Så betar vi av vårdskulden

Sveriges vårdpersonal är den viktigaste resurs vi har för att bekämpa coronapandemin. De har länge haft en pressad arbetssituation – men den kan inte mäta sig med de svårigheter många nu tvingas möta dagligen.

Vi får larmrapporter om långa arbetspass i varm skyddsutrustning. Om rädslan att själv bli sjuk eller dra med sig smittan hem till familjen. Om frustrationen att möta en döende samtidigt som man själv är oigenkännlig med handskar, visir och munskydd. Utanför vården kanske vissa tänker hoppfullt ”när det här är över…”. Men just nu byggs det upp en vårdskuld som är svår att överblicka och som inte bara drabbar patienterna utan även personalen som stått i frontlinjen mot corona.

Under våren har operationer och åtgärder skjutits på framtiden. Redan långa vårdköer har blivit längre. Vårdkrisen tar inte slut när coronakrisen gör det. Anställda som redan nu går på knäna förväntas kunna ta nya tag i höst. Om inte personalens arbetsvillkor förbättras omedelbart riskerar sjukskrivningarna att skena.

Vecka efter vecka har Kristdemokraterna lagt förslag på hur arbetsvillkoren kan bli bättre. Vi har exempelvis föreslagit att sjukvårdsutbildade som valt att arbeta med annat rekryteras tillbaka tillfälligt för att avlasta den hårt arbetande vårdpersonalen. Vi vill se ett nationellt expertteam som stötta regionerna i att hantera vårdskulden. Systemet med 21 olika regioner med varsin ledning är inte vägen framåt. Vi måste arbeta med långsiktiga och kortsiktiga åtgärder. Men det absolut viktigaste just nu är att personalen får återhämtning och fler kollegor. Och det fort. I höst kan det vara för sent.

Acko Ankarberg Johansson, riksdagsledamot (KD) och sjukvårdspolitisk talesperson
Ebba Busch, partiledare (KD)
Mona Hammarstedt, gruppledare Region Västernorrland (KD)

Personal · Specialistvård | Acko Ankarberg Johansson · arbetsvillkor · Covid-19 · Ebba Busch · Mona Hammarstedt · vårdköer · vårdskuld