Vem ser mig när jag mår dåligt?

I dag strävar vi efter att känna lycka, att vara lyckliga. Framgång är lycka. I media får vi tips hur vi ska nå dit eller hur vi ska göra för att uppleva detta tillstånd. Resor, renoveringar, kroppsjusteringar, personlig utveckling, ja allt för att känna sig lycklig. Vad händer om man inte känner sig lycklig, är det okej? Har man då misslyckats?

I kontrast mot denna strävan är statistiken gällande unga tjejers ohälsa. Över hälften av alla 15-åriga tjejer känner sig nere minst en gång i veckan. Försäljningen av antidepressiva medel till 15-19-åringar fördubblades från 1999 till 2003. Samtidigt har självmord bland unga tjejer fördubblats på 20 år. Många unga upplever oro över framtiden, press på bra utbildning, finna jobb och bostad, se bra ut, vara duktig, sexig, smal… ja allt på en gång.

Hur ska man som ung i dag få stöttning i att kunna förhålla sig till alla krav? Givetvis har föräldrar/vårdnadshavare en nyckelroll. I samtal med BRIS framkommer det många gånger att barn upplever att föräldrar/vuxna inte har tid för dem. Föräldramottagningen i Sundsvall är ett sätt att från kommunen hjälpa till och stötta i föräldrarollen. Det är också viktigt att det finns vuxna utanför familjen. Ungdomsmottagning och ungdomsrådgivning ska finnas tillgängligt. Vill även poängtera vikten av skolhälsovårdsteam på våra skolor, både skolsköterskor och kuratorer har en oerhört viktig roll. När vart femte samtal till BRIS handlar om psykisk ohälsa räcker det inte att enbart ha sköterskor.

Det senaste året har debatten kring ämnet livskunskap varit het. Skolan behöver utrymme att diskutera värderingar, skolarbetsmiljö, sex och samlevnad, mobbning, och att må bra under skoltiden. En lösning på detta kan vara livskunskap. Önskvärt vore ändå att ämnet fick en sådan status att det skulle tas fram en nationell standard och en tilläggsutbildning för lärare som avser undervisa i ämnet. Men tills detta är verklighet ska skolorna ha frihet att själva avgöra på vilket sätt man jobbar med dessa frågor.

Vi måste höja kompetensen om psykisk ohälsa. I dag vet vi alla vad första hjälpen är, i alla fall på ett ungefär. Det borde vara lika självklart att ha första hjälpen till psykisk hälsa. Maria Larsson, Kristdemokratiskt statsråd, tillsatte september 2009 en utredning under namnet Första hjälpen i psykisk hälsa. Ett resultat av detta är att vi i två län genomför pilotförsök med utbildningsprogrammet The Mental Health First Aid Training and Research Program (MHFA) med målsättning att erbjuda en tolvtimmars utbildning till allmänheten.

Vem ser mig när jag mår dåligt? är en central fråga. Vet man som ung vart man kan vända sig? Är det någon som ser mig? Tillsammans behöver vi arbeta för att fler unga tjejer ska få uppleva hälsa och de ska veta att hjälp finns när det behövs.

Britt-Mari Brynielsson Ordförande Kristdemokratiska Kvinnoförbundet, KDK,Sundsvall
Liza-Maria Norlin (KD) Partistyrelseledamot

Barn och unga | BRIS · Britt-Mari Brynielsson · livskunskap · Liza-Maria Norlin · Maria Larsson · psykisk hälsa · MHFA