Svar på interpellation om bruk och missbruk

Elisabet Strömqvist, ordförande i hälso- och sjukvårdsdelegationen, lämnade följande svar på Maude Westmans interpellation om bruk och missbruk:

I interpellationen frågas om det finns några riktlinjer eller strategier hur vi skall arbeta framåt för att nå det uppsatta målet i planen för ”En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård”.

Med den som utgångspunkt utarbetade primärvården under 2006 en handlingsplan för minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning. Planen innehåller riktlinjer för hur arbetet skall bedrivas och indikatorer för uppföljning. Den första uppföljningen utifrån indikatorerna kommer att ske vid årsskiftet 2007- 2008.

Inom målområdet sker ett nära samarbete mellan landstinget och kommunerna i länet. Länets samtliga kommuner har fastställda drogpolitiska handlingsprogram/motsvarande. Syftet med handlingsprogrammen är att skapa tydliga regler och bedriva effektiv tillsyn. Landstingets folkhälsoplanerare medverkar i utarbetandet av dessa och i genomförande av aktiviteter lokalt och regionalt.

Inom målområdet sker också samverkan mellan primärvården, länets livsstilsenheter och sjukhusvården. Samverkan sker även med frivilligorganisationer, Länsstyrelsen och med Statens folkhälsoinstitut.

Landstinget Västernorrland har initierat och samordnat arbetet med att införa en enhetlig metod för hälsosamtal i skolan. I länets kommuner erbjuder skolsköterskorna alla elever i förskoleklassen, årskurs 4, 7 och årskurs 2 på gymnasiet ett hälsosamtal. I skolår 7 och på gymnasiet svarar eleverna om de röker, snusar eller dricker alkohol. Resultatet från hälsosamtal sammanställs och redovisas på landstingets hemsida och i kommunvisa rapporter med undantag för Härnösands kommun som enbart redovisar body mass index BMI.

Årligen genomförs också med hjälp av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning CAN en enkät om skolungdomars alkohol och drogvanor. Dessa uppgifter utgör ett viktigt underlag för det drogförebyggande arbete i samverkan mellan landstinget, kommunerna, frivilligorganisationer och andra aktörer i samhället.

Kompetenshöjande insatser för skolpersonal och föräldrar genomförs kontinuerligt. Syftet med dessa är att gynna ungdomars positiva utveckling, klargöra vikten av föräldrars attityder till ungdomar och alkohol samt att stärka samspelet mellan föräldrar och barn/unga.

För utveckling av det alkoholförebyggande arbetet i primärvården fick primärvården efter ansökan 600 000 kronor år 2007 från Regeringskansliet i det så kallade Riskbruksprojektet. Syftet med insatserna är att hälso- och sjukvårdspersonalen får verktyg för tidig upptäckt av riskdrickande hos patienterna och för rådgivning. Medlen har under våren använts till utbildningsinsatser i motiverande samtal för personal inom mödra- och barnhälsovård samt för annan personal vid vårdcentraler. Personalen vid ungdomsmottagningar kommer att ha en gemensam seminariedag under hösten för att lägga upp strategier och inventera vad som görs i dag samt vilka insatser som behövs när det gäller ungdomar och alkohol. Riskbruksprojektet styrs och koordineras utifrån lokala, regionala och nationella för-hållanden och ambitioner. Verksamhet inom ramen för projektet redovisas återkommande till Regeringskansliet och Statens folkhälsoinstitut. Primärvården har den samordnande rollen.

De verksamheter i primärvården som främst arbetar med måluppfyllelse av det här aktuella folkhälsomålet är mödra- och barnhälsovården och ungdomsmottagningarna.

I primärvården har PrimärvårdsCentrum en strategisk roll i folkhälsoarbetet där sker metodutveckling, bland annat har metoden ”Barns tankar om alkohol” utarbetats vid enheten. Denna metod används systematiskt vid föräldrasamtal inom barnhälsovården i hela länet och har också fått nationell spridning.

Vid ungdomsmottagningarna i länet samtalar man om bruk och missburk av alkohol vid det individuella besöket. Det ingår i anamnesen att ta reda på hur mycket man dricker och hur ofta. Om någon visar riskbeteende så uppmärk-sammas detta och bland annat genom att erbjuda samtal med kurator. Vid utåtriktat arbete i skolorna tar man upp frågan om alkoholbruk och vilka konsekvenser det kan medföra. För ungdomsmottagningarna är samverkan med kommunerna (skola, socialtjänst) en viktig del av arbetet. Alla högstadieelever får göra ett studiebesök på mottagningarna där de informeras om verksamheten och vad de kan få hjälp med.

Regional samverkan sker också inom alkoholområdet på uppdrag från regeringen genom Regionala Rådet i alkohol och drogfrågor. I rådet finns representanter från olika myndigheter i länet (polisen, kommunerna, skattemyndigheten, länsstyrelsen och landstinget). En särskilt ansvarig person är därför utsedd för dessa frågor. Erfarenhetsutbyte, diskussion och information om aktuella frågor ingår i uppgifterna. Gemensamma möten hålls med Länssamarbetsgruppen i drogfrågor (LÄSAM) där bland annat nykterhetsrörelser representeras.

I interpellationen ställs frågan om landstinget behöver fler tydliga och mätbara mål samt strategier för att nå dessa.

Målet med att barn och ungdomar under 18 år inte skall dricka alkohol kan inte anses vara otydligt särskilt med tanke på att ingen alkoholförsäljning får ske till dessa ungdomar. Målet kan upplevas som ouppnåeligt med tanke på den verklighet som beskrivs, men inriktningen måste ändå vara att nå dit.

Strategier för måluppfyllelse finns i mödravården, primärvården och vid ungdomsmottagningarna i länet.

För att ytterligare intensifiera det förebyggande arbetet till exempel vid en revidering av folkhälsomålen skulle man kunna komplettera dessa med en handlings- och aktivitetsplan i samråd med berörda verksamheter.

Härnösand den 25 oktober 2007

Elisabet Strömqvist
Ordförande hälso- och sjukvårdsdelegationen

Utdrag ur landstingsfullmäktiges protokoll 24-25 oktober 2007 § 135:

Maud Westman tackade för svaret.

I detta ärende yttrade sig även Lars-Olof Olsson och Sverker Ågren.

Folkhälsa · Primärvård | alkohol · interpellationssvar · Maude Westman · missbrukSverker Ågren ·