Trygghet och frihet att välja i sjukvården!

Ett hälso- och sjukvårdspolitiskt valmanifest för Västernorrland

Kristdemokraterna är ett värdeorienterat idéparti. I detta hälso- och sjukvårdspolitiska manifest inför 2006 års val presenterar vi ett antal viktiga frågor. Manifestet inleds med en sammanfattning av vårt vårdpolitiska valmanifest, med fyra aktuella krav och vallöften för hälso- och sjukvården i Västernorrland.

Fyra krav och vallöften:

1. Vårdgaranti som fungerar i hela länet!
2. Psykiatri som ska bli den bästa i landet!
3. Familjecentraler i varje kommun
4. Äldrevård med läkarmedverkan i alla kommuner!

Många års misshushållning av ekonomi och personal har påtagligt försämrat hälso- och sjukvården i vårt län. Stora neddragningar har tvingats fram för att sänka kostnader, trots en stor skattehöjning 2003. Länets slutenvård har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Det är stor risk att detta leder till sämre vårdkvalitet och det är därför viktigt att den kontinuerligt mäts och registreras. Effekterna måste noggrant följas så den medicinska säkerheten är hög och att vårdgarantin kan hållas.

Kristdemokraterna vill höja hälso- och sjukvården till en nivå som ger alla medborgare trygghet när hälsan sviker eller olyckor inträffar.

För detta behöver vi förstärka vårdsektorn med mer pengar, dels för att säkerställa god äldrevård, dels för att kunna ge likvärdig sjukvård i hela länet och även för att tillvarata medicinsk utveckling och ge möjlighet till forskning. Vår allvarligt menade vilja att ge vården mer resurser visar vi i riksdagsmotioner liksom i konkreta ageranden i kommuner och landsting där vård och omsorg ges företräde vid prioriteringar mellan olika sektorer.

Att sätta patienten i centrum är inte bara en fråga om rättigheter, information och kunskap. Mötet mellan patienten och vårdpersonalen är avgörande. Patientens uppfattning om vårdens kvalitet grundas ofta på upplevelsen av hur han/hon blivit bemött. Ett bra bemötande skapar en förtroendefull relation mellan patienten och vårdpersonalen. Mötet måste därför präglas av respekt och lyhördhet för individens integritet och situation. Därför måste personalen ha rätt kompetens för att kunna möta patientens oro och informationsbehov.

Vårdcentraler som är lätta att nå och har tid för dig!

Tillgänglighet till vårdcentralerna i Västernorrland är mycket skiftande. Vi kräver att varje vårdcentral är lätt att nå via telefon, besök eller e-post. Det ska finnas läkare och annan personal som har tid att träffa den som behöver dem. Vårdgarantin ska fungera! Ett sätt att utöka tillgängligheten är att ha kvällsöppna vårdcentraler. Varje kommun i länet ska ha en vårdcentral som har öppet minst en kväll i veckan.

Anhöriga behövs – ta vara på frivilliginsatser!

Anhöriga svarar för ungefär två tredjedelar av äldreomsorgen och hemsjukvården och den utförs ofta oavlönat. Därför är det viktigt att anhörigas insatser i vården uppvärderas. Varken äldreomsorgen eller sjukvården klarar sig utan anhörigas insatser. De stödinsatser som finns idag behöver ses över och utökas. Vi vill arbeta för att anhöriga som vill och önskar vårda sina nära och kära hemma ska ha rätt till stöd såväl ekonomiskt som i form av avlastning. De stödinsatser som finns idag bör därför byggas ut, i form av att utöka möjligheten till ledighet för vård av anhörig vid livets slut från nuvarande 60 dagar till 90 dagar. Vi vill även förbättra villkoren beträffande vårdbidrag för svårt sjukt barn.

Sjukvården och kommunerna måste bättre ta tillvara insatser från frivilligorganisationer. Att få hjälp med praktiska göromål eller att bara ha någon att prata med, en medmänniska, skapar trygghet i vården.

Ge patienten frihet att välja!

En viktig del för att uppnå en framgångsrik behandling/rehabilitering är att patienten själv är delaktig. Vi vill införa en värdighetsgaranti som en form av utvidgad vårdgaranti för att få helhet i vården.

Vi vill förstärka patientens ställning och ge större möjligheter till ett fritt läkarval. En familj ska kunna välja samma familjeläkare, i privat eller offentlig regi. Detsamma gäller tandvården. En barnfamilj ska kunna välja samma tandläkare, oavsett om man väljer att gå till folktandvården eller till en privattandläkare.

Satsa förebyggande!

Ett framsynt förhållningssätt är att ligga steget före innebär. Hälso- och sjukvården ska tillsammans med andra som till exempel kommun, försäkringskassa och folkrörelse arbeta strategiskt för att förebygga sjukdomar och främja hälsa. Det räcker inte med ”brandkårsutryckningar” eller avgränsade punktinsatser. Om folkhälsoarbete ska ge resultat krävs ett långsiktigt, strategiskt arbete och en bred mobilisering i samhället.

Vi ser idag flera negativa utvecklingstendenser där livsstilen har stor betydelse. Övervikt ökar i alla åldersgrupper och alla socioekonomiska grupper. Alkoholkonsumtionen ökar generellt och kanske mest markant bland yngre. De psykiska besvären ökar både för dem på och utanför arbetsmarknaden. Om inget görs kommer många länsinvånare att drabbas av onödigt lidande och för tidig död samtidigt som kostnaderna för att behandla livsstilssjukdomarna mångdubblas.

Familjens betydelse för barn och ungdomar kan inte nog värderas. Det är samhällets uppgift att stödja och hjälpa familjer i sitt ansvarstagande. Barnavårdscentralen når samtliga småbarnsföräldrar bland annat genom hembesök. De har därmed en unik möjlighet att förebygga och sätta in resurser för att barn inte ska fara illa.

Ett bättre samarbete måste komma till stånd mellan kommun och landsting för att stödja familjen i ett tidigt skede. Här har Familjecentralerna kommit att få en stor betydelse på orter där de bedriver en fungerande verksamhet. Därför är vårt mål att alla kommuner ska ha fungerande Familjecentraler.

Bekämpa kvinnomisshandel och övergrepp på barn!

Övergreppen och misshandeln av kvinnor och barn ökar och blir allt grövre. Vid sjukhus, vårdcentraler och tandvård ska finnas utbildad personal som kan identifiera misstänkta övergrepp. Behandlingsplaner ska finnas och ses över regelbundet vid varje vårdenhet. Ett samarbete med polisen är naturligt, inte minst med tanke på att förebygga. Vi förutsätter att polisen ges tillräckliga resurser för att fullgöra denna del av sitt ansvarsområde.

Låt vårdpersonalen vårda!

Allt fler administrativa uppgifter läggs på läkare och sjuksköterskor. Detta är en misshushållning med den medicinskt utbildade personalen och stjäl tid från patienterna. Bara för att en läkare är en skicklig kirurg behöver det inte innebära att han eller hon därmed också är en lämplig administratör.

Vi vill att sjukvårdspersonalen ska göra det som de är bra på och har utbildning för, det vill säga vårda. Därför måste ett mångprofessionellt arbetslag finnas runt patienten, där var och en utgör en trygg och självklar del i ett team.

För att fullgöra ett gott arbete är det bra att vara en del av ett arbetslag. Stödet från omgivningen betyder ofta mycket för att känna tillfredsställelse med sin arbetsuppgift. Att skapa en teamkänsla även i vårdyrken ser vi som angeläget. Vi tror att man genom uppmuntran och teamarbete kan utföra ett bättre vårdarbete samtidigt som man förebygger stress och utbrändhet. Det är viktigt att man hjälps åt för att vården ska bli så bra som möjligt för den enskilde patienten.

Gemensam värdegrund

Tydliga mål ska formuleras i en policy som ska garantera ett värdigt förhållningssätt inom hälso- och sjukvården som i sin tur skapar tillit och tilltro. Policydokumentet ska vara till stöd och vägledning för all personal i det dagliga arbetet.

Värdegrundsarbetet ska genomsyra all verksamhet och ingå i kvalitetssystem, konti­nuerlig uppföljning och utvärdering samt vara en grund för hela hälso- och sjuk­vården. Personalen måste också få förutsättningar för att arbeta utifrån värde­grunden.

Värdegrunden ska bygga på de värderingar som finns i hälso- och sjukvårdslagen och på det synsätt som bland andra företräds av FN och Världshälsoorganisationen WHO.

Läkedom också för själen!

Människan består av ande själ och kropp. När kroppen inte mår bra ökar även de sociala behoven av trygghet, närhet och gemenskap. Utan detta blir den sjuke ännu mer utsatt och ensam, vilket kan inverka negativt på tillfrisknandet. Det är därför i hög grad motiverat med en väl utbyggd närsjukvård, där man kan få hjälp nära hemmet och där anhöriga och vänner lätt kan besöka den sjuke, när inläggning är av nöden.

I det mångprofessionella arbetslaget är även personal med kompetens inom det psykosociala området betydelsefulla. Till varje vårdcentral bör en kurator eller psykolog finnas knuten.

Sjukhuskyrkan – en del av vården

Sjukhuskyrkan har utvecklats till en allt viktigare del av vården. Den är en resurs för såväl patienter, anhöriga som vårdpersonal. Sjukhuskyrkan finns tillhands vid sjukdomskriser, efter dödsfall och andra livskriser och kan på ett professionellt sätt möta patientens existentiella och andliga behov. Samtidigt utgör också sjukhuskyrkan en resurs i arbetet kring vårdetiska och medicinsk-etiska frågor.

I sjukhem och andra former av boenden bör sjukhuskyrkan kunna verka på samma villkor som inom vården.

Vård i tid utan köer!

Inom ett flertal diagnoser uppfyller landstinget inte sitt åtagande enligt vårdgarantin.  Åtgärder behöver sättas in så att väntetiderna kortas. Vårdköer kan bearbetas på flera olika sätt. De vårdcentraler och kliniker som har problem med vårdköer måste arbeta mycket aktivt med sina patientkontakter. Varje verksamhetschef ska uppmuntras att genomföra minst ett projekt för korta väntetider varje år. Resultaten ska redovisas till patienterna.

Vårdplatser utifrån vårdbehov!

Den medicinska utvecklingen har gått mot allt kortare vårdtider och mot att allt mer sjukvård kan skötas polikliniskt, det vill säga att patienten efter behandlingen kan få åka hem samma dag. Detta är bra. Men i takt med nedskärningarna inom vården tvingas dock en del patienter hem allt tidigare, vilket kan riskera säkerheten och tryggheten för patienten. Bristen på vårdplatser efter de nedskärningar som gjorts är i dag ett växande problem.

En av orsakerna till köerna för operation är att man saknat vårdplatser. Antalet vårdplatser på sjukhusen i vårt län har reducerats med mer än hälften under 10 år. Bristen på vårdplatser leder nu till störningar i patientflödet och flera kliniker påverkas. De senaste årens minskning av vårdplatser har inte haft medicinska motiv utan nästan uteslutande varit en följd av att sjukhus och klinikledning saknat ekonomiska resurser.

Verkligheten på våra sjukhus, så som vi ser den, är att färre vårdplatser inte leder till en förbättrad sjukvård. Tvärtom tror vi att det inom vissa delar av sjukvården behövs fler vårdplatser för att nå en effektiv operationsverksamhet och behålla en god eftervård. Vi föreslår en utökning av vårdplatserna inom t.ex. psykiatrin för både barn/unga samt vuxna. Dessutom vill vi ha en boendegaranti inom den kommunala äldreomsorgen, så att väntetiden begränsas till tre månader. Den är en viktig del av den Trygghetsgaranti som vi föreslår ska införas i hela landet. (Se skiss på sidan 8!)

Jämställd hälso- och sjukvård

Landstingets verksamhet ska utgå från ett jämställdhetsperspektiv. Det finns skillnader mellan kvinnor och män i sjuklighet, behandling och bemötande. Könsperspektivet i vården har ännu inte slagit igenom fullt ut i landstinget. Forskningsrapporter har visat den särskilda utsatthet som uttrycks i ohälsotalen hos lågutbildade kvinnor. Denna fråga, som griper in i flera olika samhällssektorer, kräver övergripande samsyn och strategi.

Landstinget bör ta fram särskilda jämställdhetsindikatorer och den statistik som finns på kliniknivå ska könsuppdelas. Utbildning om att integrera könsspecifika kunskaper om vård och behandling i det dagliga arbetet ska ges kontinuerligt.

Uppskattad och säker vård

Landstinget behöver ett gemensamt system för patientutvärderingar som uppfyller krav på enkelhet och snabbhet och som ska ge möjligheter till jämförelser och analys och en resultatredovisning samt ge trovärdiga resultat. Vi kan hittills se att vi ligger långt efter de bästa landstingen men jämförelserna är ibland svåra att förstå. För att kunna utveckla vården måste vi ändå eftersträva fler jämförande beskrivningar.

Det är tyvärr inte ovanligt att patienter drabbas av skador i samband med vård. Ibland är de oundvikliga eller omöjliga att förutse. Men det sker många skador och även dödsfall som kan förhindras! Arbetet med att höja patientsäkerheten i vården måste ges hög prioritet. Med utgångspunkt i internationell statistik bör vi kunna undvika 125-150 dödsfall per år i vårt landsting. Nationella förebilder för arbetet finns och bör tas till vara. Vi vill ha större öppenhet om avvikelser, fakta från kvalitetsregister och effektiv uppföljning av incidenter och fel som inträffat. Dessutom bör patientförsäkringen även omfatta briser i information till patienten i samband med vård.

Läkarmedverkan vid alla äldreboenden!

Trots många goda försök behöver samverkan mellan kommuner och landsting när det gäller läkarmedverkan i de äldreboenden bli mycket bättre. Denna läkarmedverkan får inte bara stanna på papperet utan måste bli en verklighet till glädje och trygghet för länets äldre. Vårt landsting får inte sätta snäva gränser för sitt sätt att ge vård. Det är viktigt att personalen gör sig tillgängliga, både för äldreboende och för personal i hemtjänsten. Att nå en teamkänsla för alla som jobbar med samma personer är ett viktigt steg på vägen för att nå en bättre vård. Gemensamma träffar och utbildningsdagar är angelägna för personal inom vårdsektorn oavsett arbetsgivare.

Återupprätta geriatriken!

Vi kan inte gå med på att den viktiga kunskapen om det normala åldrandet och åldrandets sjukdomar rustas ned i vårt landsting. Det är något som nu håller på att ske i och med den majoritetens stängning av den geriatriska rehabiliteringen i Härnösand samt neddragning av vårdavdelningar på sjukhusen i länet. De gamla och inte minst kroniskt sjuka har förlorat en del av den trygghet och omvårdnad som man har rätt till. Vi vill därför ha tillbaka de geriatriska vårdavdelningarna samt rehabilitering på alla sjukhus samt i Härnösand.

Geriatrisk vård ska vara tillgänglig dygnet runt i hela länet. Specialistläkare i geriatrik ska allt mer fungera som konsulter, såväl i primärvården som vid slutenvårdens kliniker

Alternativ drift och entreprenörer kan lösa problem!

Sjukvården i Västernorrland behöver fler entreprenörer som komplement till landstingets sjukvård. Utvecklingen inom primärvården i Medelpad visar att man ökat tillgängligheten, kan erbjuda läkare med tid att träffa patienter samt dessutom hålla ordning i ekonomin. Vi kräver att Landstinget Västernorrland satsar på att det finns sådana lösningar i länets samtliga sju kommuner. Medborgarna måste få möjlighet att välja mellan olika vårdgivare, som kan uppfylla grundläggande krav på säkerhet och kompetens. Majoriteten har misslyckats med primärvården i egen regi som dras läkarbrist i inlandet, höga kostnader och stora underskot. Vi ser alternativ drift som den idag mest effektiva vägen för att kunna erbjuda likvärdig vård i hela länet.

Familjecentraler ger trygghet

Kristdemokraterna har nått en viss framgång med att skapa familjecentraler i länet. Idag finns sådana gemensamma centraler i tre kommuner, där barnmorskor, barnsjuksköterskor, kuratorer, psykologer, socialsekreterare samt ytterligare några yrkesgrupper, ger föräldrar samt barn och ungdomar upp till 16 år stöd och hjälp. Både kommun och landsting står bakom. Vårt mål är att det senast 2010 ska ha etablerats familjecentraler i alla länets kommuner.

Ungdomsmottagning i varje kommun!

Antalet smittade med sexuellt överförda sjukdomar ökar på ett oroväckande sätt. Oupptäckta könssjukdomar kan få förödande effekter på de drabbades framtida möjlighet att få barn. Det är därför utomordentligt viktigt att ungdomsmottagningarna har resurser för förebyggande arbete. Fungerande ungdomsmottagningar, med barnmorska, läkare, kurator och gärna någon person med anknytning till kyrka eller föreningsliv, ska finnas i kommun, för att stötta ungdomar i deras sexuella utveckling.

Ge BUP förutsättningar att hjälpa barn och ungdomar!

Barn- och ungdomspsykiatrin har i många år haft oacceptabelt långa väntetider. Den ser idag ut att vara på rätt väg men fortfarande behövs förstärkningar. Unga vuxnas psykiska hälsa har försämrats sedan 90-talet och vi vill ha särskilda satsningar för att motverka detta. Via en motion har vi krävt sänkta avgifter vid besök till psykiatrin för dessa patienter men tyvärr avslogs den av vänstermajoriteten.

Den barn- och ungdomspsykiatriska kompetensen behövs för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Många som har svåra problem i skolan lider av ADHD och autism. Utan rätt insatser riskerar tillstånden att förvärras och blir allt svårare att komma till rätta med. Väntan på utredning måste maximeras till en månad! Kristdemokraterna har länge argumenterat för kraftigt ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin, både på riksnivå och i landstinget.

Bilagor:

Inför en Trygghetsgaranti!

Om Sverige fått en ny regering vid valet 2002 hade vi redan 2003 haft en vårdgaranti av den typ som först hösten 2005 infördes i vårt land! Efter många års motstånd gav regeringen och vänstern upp sitt motstånd mot garantier i vården som ett sätt att stärka patientens ställning. Det är nu dags att gå vidare:

Vi har en verklig vårdgaranti först den dag då hälso- och sjukvården fungerar så väl att människor helt enkelt kan lita på att få den hjälp de behöver när de behöver den. Detta skulle vara mer än en vårdgaranti – det skulle vara en trygghetsgaranti.

Denna trygghetsgaranti i vården, ska omfatta tillgängligheten till undersökning och behandling, tillgång till vårdplats eller boende samt hjälpmedel. Den ska garantera att tjänster och stöd håller angiven kvalitet och att alla möten mellan den enskilde och vårdens personal präglas av respekt och värdighet.

Trygghetsgarantin ska leda till att jag kan vara helt säker på att jag får den hjälp jag behöver när jag behöver den. Men trygghetsgarantin kan inte innebära att jag som enskild kan ställa vilka krav som helst. Det handlar om att tillsammans med vårdens medarbetare få sakkunnig hjälp att tillgodose sina behov.

Under det gemensamma begreppet Trygghetsgaranti finner vi alltså tre pelare som bär upp den trygghet som alla medborgare har rätt till. Dessa tre pelare är Vårdgaranti med betoning av tillgänglighet, Värdighetsgaranti med betoning av bemötande och omvårdnad samt Boende- och hjälpmedelsgaranti där rätten till stöd och service redovisas.

Vårdgaranti

Mycket av kritiken mot dagens sjukvård handlar fortfarande om bristande tillgänglighet, väntetider och köer till planerade operationer. De vårdgarantier som vissa sjukvårdshuvudmän tillämpar har dock haft många goda effekter. För att minska vårdköerna har angivna vårdgarantier varit nödvändiga som metod. Vi vill se en utveckling där patientens rättigheter blir tydliga. I denna tydlighet bör på nationell nivå finnas en överenskommelse mellan staten och landstingen som anger ramarna för innehållet i vårdgarantin, t ex garantier som innebär att operation/behandling ska ske inom tre månader från den dag då specialistremiss utfärdats för operation/behandling.  Det är angeläget att inte vårdgarantin begränsas till enbart operation/behandling utan också preciseras generellt i fråga om tillänglighet för sjukvårdande insatser.

Värdighetsgaranti

Bemötande, omvårdnad och andra patientnära insatser måste ges en högre status när man bedömer hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens kvalitet. Vi har och ska också i framtiden ha en vård som innehåller medicinsk och teknisk utveckling. Denna utveckling får dock aldrig ersätta satsningar på mänsklig omvårdnad och får inte bli ett alibi för att allmänmänsklig värdighet sätts åt sidan. Frågor om patientens delaktighet i sin egen vård, personlig integritet och respekt för den enskilde liksom tid för omvårdnad och tid för möten mellan vårdgivare och vårdtagare måste är centrala delar i en värdighetsgaranti.

Boende- och hjälpmedelsgaranti

För att uppnå fullgod kvalitet inom de insatser som ges av hälso- och sjukvården kommer den i framtiden att vara allt mer beroende av att den enskilde ges goda förutsättningar och garantier att få anpassat boende. Detta kan ske i form av särskilt boende eller med de stödinsatser i form av bl. a hemtjänst som behövs i eget boende efter den vård och behandling som sjukvården givit. Talet om vårdkedjor och värdet av detta synsätt förutsätter att den enskilde vårdtagaren kan lita på att man dels kan få ett lämpligt boende, hemtjänstinsatser och att man inte tvingas stå i kö och vänta på t ex utprovning av tekniska hjälpmedel.

Bild 1 beskriver hur trygghetsgarantin i vården är uppbyggd.

Etik och jämlikhet · Folkhälsa · Samverkan · Specialistvård · Tandvård · Trygghet · Äldre | bemötande · boendegaranti · civilsamhälle · entreprenad · familjecentral · familjeläkare · Folktandvården · geriatrik · hjälpmedel · hjälpmedelsgaranti · jämställdhet · missbruk · misshandel · patientsäkerhet · personcentrerad vård · · psykiatri · Sjukhuskyrkan · tandläkare · trygghetsgaranti · ungdomsmottagning · valmanifest · val 2006 · vårdgaranti · vårdköer · vårdplatser · värdegrund · värdighetsgaranti · äldreboende · äldreomsorg · äldrevård · övergrepp