruket sysselsatte vid 1800-talets mitt cirka 80 procent av Sveriges befolkning innan industrialismen och urbaniseringen nådde även våra breddgrader.

    I dag representerar jordbruket knappt två procent av BNP, jämfört med 34 från industrin och 64 från tjänstesektorn – en ekonomisk omställning av bibliska proportioner.

    Siffror från jordbruksverket visar att antalet mjölkbönder har halverats på ett decennium, samtidigt har antalet mjölkkor och mängden producerad mjölk bara minskat med cirka en tiondel.

    Svenska enskilda jordbruk har blivit större men färre, produktivitetsutvecklingen och ny teknik har gjort att kvarvarande bönder nu kan sköta fler djur med samma arbetsinsats, stordrift har blivit lösningen. Svenska bönder tävlar numer på en öppen marknad mot bönder från andra länder inom EU med ofta sämre djurskyddsregler och statliga subventioner som gör att Arla ur företagsekonomisk hänsyn inte kan betala det literpris till bönderna som de behöver för att få verksamheten att gå ihop.

    Efter sanktionerna mot Ryssland har Arla tappat cirka en miljard i intäkter och utbudet är för stort för att rättfärdiga högre priser.

    Larm efter larm lyder om att fler och fler bönder går i konkurs, men på riksplan verkar inte mycket hända. Sverige är i dag självförsörjande på spannmål, men bara till 50 procent på mjölk samt gris- och nötkött.

    Om Sverige isoleras räcker hälften av våra dagliga livsmedel bara i cirka tio dagar enligt Sven Lindgren, ordförande i Civilförsvarsförbundet. Att bönderna håller våra landskap öppna är en annan positiv bieffekt av att ha en stark jordbrukssektor.

    Om svenska bönder skall överleva på sikt måste upphandlingsregler förenklas så att kommuner och landsting kan köpa svenska livsmedel i stället för att bara se till lägsta pris – för vad är poängen med bra djurskydd om man inte betalar priset för det? Bönder är företagare, Kristdemokraterna har och kommer att fortsätta verka för att minska regelkrånglet. Det måste bli lättare att bedriva småskaliga jordbruk och gårdsförsäljning om vi ska kunna möta framtida utmaningar med självförsörjning och klimatomställning – det är på lång sikt ohållbart att importera majoriteten av våra livsmedel.

    Jordbrukarna måste få långsiktiga förutsättningar att driva sitt arbete och bli kompenserade för de ökade kostnader som är sammankopplat med att ha starka miljö- och djurhållningsvillkor.

    Svenska kunder är villiga att betala mer för svensk mjölk, något som till exempel Facebook-kampanjen ”Svensk mjölk, JA TACK” med i dagsläget cirka 30 000 likes visar på.

    Kristdemokratiska riksdagsledamoten Magnus Oscarsson bjöd i januari in till seminariet ”Mjölkens dag” i riksdagen där 120 personer, däribland bönder, representanter från jordbruksdepartementet, livsmedelsbranschen, och mejeribolagen deltog.

    Magnus lyfte frågor om inrättande av en mjölkkommission, säkrat jordbruksstöd, men framförallt om lägre skatt på handelsgödsel och lägre kilometerskatt för mjölkbilarna.

    Den sittande regeringen går nu i rakt motsatt riktning och höjer skatt på transporter och gör det dyrare och krångligare att driva företag, något som slår på de redan liggande bönderna.

    Den rödgröna regeringen verkar inte trivas särskilt bra i öppna landskap, de verkar i alla fall inte bry sig om bönderna.

    Robin A. Håkansson, distriktsordförande KDU Västernorrland
    Robert Barkéus, KDU Västernorrland

    Landsbygd | bönder · Civilförsvarsförbundet · gårdsförsäljning · handelsgödsel · kilometerskatt · livsmedelsförsörjning · mjölk · mjölkkor · Robert Barkéus · Robin Håkansson · spannmål · öppna landskap