Interpellation: Kan subventioner av preventivmedel förbygga aborter?

Till ordföranden i HSD, Alf Wedin (s)

Om man ser på hur tonårsaborterna utvecklats under 80-talet, kan man konstatera att en minskning skett fram till 1985, varefter antalet aborter åter ökar. 1190 verkar ökningen ha upphört. Året innan ökningen började infördes den s k tremånadersregeln, vilket innebar att kostnaderna för t ex P-piller fyrdubblades. Givetvis kan man inte utesluta att det finns ett samband mellan den höjda kostnaden och det faktum att antalet aborter stigit.

Tittar man på kostnaden för en abort, vet man att en abort som utföres polikliniskt kostar ungefär 3000-4000 kronor, medan kostnaden fördubblas om den utföres inom den slutna vården. Enligt Socialstyrelsen ger ungefär var 15:e abort komplikationer av något slag. En abort med komplikationer beräknas kosta upp emot 12 000 kronor. Bakom dessa siffror döljer sig givetvis mycket lidande som kvinnorna utsätts för t ex i form av sterilitet, med påföljande utredningar med anledning av inträffad sterilitet. Givetvis måste det vara önskvärt, att så långt det går, försöka undvika aborter hos alla kvinnor, men i synnerhet hos de mycket unga.

KdS landstingsgrupp motionerade om detta i november 1989. Vi lyfte bland annat fram det s k Gotlandsprojektet som med all önskvärd tydlighet visade att aktivt förebyggande arbete ger resultat. Antalet ungdomsmottagningar har på några år ökat så att det i skrivandets stund finns omkring 140 st runt om i vårt land. Ungdomsmottagningarna är ofta billiga i drift. De har också ofta inte bara en preventivmedelsrådgivande uppgift, utan har också en viktig funktion, där stora sociala problem dryftas.

I landstingsmötets svar på KdS-motionen vid mötet i juni 1990, står det att landstinget ska följa försöket med subventionerade p-piller i Gävleborgs län. Ännu har inget konkrete hänt efter detta. Det är vi från kristdemokraterna inte nöjda med och vill därför påminna om behovet av åtgärder.

Vad görs då i Gävle? Jo, Gävle kommun bedriver ett projekt sedan ett år tillbaka genom sin ungdomsmottagning. Genom finansiering från landsting, läkemedelsindustrin och delvis från den egna budgeten, subventioneras p-piller till flickor upp till 20 år med 50 %. Redan under det första året ser man en minskning av tonårsaborterna. Det verkar som om preventivmedelskostnaden för tonåringar påverkar abortsiffrorna.

De preventivmedel som används av kvinnor i dag är spiral, pessar och p-piller. Spiral eller pessar används så gott som uteslutande av kvinnor som fött barn eller genomgått en abort. Dessa två preventivmedel insättes och utprovas helt utan kostnad för kvinnan. (Kostnaden för en spiral är ca 85 kronor och byts vart 4-5 år, pessar kostar ca 180 kronor). P-piller däremot som ofta är det enda alternativet för kvinnor under 20 år, betyder en kostnad på ca 275-300 kronor för ett år, och betalas av kvinnan själv. Graviditetstester är avgiftsfria men borde kanske inte vara det framöver. Det kan vara ett sätt att finansiera nya subventioner av preventivmedel till exempel.

Med anledning av detta vill jag fråga landstingsrådet Alf Wedin

1. När kommer landstinget att införa subvenioner enligt förebild från projektet i Gävleborg?
2. Är det tänkbart att omfördela landstingets egna subventioner av preventivmedel?

Sverker Ågren, KdS

Primärvård · Recept/läkemedel | abort · interpellation · preventivmedel · Sverker Ågren · ungdomsmottagning