Vårdalliansens budgetförslag för 2004

Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet

Inledning

För att klara av att på sikt upprätthålla en god vård för länsinvånarna i Västernorrland är det viktigt att budgeten är i balans. En nära vård förutsätter utbyggd primärvård, närsjukvård och intimt samarbete med kommunernas äldreomsorg.

Landstingets ekonomi har de senaste tio åren uppvisat stora differenser mellan budget och bokslut. Trots att en rad beslut har fattats i syfte att dämpa kostnadsutvecklingen, samtidigt som intäkterna ökat både genom ökade skatteintäkter och statsbidrag, så består kostnadskrisen.

När budgetn för 2002 och flerårsplanen för 2003-2004 beslutades hösten 2001 antogs att verksamheten 2003 skulle kosta ca 4 250 miljoner, årets prognos tyder på ca 4 850 miljoner! Detta är helt ohållbart. Betydligt mer långtgående åtgärder för att dämpa kostnadsutvecklingen är helt nödvändiga. Dessa åtgärder måste innefatta såväl kostnadsstyrningen, effektiviseringar och förändrad utbudsstruktur. Budgetföljsamheten måste bli en ledstjärna och går före antagna mål. De tillgängliga resurserna utgör en restriktion. Från Vårdalliansen har vi vid ett flertal landstingsmöten under lång tid krävt:

• bättre följsamhet mot budget
• starkare ekonomistyrning
• översyn över antalet jourlinjer och kostnader
• gemensamma köer i länet

Dessa punkter har bifallits i fullmäktige. Trots detta har det ännu efter flera år inte hänt någonting. 2002 års stora överskridande och 2003 års befarade budgetmiss har äntligen fått landstingsledningen att inse allvaret och agera utifrån de krav vi länge ställt. 2003 är det år då åtgärder äntligen vidtagits vad gäller ekonomistyrning. Trots det pekar prognosen på fortsatt stor obalans 2003 och än större under 2004. Majoriteten väljer då den enkla linjen och föreslår en stor skattehöjning. Vi menar istället att det finns skäl att avvakta och se det verkliga resultatet för 2003, eftersom det utgör grunden för budgeten 2004, innan skattehöjning sker.

Den positiva trend som vi nu kan se med befolkningsutvecklingen riskerar att återgå till befolkningsminskning när stora skattehöjningar genomförs. Med den trend som är just nu bör vi åtminstone kunna räkna med oförändrad befolkning, i vårt budgetförslag har vi räknat med en liten minskning. Skattehöjningen riskerar att ätas upp pga större lönekrav som kompensation.

Vid ett flertal tillfällen har vi i Vårdalliansen försökt bidra med konstruktiva förslag för att budget och verklighet ska stämma överens. Majoriteten har lovat att så ska ske och därefter har inget hänt. Den verkställighet som det innebär att vara i majoritet har under lång tid inte fungerat. Vi är tveksamma till att strikt budgetföljsamhet kommer att råda samtidigt som en stor skattehöjning sker. Vårdalliansen lämnar mot bakgrund av detta ytterligare ett antal förslag som behövs för en ekonomi i balans.

Strikta utgiftstak bör införas i Landstinget Västernorrland. Detta innebär att de sammanlagda kostnaderna bestäms för tre år framåt utifrån bedömningar av den ekonomiska utvecklingen, befolkningsutveckling och av landstinget gjord åtaganden. Denna kostnadsram får inte överskridas, utan utgör en definitiv gräns för vad som kan göras. Om ett gjort åtagande visar sig bli dyrare än vad som tidigare bedömts, får vi antingen avstå från åtagandet, minska åtagandet, prioritera bort något annat åtagande eller effektivisera i en annan verksamhet – utgiftstaket får däremot inte rubbas. Utgiftstaken fastställs varje vår, vilken innebär att ett nytt utgiftstak läggs fast för det tredje året samtidigt som tidigare fastställda tak (år ett och två) ligger fast. Under utgiftstaket måste det finnas tillräckligt tilltagen budgeteringsmarginal för att landstinget ska kunna hantera förändringar det saknar möjlighet att påverka.

Budgeteringsmarginalen får inte tas i anspråk till löneglidning, diagnosglidning (för sjukvårdande åtgärder), tillgång till nya metoder som är dyrare eller ökade ambitioner i övrigt. Den i juni 2003 antagna handlingsplanen för en ekonomi i balans, avsåg att minska det då befarade budgetunderskottet. Såvitt vi kunnat finna är effekterna än så länge små och osäkra vad gäller landstingets sammantagna ekonomi. Handlingsplanen måste därför skyndas på så att större effekt kan nås under de närmast följande två åren.

De nuvarande skarpa restriktioner som finns för anställningar, investeringar, underhåll m.m. ska bibehållas under 2004. Dessutom ska det finnas en landstingsgemensam syn på ingångslöner vid nyanställningar. Från och med 1/1 2004 får det inte finnas merkostnader vad gäller stafeter för sjuksköterskor och detsamma ska gälla för läkare fr o m 1/6 2004.

Personalbudgetn är en ram, dvss vikariat och övertider ska hållas inom angiven ram. Verksamheten vid länssjukhuset Sundsvall/Härnösand ska få en översyn med tonvikt på Sundsvalls sjukhus, på samma sätt som skett vid andra sjukhus i länet.

De faktiska produktionskostnaderna, produktivitet och effektivitet, för verksamheten vid länets olika kliniker tas fram för jämförelse med varandra och med andra län. Antalet jourlinjer kommer att genomgå en noggrann granskning i syfte att minska kostnaden.

Alla vårdcentraler som visar intresse ska få bedrivas i alternativ form. Kapiteringsmodellen kommer att gälla fullt ut 2005. Försök med att utveckla andra former av entreprenader påbörjas både inom vården och serviceförvaltningarna.

Kostnaderna för primärvården ligger högt i Västernorrland i jämförelse med andra län. Nu när kapiteringen är på väg att genomföras finns det inget behov av tre primärvårdsområden med chefer. Vi föreslår därför att dagens modell avvecklas och att det endast blir en primärvårdschef. På så vis kan även utvecklingsenheterna samverka bättre för högre effektivitet. I flera landsting tas det fram politiska beslutsunderlag för att tydligare definiera vilka åkommor som sjukvården ska behandla. För att undvika risken med detaljstyrning inom vården ger vi istället professionen i uppdrag att mer noga beakta prioriteringsutredningen för likvärdig vård samt att nogsamt beakta den kostnadsökning som kan uppstå pga så kallad indikationsglidning inom olika behandlingsformer.

Arbetet med att samla vårdcentraler vid sjukhusen intensifieras och samarbetet med kommunerna måste stärkas. Närsjukvård bildar tillsammans med primärvården basen för vår sjukvård. Det innebär att vi behöver ökad samordning mellan internmedicin, geriatrik, primärvård och kommunal äldreomsorg. Samverkan med försäkringskassan stärks, framför allt för att minska sjukskrivningarna.

Åtgärder

1. Planen för ekonomisk hushållning för åren 2004-2005 genomförs enligt det beslut som landstingsfullmäktige tog i juni 2003 men påskyndas. Det innebär bl.a. att de sammantagna kostnadsramar som där angavs för de närmast kommande åren ligger fast.
2. Inga nya verksamheter får startas upp om inte beslut tagits av landstingsstyrelsen.
3. Beslut om mer betydande förändringar i sjukhus- och primärvårdsstrukturen för att begränsa landstingets kostnader till vad som krävs för en god ekonomisk hushållning med oförändrad landstingsskatt ska fattas med start på landstingsfullmäktige i mars 2004.
4. Samordningen av verksamheterna inom landstinget utökas. Inom vården ska specialiteter normalt vara gemensamma för hela länet, köer till operationer ska vara gemensamma för alla sjukhusen, vårdavdelningar inom landstinget utökas. Inom vården ska specialiteter normalt vara gemensamma för hela länet, köer till operationer ska vara gemensamma för alla sjukhusen, vårdavdelningar samordnas för att mer effektivt och rationellt utnyttjande av vårdplatser och personal.
5. En utredning och översyn av verksamheten vid länssjukhuset Sundsvall/Härnösand med tonvikt på Sundsvall i syfte att finna möjliga effektiviseringar och besparingar startar omgående och presenteras 15 februari.
6. Kostnadsstyrningen stärks och utvecklas bl.a. genom införande av utgiftstak från 2005.
7. De tidigare tillsatta samverkansgrupperna ska redovisa sitt arbete den 15 december 2004. Detta är viktiga delar i underlaget för kommande beslut om kostnadsminskningar och strukturförändringar.
8. Psykiatrin bryts ut och blir eget kostnadsställe med egen budget för att säkerställa sin andel av resurserna.
9. Nuvarande anställningsstopp/begränsning förlängs under 2004.
10. Merkostnader för stafettläkare ska avvecklas senaste den 30/6 2004.
11. Merkostnader för stafettsjuksköterskor avvecklas fr.o.m. 31/12 2003.
12. Samtliga bromspaket som beslutats om under 2003 ligger kvar under hela 2004.
13. Tomma lokaler avvecklas eller tas i anspråk för egen verksamhet som idag förhyrs i externa lokaler. I övrigt ska ett effektivare lokalutnyttjande systematiskt eftersträvas så att även de lokalytor som används blir totalt sett mindre.
14. Den långsiktiga investeringsnivån sänks till 60 miljoner kr per år (i 2003 års penningvärde).
15. Verksamheten i Landstingsfastigheter utreds i syfte att öka kostnadseffektiviteten. Därvid ska särskild möjligheterna till konkurrensutsättning prövas.
16. Utgiftsområdet Regional utveckling åläggs ett besparingskrav på 5 miljoner till 2005 samt krafttag görs för alternativ driftsform av åtminstone en folkhögskola.
17. Intäktshöjning/kostnadssänkning vid Österåsen motsvarande 3 miljoner kr/år.
18. Patientavgifterna ses över. Nuvarande avgifter höjs enligt följande fr.o.m. 1/1 2004.
    Idag 60:- höjs till 100:-
    Idag 125:- höjs till 150:-
    Idag 250:- höjs till 300:-
19. Specifika produktionskostnader, produktivitet och effektivitet, för olika verksamheter och på olika vårdinrättningar tas fram.
20. Kompetensutnyttjandet kartläggs i verksamhetens olika delar. Rätt kompetens på rätt nivå för mer patienttid hos läkare och sköterskor.
21. Arbeta fram kostnader och förslag hur man kan flytta in vårdcentraler till sjukhus och övrig lokalsamverkan i länet.
22. En primärvårdschef för hela länet.
23. Alla vårdcentraler som visar intresse ska kunna bedrivas i alternativa former, t.ex. som kooperativ eller privatägt aktiebolag.
24. Läkemedelskommittén får i uppdrag att utforma tydliga, mer bindande regler för mediciner m m.
25. En väl fungerande närsjukvård säkras genom ökad samverkan med kommunernas äldreomsorg, primärvården, internmedicin och geriatrik.
26. Arbetet med att göra avtalsliknande överenskommelser med verksamheterna, särskilt inom vården, påskyndas. Möjligheter att låta andra delar av vården bedrivas i alternativa former utreds.
27. Skattesatsen fr.o.m. 1/1 2004 fastställs till 10,00 kronor per skattekrona.

Resursramar för verksamheterna

Resultatbudget

Pga befarat budgetöverskridande 2003 utgör prognosnivån 2003 grund för externa kostnader 2004. För en budget i balans fordras då besparingar på 124 miljoner enligt följande:

• Minskning av egentlig oförutsett med 15 miljoner kronor
• Minska emotsedda kostnadökningar med 10 miljoner kronor
• Minska personåtgärder 3 miljoner
• Ökad sparsamhet på landstingsstyrelse, även förtroendevalda 5 miljoner.
• Snabba upp handlingsplanen för ekonomisk hushållning 20 miljoner.
• Höjda avgifter för övrig sjukvårdande behandling 2 miljoner.
• Ökad intäktsfinansiering Österåsen 3 miljoner.
• Alternativ drift av folkhögskola 2 miljoner.
• Extra spar Regional utveckling 1 miljon
• Minskad utökning av primärvårdsbudget 32 miljoner.
• Resterande 31 miljoner är opreciserat sparbeting.